I förra veckan var jag i Japan och deltog vid konferensen Science and Technology in Society forum (STS forum) i Kyoto. Där kan man verkligen prata om att ta ett långsiktigt grepp om framtidsfrågorna. Den årliga konferensen, som funnits sedan 2004, har ett perspektiv på 100-500 år framåt i tiden och tar sin utgångspunkt i den tekniska utvecklingen som skapat välfärd och ekonomisk tillväxt för väldigt många människor runtom i världen, men som samtidigt innebär stora utmaningar, inte minst när det gäller klimatförändringar och ökade skillnader mellan fattiga och rika. Årets upplaga av STS forum handlade om artificiell intelligens och dataanvändning. Det är ju ämnen som är högst aktuella, inte bara i vår sektor men överhuvudtaget i samhället.
Jag skulle säga att STS forum är en jätteviktig konferens för oss. Inte främst för sitt innehåll utan framför allt som mötesplats. Sammanhanget ger ett unikt omvärldsperspektiv som kan vara svårt att få på annat sätt. Hit kommer en rad högt uppsatta personer med stort inflytande och beslutsmakt. Genom åren har en rad ministrar och Nobelpristagare deltagit. Som brukligt var Japans premiärminister Shinzo Abe invigningstalare. Temat var teknik och artificiell intelligens och hur vi som individer påverkas av utvecklingen.
En betydelsefull del av konferensen var det särskilda rektorsmöte där ett 50-tal rektorer från hela världen fick möjlighet att träffas och diskutera dessa stora och utmanande framtidsfrågor som vi alla brottas med just nu. En viktig diskussionspunkt var hur vi ska stärka våra universitet så att vi på bästa möjliga sätt kan bidra till att tackla de samhälleliga utmaningarna och de krav vi har på oss. Detta samtidigt som vi värnar våra grundläggande värderingar och vårt oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska bindningar. När det exempelvis gäller tillgängligheten av data är den stora utmaningen att hantera dessa data på ett etiskt försvarbart sätt. Här krävs ett stort ansvarstagande, i synnerhet när det handlar om att flera olika länders forskare är inblandade, länder där lagstiftningen kan se helt olika ut.
Konferensen är också en värdefull plattform för att nätverka och stärka kunskapen om Göteborgs universitet internationellt. Visserligen känner jag många av ledningarna från de universitet som deltog sedan tidigare, exempelvis University of Amsterdam, University College London, University of Tokyo, Kyoto University och National University of Singapore. Men som rektor för Göteborgs universitet är det ju från en helt ny plattform, vilket förstås gör stor skillnad.
I Japan passade jag också på att diskutera samarbeten, befintliga såväl som nya, och student- och forskarutbyten med flera av landets inhemska universitet. Med Tokyo University, där vi från GU idag har separata fakultetsavtal, vill vi få till ett universitetsövergripande samarbete. Det skulle underlätta för mobilitet såväl som för forskningssamarbeten. Det skulle också ge oss ökade möjligheter till nya doktorandstipendier. Även med University of Kyoto diskuterar vi nya samarbeten.
Väl tillbaka i Göteborg efter ett intensivt program, blev jag glatt överraskad över den fina beslutsklubba jag fick som lite försenad installationspresent från studenterna. Som jag tolkar det en direkt syftning till att jag värnar studentinflytandet. Redan vid denna veckas beslutsmöte kom den väl till pass och jag lovar att den kommer att finnas med även framöver.
Eva Wiberg