Universitetsnätverk – Rektors blogg

Reflektioner inför nästa decennium

Nu är julledigheten här. Arbete fortsätter in i det sista och vi rundar av, avslutar saker inför det nya året och ser också fram emot en del spännande händelser och utmaningar 2020.

Ett viktigt avslut kommer i och med årsredovisningen för 2019, ett arbete som pågår intensivt nu. Denna gång får vi också anledning att reflektera och blicka tillbaka på årets verksamhet, och ställa det i relation till de tio år som gått, när vi nu går in i nästa decennium.

De senaste tio åren har Göteborgs universitet växt och utvecklats på olika sätt, med fler studenter, ett ökat uppdrag, särskilt på professionsutbildningarna inom skola och vård, ett allt större utbud av program och kurser, också tvärvetenskapliga sådana, och med hållbarhetsfokus; en forskningsverksamhet som visar på bredd och djup, både grund- och tillämpad forskning, en stor satsning på det tvärvetenskapliga UGOT Challenges, samt organisationsförändringar, GU förnyas, och inte minst Vision 2020.

Med den kompetens och bredd som vårt lärosäte besitter har vi också fått flera nationella uppdrag som kommit att befästa det förtroende som universitetet har i Sverige och utomlands. Här kan nämnas bland annat tillkomsten av olika nationella centrumbildningar, såsom GMV; WCMTM, Segerstedtinstitutet, nationella enheter, Havsmiljöinstitutet med flera.

GU har visat sin stora förmåga att tackla de stora samhällsutmaningarna, och har bidragit nationellt till att stärka såväl jämställdhet, som demokratiforskning, analys av valresultat genom SOM-institutet bland annat.

Decenniet har också inneburit stora utmaningar, med en ökad nationell solidarisk insats efter den stora flyktingvåg och invandring från 2015 och framåt, som idag fått såväl GU som andra lärosäten att agera för att stötta personer med någon form av utbildning från sina hemländer med olika insatser. Det har varit och är en omställning för lärosätet att möta såväl det akut uppkomna praktiska behovet som en långsiktig strategi för att tillvarata kompetensen hos personer med annan utländsk utbildning.

Tjugo år efter Bolognaprocessens införande har vi fått en utveckling av europeiska nätverk, som ska stärka den fria rörligheten av studenter inom dessa nätverk, sätta studenten i centrum och främja hållbarhet och integrering regionalt. Jag tror att vårt nätverk EUTOPIA kommer att utgöra en stark europeisk allians som tar det internationella samarbetet ytterligare ett steg framåt under det kommande decenniet.

Den snabba utvecklingen av IT och sociala medier, ett alltmer utbrett ifrågasättande av forskningsbaserade fakta, rena hot och hat på nätet, är något som inte kunde förutspås för tio år sedan. Akademin måste alltid kunna stå upp för såväl sin autonomi som den akademiska friheten, i såväl forskning som utbildning. Därför behöver vi stå stadigt när det blåser hårt från olika sidor i såväl samhällsdebatt, politik som försök till styrning av våra kärnvärden.

I min tillbakablick har jag bara nämnt en del av allt som GU upplevt och utvecklat under decenniet som gått, men just våra kärnvärden, är så viktiga inför det tredje decenniet. Vi arbetar intensivt med universitetets nya vision som ska gälla fram till 2030 och som har arbetsnamnet ”Ett universitet för världen”. Låt oss vara modiga och stå upp för visionens kärnvärden och ställningstaganden, det är nog det viktigaste budskapet jag har inför 2020.

Beslut om vision kommer först på universitetsstyrelsen i april. Men innan dess ska det bli intressant att se responsen och hur materialet nu kommer att förädlas under pågående remissrunda i verksamheten. Nästa steg i visionsarbetet är att forma långsiktiga strategier som ska ge oss verktygen att förverkliga våra mål.

Nu återstår för mig att önska er alla en riktigt skön och välförtjänt ledighet, ta hand om er och era nära och kära!

God Jul/Season´s Greetings!

Vi ses i nästa decennium!

Eva Wiberg

Bryssel, brexit och den europeiska agendan

Plötsligt har vi lämnat sommaren bakom oss och är på god väg in i en ny termin. Nya och gamla studenter har anlänt och livar upp både Göteborg och universitetets lokaler igen. Visst går det snabbt att landa i välbekanta rutiner och arbetsuppgifter igen?

Förra veckan inleddes med det nordiska rektorsmötet i Bryssel. Vi var nästan 60 rektorer från de nordiska länderna som samlades för att få möjlighet att ta del av vad som nu sker när det nya parlamentet och kommissionen startar efter EU-valet i våras.

Diskussionerna i Bryssel präglas naturligtvis till stor del av osäkerheten kring Brexit. Genom media kan vi följa och fascineras av de stundom ganska teatraliska utspelen av olika parter. Bortom kraftfulla citat i den böljande debatten (I´d rather be dead in a ditch…) finns det en stor oro för många medlemsländer om vad som kommer att ske. Vi rektorer fick möjlighet att lyssna till en genomgång av Georg Riekeles, rådgivare och medlem i gruppen som förhandlar om utträdet. Diskussionen och frågorna rörde till stor del Brexits påverkan på forsknings- och utbildningssamarbetena mellan Storbritannien och oss andra. Det finns en stor osäkerhet hur samarbetena mellan länderna kommer att kunna fortskrida framöver. Vad vi vet idag när det gäller forsknings- och utbildningssamarbeten är att brittiska regeringen har garanterat att befintliga samarbeten ska kunna fortsätta till den 31 december 2020. Oavsett hård eller mjuk Brexit.

Avgående generalsekreterare i europeiska rådet, Jeppe Tranholm- Mikkelsen, gav oss under andra dagen den breda bilden av det europeiska samarbetet. Uttöver Brexit finns det ett antal tuffa utmaningar i Europa och vid mötet i Bryssel presenterades en ny strategisk agenda för 2019 fram till 2024. Det handlar om ett antal strategiska fokusområden (fritt översatt):

Skydda medborgare och deras fri- och rättigheter
Utveckla den ekonomiska basen: en europeisk modell för framtiden
Bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa
Driva EU:s intressen och värderingar i världen
Omedelbara utmaningar: Brexit

Jeppe Tranholm- Mikkelsen noterade att vi inte längre är ”the leading group” i världen. Från ett globalt perspektiv, är vi en samling små och medelstora länder – som gör bäst i att samlas och samarbeta. Den bilden verkade delas av de flesta av oss i den nordiska delegationen. Internationellt samarbete ses som avgörande och inte bara vi på GU har ett tydligt fokus på detta i kommande satsningar.

Eva Wiberg

Vi stärker samarbetet med universitet i USA och Europa

På temat internationalisering bjöd februari månad på två intressanta händelser för Göteborgs universitet. Under vecka 7 begav sig en delegation bestående av 13 personer från GU till Washington med omnejd och i slutet på februari var det dags för officiell lansering av det europeiska universitetsnätverket EUTOPIA i Bryssel.

Ett av syftena med USA-resan var att tillsammans med universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Umeå visa upp svensk utbildning och forskning och föra fram Sverige som kunskaps- och forskningsnation. Detta gjordes i samarbete med svenska ambassaden i Washington under tre intensiva dagar. Utöver det hade vi siktet inställt på att besöka, diskutera och fördjupa samarbetet med våra nya partneruniversitet i North Carolina och South Carolina.

Delar av GU-delegationen i Columbia, South Carolina. Foto: Elin Fransson

Vad har vi att vinna på en sådan här resa? Förutom det uppenbara, att medföljande representanter för några av våra fakulteter – humanistiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna, Sahlgrenska Akademin och Handelshögskolan – fick möjlighet att träffa sina motsvarigheter och planera utbytesavtal och samarbeten så gav det en viktig inblick i den amerikanska kontexten. Många samtal gav en förståelse för de amerikanska universitetens situation och vad Trumpadministrationen inneburit. Universiteten i USA förväntas bidra till den ekonomiska tillväxten samtidigt som finansieringen blir alltmer beroende av externa medel och donatorer.

En annan styrka med den här typen av delegation, där flera universitet reser tillsammans, med fakulteteter, studenter och ledning representerade, är att vi framstår som en gemensam kraft där Sverige i stort med all sin kompetens kring högre utbildning och forskning får större möjlighet till synlighet och genomslagskraft. Vi vidgar också våra horisonter genom att bli introducerade för varandras kontakter.

Att samarbete stärker oss var också tydligt i Bryssel den 28 februari, då nätverket EUTOPIA lanserades vid ett seminarium där vi tillsammans med våra studentrepresentanter förde fram vår vision om ett inkluderande och öppet Europeiskt universitetssamarbete. En gemensam ansökan inom Erasmus + European universities hade skickats in dagen innan. Göteborgs universitet gick i höstas med i nätverket som består av Vrije Universiteit Brussel, University of Ljubljana, L’Université Paris Seine, Pompeu Fabra University i Barcelona och University of Warwick.

Studenterna är i fokus inom Eutopia-samarbetet. GU:s studentrepresentant Sara Gabrielsen, tredje från vänster. Foto: Eva Wiberg

Vår allians kommer att fokusera på globala utmaningar och samarbeta inom forskning, innovation och ökad mobilitet för studenter och personal. Detta gör vi genom att ta sikte på Europa 2050. Det finns några tydliga gemensamma ståndpunkter inom vårt nätverk. Nödvändigheten av samarbete. Behovet av att jobba regionalt med näringsliv och andra aktörer. Och att fler måste få ta del av vår forskning och utbildning, genom att öppna upp mot världen och ”inte sitta i vårt elfenbenstorn”.

Dagen till ära, 8 mars och den internationella kvinnodagen, är det också värt att nämna att jämställdhet och jämställdhetsarbete ofta röner intresse internationellt. Man intresserar sig för vad vi inom universiteten gör och jämställdhet i Sverige. Detta fanns således även med vid mötena i USA, i Bryssel och även i ansökan till kommissionen.

Eva Wiberg

Läs mer:

Lyckad USA-resa bar frukt direkt

Eutopia lanserades i Bryssel

Eutopia – nytt europeiskt universitetsnätverk

I onsdags slöt vi en överenskommelse med ett nystartat europeiskt universitetsnätverk, kallat Eutopia. Med oss består nätverket nu av sex universitet. Nätverket initierades av brittiska universitetet i Warwick tillsammans med franska universitetet Paris Seine och belgiska universitetet Vrije Universiteit Bryssel (VUB). Tidigare under hösten anslöt sig universitetet i Ljubljana, som nu kommer att koordinera alliansen. Det var under hösten som vi, tillsammans med universitetet Pompeu Fabra i Barcelona, fick förfrågan om att delta. I onsdags kunde vi alltså träffas i Ljubljana för att signera och diskutera våra gemensamma satsningar.

Samarbetet är en stark allians och ett av syftena är att svara upp mot EU-kommissionens uppmaning att skapa strategiska samarbeten mellan europeiska lärosäten. Samtliga deltagande universitet har starkt fokus på kvalitetsdriven forskning och utbildning och har mycket god geografisk spridning över Europa. De ingående lärosätena kommer att ”ta lead” på olika delområden, men alla kommer att bidra i samtliga delar. Arbetet kommer att vara studentcentrerat och ha ett inkluderande förhållningssätt. Detta kommer att ta tydligare form den närmsta tiden och jag får anledning att återkomma.

Rektorerna skakar hand. Vid bordet syns från vänster Jaume Casals, Pompeu Fabra University; Caroline Pauwels, Vrije Universiteit Brussel; Eva Wiberg, Göteborgs univeristet; Igor Papič, University of Ljubljana; François Germinet, Paris Seine University; Stuart Croft, University of Warwick. Foto: Photo Studio Nora, Ljubljana

Uppmaningen från EU-kommissionen har också resulterat i en utlysning av medel att söka inom ramen för programmet Erasmus+ som kallas European Universities Initative. Det har fokus på studentmobilitet och ökad kvalitet och konkurrenskraft inom högre utbildning i Europa och vår nya allians har påbörjat arbetet med en ansökan. Oavsett hur vi lyckas med den kommer vi genom att delta lära oss mycket om hur kommissionens kommande program inom området ser ut.

Jag vill betona att detta är en viktig förstärkning av våra redan existerande internationella nätverk och samarbeten. Min övertygelse är, som ni känner till vid det här laget, att för att säkerställa kvaliteten och konkurrenskraften för vårt lärosäte så behöver vi satsa på internationalisering ur flera perspektiv, lägga ett globalt pussel om man så vill. Olika pusselbitar kan ha olika fokus och syfte.

Min förhoppning är att en stor andel av våra studenter och medarbetare på olika sätt ska ta vara på möjligheterna, hitta den pusselbit som passar och delta i de internationella samarbetena framöver.

Akademin kan öppna dörrar för diplomatin

I förra veckan deltog jag i en konferens i Siena om hur akademi och diplomati kan samverka i internationella kriser. Konferensen anordnades av European Association of International Studies (AESI). Budskapet var tydligt till såväl studenter som forskare och allmänhet om hur akademin, i bemärkelsen universitet med sin forskning och utbildning, sina studenters engagemang kan bidra i strävan efter fred, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbarhet i en alltmer föränderlig värld.

AESI samlar till seminarier och konferenser för att ge möjlighet till diskussioner mellan universitetsvärlden och diplomatin. Universitetsvärlden kan anses stå för någon sorts objektivitet och garant för att forskningsrön är opartiska oavsett vilken fråga som belyses, och diplomatin, som syftar till dialog och överenskommelser mellan stater och regeringar.

Vid konferensen diskuterade vi bland annat hur EU trots alla problem kan vara en fredfull aktör och måste vara det, oavsett vad som händer. Situationen i Medelhavet och mellanöstern berördes. Vi talade om hur universiteten kan vara en aktör som kan hjälpa diplomatin att nå fram där det ser politiskt svårt ut.

I mitt anförande passade jag på att lyfta några av vårt universitets framstående bidrag på området, bland annat V-Dem institute, QoG Institute och Centre for Collective Action Research (CeCar) som har beröring med demokratifrågor och korruption.

Min övertygelse är att akademin har en unik möjlighet att nå fram och hitta vägar där diplomatin kanske inte alltid lyckas. Det kan vara enklare för oss att komma fram genom samarbeten inom forskning och utbildning, vilket är en förutsättning för att implementera diplomatiska lösningar. Vår roll är självklart att bistå med kunskap och fakta. Men akademin kan vara en dörröppnare och skapa förutsättningar för diplomatin.

Eva Wiberg

Samarbete med södra Afrika bra för demokratin och den akademiska friheten

Universitetsnätverk och internationella konferenser håller inte alltid vad de lovar. Det gjorde, med råge, förra veckans jubileumskonferens för universitetsnätverket SANORD, (Southern African Nordic Center), i Zimbabwe. Jag medverkade som en av huvudtalarna och det var en rätt speciell känsla att komma dit bara några dagar efter att landets 93-åriga president Robert Mugabe äntligen gått med på att avgå efter 37 år vid makten. Att Zimbabwes hela juristkår var på samma ställe som vi för att diskutera landets lagstiftning förstärkte upplevelsen av historisk milstolpe.

SANORD är ett nätverk för lärosäten i Norden och i södra Afrika och har idag totalt 46 medlemmar, varav 21 i de nordiska länderna. Fokus ligger på att ta sig an regionala och globala utmaningar inom forskning och utbildning, innovation och utveckling samt bidra till arbetet med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Göteborgs universitet har varit med sedan 2011. Nätverket, som kom till för att främja samarbeten mellan de två regionerna, firade nu sitt 10-årsjubileum. Från Göteborgs universitet var vi tre som deltog. Det var jag, Jens Stilhoff Sörensen, forskare från institutionen för globala studier och Karolina Catoni, internationell handläggare från International Centre. Jens talade i en workshop om akademisk frihet och kunskapsöverföring mellan nord och syd. Karolina var bland annat med och arrangerade en workshop om hur det internationella samarbetet ska kunna stärkas för att utveckla SANORD ytterligare.

En utgångspunkt för mitt eget tal var hur kontakterna mellan de nordiska länderna och södra Afrika under de senaste decennierna utvecklats från att handla mest om stöd, exempelvis under apartheidperioden, till ett mer jämbördigt samarbete. Ett samarbete där vi, trots att vi har olika förutsättningar och olika utmaningar, kan lära av varandra. Det gäller sådant som universitetens roll i samhället, akademisk frihet och hållbar utveckling och inte minst då förutsättningarna för demokrati. Medan exempelvis Zimbabwe nu förhoppningsvis kommer att gå mot en demokratisk utveckling, hotas våra demokratier här uppe i norr av relativt nya företeelser som växande kunskapsförakt, desinformation och falska nyheter. Genom samarbetet med afrikanska stater där demokrati inte sällan förvandlats till diktatur, får vi själva möjlighet till en större insikt i vad som faktiskt behövs för att behålla och stärka demokratin.

Vikten av samarbete var något som även Sydafrikas forsknings- och teknologiminister Naledi Pandor betonade i sitt tal. Vi var rörande eniga om att vi visserligen ligger långt ifrån varandra, men att vi med hjälp av tekniken lätt kan nås.

Mest handlade mitt tal om hållbar utveckling, vilket ansvar vi som universitet har och vad vi kan göra tillsammans för att bidra till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Med olika exempel försökte jag visa på hur alla målen hänger ihop men också hur vi med vår forskning, utbildning och samverkan har en avgörande betydelse för att ambitiösa mål som utrotning av hunger, ökad jämlikhet och utbildning till alla ska kunna bli verklighet till år 2030.

I den översyn som vi gör just nu av de internationella nätverk som Göteborgs universitet redan deltar i, alternativt vill komma in i, upplever jag att samarbetet inom SANORD är väl värt att utveckla. Det är en konstellation mellan två kontinenter med stora outnyttjade samarbetsmöjligheter och vi planerar därför att öka vårt engagemang inom nätverket. Det gäller såväl tematiska forskningssamarbeten som olika utbyten för studenter.

Nästa SANORD-konferens kommer att hållas i finska Jyväskylä i augusti 2018. Rubriken är ”Academic citizenship: recognition, resilience or resistance?”

Eva Wiberg