Uthållighet krävs i en osäker tid

Nu är det tio veckor sedan som vi på universitetets webbplats först informerade om virusutbrottet i Wuhan och hur det påverkade våra inresande och utresande medarbetare och studenter. Inte anade vi då att UD inom kort skulle avråda från icke nödvändiga resor till alla länder och pandemin bli ett faktum med tragiska följder världen över.

Ingen går väl längre omkring och tror att vi tar oss igenom det här utan att påverkas i grunden. Vi har att hantera en stor ovisshet, i arbetslivet och privat. Ingen kan idag svara på hur länge vi ska leva med de restriktioner för att minska smittspridningen som vi vant oss vid att höra dagligen -håll avstånd, tvätta händerna, undvik onödiga resor, arbeta hemma om du kan, stanna hemma vid sjukdomssymtom och framförallt, värna om våra äldre över 70 år. Denna ovisshet kräver också att vi alla är uthålliga. Vi måste fortsätta utan att ha en konkret slutdatum.

En uppmaning om att vara uthålliga och att ha ett kontinuitetsperspektiv i vårt arbete kom också förra veckan vid ett möte som Länsstyrelsen samordnar mellan myndighetschefer. För oss vid Göteborgs universitet innebär det att vi har en tydlig struktur för vår krishantering som bygger på att utgå från den ledningsstruktur som finns. Vi håller fast vid en återkommande agenda och struktur för att följa hanteringen som skapar ordning och tydliga förväntningar. Men vi får också acceptera att vi idag inte har svaret på hur det kommer att se ut till exempel när höstterminen ska starta.

När sjukvårdens resurser tänjs på gränsen till det omöjliga och dödstalen stiger samtidigt som vissa branscher störtdyker i efterfrågan och ett stort antal människor permitteras känns det som att universitet och högskolor har en priviligierad position då vi har en viktig roll att spela. Dels har vi i Sverige på ett förhoppningsvis effektivt sätt kunnat bidra till minskad smittspridning genom att både studenter och anställa ställt om till distans. Dels är det troligt att vår sektor genom forskning och utbildning kommer att sitta på lösningen framöver genom ett ta fram fler tester och vaccin.  Vi har också en roll att fylla genom att erbjuda utbildning och kompetensutveckling vid hot om uppsägning, ekonomisk kris och arbetslöshet.

Regeringen meddelade den 30 mars att omfattande tillskott kommer till vår sektor i vårändringsbudgeten 2020. Det handlar om att mildra de ekonomiska effekterna i samhället som är en följd när permitteringar och varsel duggar tätt och arbetslösheten ökar. Bland annat innebär satsningarna under 2020-2021 att högskolorna ska rustas för att ta emot fler studenter och erbjuda fler utbildningsplatser, fler sommarkurser och möjligheter till distansundervisning.

Veckan innan beskedet kom hade Göteborgs universitet och andra lärosäten svarat på en akutförfrågan från utbildningsdepartementet om i vilken utsträckning vi kunde ställa om och ordna fler utbildningsmöjligheter – inom ordinarie utbud så väl som sommarkurser och uppdragsutbildningar. Det som vårt universitet har rapporterat in motsvarar en kraftig ökning av universitetets utbildningsutbud. Totalt sett får sektorn 9300 platser för 2020 och 6600 platser för 2021. Sektorn får ett tillskott på 683 miljoner kronor 2020 och 862 miljoner kronor 2021 inklusive studiemedel. Hur stor det som kommer till Göteborgs universitet är inte klart än. Ett omfattande arbete väntar och mer information om hur detta ska samordnas kommer. Men som anställda vid ett universitet kan det kännas glädjande, trots den senaste tidens minst sagt krävande omställning, att vi är en del av lösningen på den situation som blivit effekten av coronavirusets verkningar i samhället.

De senaste veckornas intensiva omställningsarbete har visat vilken enorm kapacitet som finns hos medarbetare och studenter inom samtliga av universitetets verksamheter. En kraftfull kursändring i form av distansundervisning och tillfälligt hemarbete har kunnat genomföras enbart tack vare en beslutsamhet bland alla berörda. Jag känner en stor tacksamhet för detta. Jag vet att hemarbete och distansundervisning har sina utmaningar och jag vill passa på att säga att jag hoppas att ni kan hitta bra rutiner för att avgränsa jobb, studier och ledighet.

En mer välförtjänt ledighet än den stundande påskhelgen är svår att tänka sig. Mina tankar går samtidigt till de som drabbats av virusets verkningar och all vårdpersonal som får arbeta hårdare än någonsin.

Eva Wiberg

Stort engagemang och imponerande insatser

Som ni redan vet följer Göteborgs universitet regeringens rekommendationer och går över till utbildning och arbete på distans. I den mån det är möjligt kommer utbildningar och examinationer att fortsätta, liksom forskning, samverkan och annan verksamhet.

Att snabbt gå över till ett digitalt arbetssätt innebär en stor omställning och kräver insatser utöver det vanliga. I vissa fall kanske distansundervisning och digitala möten redan är en naturlig del av verksamheten, i andra fall är det svårare, kanske inte ens fullt ut möjligt, att på kort tid ändra arbetssätt.
Som rektor har jag stor förståelse för att omställningen ställer stora krav på alla medarbetare, samtidigt som uppoffringar av olika slag också måste göras i det privata livet.

Jag är därför oerhört imponerad över alla medarbetare som på olika sätt ställer upp, stöttar kollegor och ser till att verksamheten fungerar. Det handlar om lärare, administratörer och annan personal som rycker ut och tar tag i olika problem och situationer som uppkommer. Inte minst tekniker och lokalvårdare, som ser till att den dagliga verksamheten flyter på, gör en stor insats. Också studenterna tar ansvar och hjälper varandra.

Jag är också medveten om att dekaner, prefekter och andra chefer just nu har ett oerhört stort tryck på sig att ställa om olika verksamheter, informera, och samtidigt vara extra tillgängliga, tålmodiga och uppmuntrande.

Vid kriser och oro prövas organisationen på olika sätt. Som rektor är jag både tacksam och rörd över den självklarhet med vilken medarbetare och studenter ställer upp för varandra,  för universitetet, och därmed också för samhället i stort.

Inte bara de olika lärosätena, utan också SUHF, ställer om och har skapat en krisorganisation. Igår, den 18 mars, medverkade jag i ett digitalt möte med SUHFs förbundsförsamling där även Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, deltog. Hon berättade att hon känner sig trygg i vissheten om att lärosätena följer regeringens rekommendationer om att med distansstudier bidra till att minska smittspridningen. På olika följdfrågor om si eller så är hennes uppmaning tydlig:

Var kreativa, vi kan alla bidra med att ta vårt samhällsansvar.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning

Ministern påpekade också att högskolesektorn bör vara beredd på att krisen kan påverka verksamheten även på lång sikt.

Det är nu viktigt att vi dokumenterar det vi gör, exempelvis vilka kurser som genomförs på distans och om något ställs in, hur vi genomför examinationer och vilka moment som skjuts på framtiden. Det är betydelsefullt för högskolan som helhet, men kanske främst för studenterna. De ska kunna gå vidare till framtida arbeten eller utbildningar samt få sina studiemedel, utifrån en rättssäker och korrekt hantering av sina insatser. Jag är övertygad om att denna uppgift, liksom alla andra uppdrag, sker på ett alldeles utmärkt sätt.

Gemensamt ansvar att bromsa virusspridningen

Covid-19, eller coronaviruset som det kallas i medierna, upptar alltmer nyhetsrapporteringen världen över. Oron över att man själv, eller kanske en sårbar anhörig, ska bli sjuk, är befogad.

WHO deklarerade den 11 mars att covid-19 nu är en pandemi. För att minska risken för smittspridning beslöt regeringen därför samma dag att förbjuda sammankomster som samlar fler än 500 personer. Det är ett unikt beslut i modern tid men handlar om att få kontroll över smittspridningen.

Den 11 mars hade 461 personer påvisats med covid-19 i Sverige. 85 av dessa finns i Västra Götalandsregionen. Det finns all anledning att ta situationen på allvar men vi behöver påminna oss om att inte agera i panik. För det är enbart om vi alla tar ett gemensamt ansvar som smittan kan begränsas och hållas på en hanterlig nivå.

Sedan slutet av januari arbetar därför ledningen för Göteborgs universitet aktivt med både information och förebyggande åtgärder. En bedömargrupp är tillsatt som stämmer av läget, samt förmedlar universitetets rekommendationer och beslut. En särskild arbetsgrupp inom denna grupp hanterar operativa frågor. Tillsammans med dekanerna och verksamhetsföreträdare har jag en tät dialog och följer utvecklingen och hantering i verksamheten. Vi förbereder oss aktivt för olika scenarion.

Självklart gäller allmänna råd till oss alla som individer – som att noga tvätta händerna, stanna hemma om man känner sig sjuk samt följa rapporteringen i medierna. GU:s rekommendationer för anställda och studenter finns här:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/coronaviruset/

Vi alla medarbetare och studenter vid Göteborgs universitet är kloka medmänniskor. Jag hyser därför stor tilltro att vi tillsammans ska klara av att ta vårt gemensamma ansvar för situationen.

Reflektioner inför nästa decennium

Nu är julledigheten här. Arbete fortsätter in i det sista och vi rundar av, avslutar saker inför det nya året och ser också fram emot en del spännande händelser och utmaningar 2020.

Ett viktigt avslut kommer i och med årsredovisningen för 2019, ett arbete som pågår intensivt nu. Denna gång får vi också anledning att reflektera och blicka tillbaka på årets verksamhet, och ställa det i relation till de tio år som gått, när vi nu går in i nästa decennium.

De senaste tio åren har Göteborgs universitet växt och utvecklats på olika sätt, med fler studenter, ett ökat uppdrag, särskilt på professionsutbildningarna inom skola och vård, ett allt större utbud av program och kurser, också tvärvetenskapliga sådana, och med hållbarhetsfokus; en forskningsverksamhet som visar på bredd och djup, både grund- och tillämpad forskning, en stor satsning på det tvärvetenskapliga UGOT Challenges, samt organisationsförändringar, GU förnyas, och inte minst Vision 2020.

Med den kompetens och bredd som vårt lärosäte besitter har vi också fått flera nationella uppdrag som kommit att befästa det förtroende som universitetet har i Sverige och utomlands. Här kan nämnas bland annat tillkomsten av olika nationella centrumbildningar, såsom GMV; WCMTM, Segerstedtinstitutet, nationella enheter, Havsmiljöinstitutet med flera.

GU har visat sin stora förmåga att tackla de stora samhällsutmaningarna, och har bidragit nationellt till att stärka såväl jämställdhet, som demokratiforskning, analys av valresultat genom SOM-institutet bland annat.

Decenniet har också inneburit stora utmaningar, med en ökad nationell solidarisk insats efter den stora flyktingvåg och invandring från 2015 och framåt, som idag fått såväl GU som andra lärosäten att agera för att stötta personer med någon form av utbildning från sina hemländer med olika insatser.  Det har varit och är en omställning för lärosätet att möta såväl det akut uppkomna praktiska behovet som en långsiktig strategi för att tillvarata kompetensen hos personer med annan utländsk utbildning.

Tjugo år efter Bolognaprocessens införande har vi fått en utveckling av europeiska nätverk, som ska stärka den fria rörligheten av studenter inom dessa nätverk, sätta studenten i centrum och främja hållbarhet och integrering regionalt. Jag tror att vårt nätverk EUTOPIA kommer att utgöra en stark europeisk allians som tar det internationella samarbetet ytterligare ett steg framåt under det kommande decenniet.

Den snabba utvecklingen av IT och sociala medier, ett alltmer utbrett ifrågasättande av forskningsbaserade fakta, rena hot och hat på nätet, är något som inte kunde förutspås för tio år sedan.  Akademin måste alltid kunna stå upp för såväl sin autonomi som den akademiska friheten, i såväl forskning som utbildning. Därför behöver vi stå stadigt när det blåser hårt från olika sidor i såväl samhällsdebatt, politik som försök till styrning av våra kärnvärden.

I min tillbakablick har jag bara nämnt en del av allt som GU upplevt och utvecklat under decenniet som gått, men just våra kärnvärden, är så viktiga inför det tredje decenniet. Vi arbetar intensivt med universitetets nya vision som ska gälla fram till 2030 och som har arbetsnamnet ”Ett universitet för världen”. Låt oss vara modiga och stå upp för visionens kärnvärden och ställningstaganden, det är nog det viktigaste budskapet jag har inför 2020.

Beslut om vision kommer först på universitetsstyrelsen i april. Men innan dess ska det bli intressant att se responsen och hur materialet nu kommer att förädlas under pågående remissrunda i verksamheten. Nästa steg i visionsarbetet är att forma långsiktiga strategier som ska ge oss verktygen att förverkliga våra mål.

Nu återstår för mig att önska er alla en riktigt skön och välförtjänt ledighet, ta hand om er och era nära och kära!

God Jul/Season´s Greetings!

Vi ses i nästa decennium!

Eva Wiberg

Hållbarhet och vikten av forskning

Vy över Tokyo från takterrassen på Sophia university

Förra veckan spenderades i Japan och inleddes med STS-forum årliga möte (Science and Technology in Society Forum). Det är det största globala forumet för samarbete och lösningar inom vetenskap och teknik och samlar företrädare från akademin, näringslivet och politiken. Genom öppna och informella diskussioner om möjligheter och utmaningar som kommer från vetenskapen och teknologin är syftet att ta skapa nätverk och att lösa långsiktiga samhällsutmaningar.

Shinzo Abe, Japans premiärminister, inledde konferensen med att deklarera att koldioxidutsläppen måste ner till 0 till 2050. Det är en målsättning som är rejält svår att nå. Det kräver att politiker världen över samarbetar och tar hjälp av forskning och teknologi. Som ett aktuellt exempel där samarbete krävs lyfte han hur avfall ska hanteras på ett hållbart sätt. I Japan och vid Asiens kuster blir utsläppen i haven mycket påtagliga då stränder översvämmas av plaster.

På plats var också vår utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans som deltog i paneldebatt om hållbara samhällen. Hon framhävde forskning och innovation som viktiga framgångsfaktorer för Sverige, och att vi ligger i topp i världen men att vi behöver göra mer. Inte minst inom grundforskningen, som hon framhävde som mycket väsentlig del i Sveriges möjligheter att driva fram hållbar utveckling i samhället. Hon påpekade också forskningens frihet som en hörnsten i detta arbete, och att forskning som initieras ”bottom up” är mycket viktig. Inte minst i kampen mot faktaresistens.

Detta var ministerns första utlandsresa och jag tycker helt klart ett hon framförde ett tydligt budskap till ministrar, rektorer, forskningsfinansiärer, företagare med flera som deltog vid STS-forum.

För mig som rektor innebar de inledande dagarna i Kyoto att jag fick möjlighet att stämma av samarbeten med rektorer i våra nätverk, och inte minst de som ingår i vår svensk-japanska samarbetsplattform MIRAI. Efter att först ha träffat rektorskollegorna under STS-forum i Kyoto, kändes dagarna som följde ännu mer givande och meningsfulla när jag besökte såväl Nagoyas universitet, Tokyos universitet och Sophia universitet. Många gånger är just igenkännandet och uppföljning av samtal om gemensamma intressen, sådant som gör fortsatta konkreta diskussioner om samarbeten möjliga.

Besök på universitetet i Nagoya

Samarbetsprojektet MIRAI bygger på ett långvarigt och kontinuerligt samarbete med forskning och innovation i centrum. Nu går MIRAI över i en annan fas och Göteborgs universitet tar över ordförandeskapet. MIRAI är också en dörröppnare till utökade samarbeten i Japan. För studenter är Japan högintressant och vi siktar in oss på universitet som har internationell prägel och stort kursutbud på engelska. På plats i Japan kunde jag förnya Göteborgs universitets avsiktsförklaring med topprankade University of Tokyo. Vi tecknade nytt utbytesavtal med Sophia University i Japan, som gör det möjligt för alla studenter vid Göteborgs universitet, oavsett ämnesområde, att söka utbytesplats där.

Förnyelse av avsiktsförklaring med President Makoto Gonokami, University of Tokyo

Bryssel, brexit och den europeiska agendan

Plötsligt har vi lämnat sommaren bakom oss och är på god väg in i en ny termin. Nya och gamla studenter har anlänt och livar upp både Göteborg och universitetets lokaler igen. Visst går det snabbt att landa i välbekanta rutiner och arbetsuppgifter igen?

Förra veckan inleddes med det nordiska rektorsmötet i Bryssel. Vi var nästan 60 rektorer från de nordiska länderna som samlades för att få möjlighet att ta del av vad som nu sker när det nya parlamentet och kommissionen startar efter EU-valet i våras.

Diskussionerna i Bryssel präglas naturligtvis till stor del av osäkerheten kring Brexit. Genom media kan vi följa och fascineras av de stundom ganska teatraliska utspelen av olika parter. Bortom kraftfulla citat i den böljande debatten (I´d rather be dead in a ditch…) finns det en stor oro för många medlemsländer om vad som kommer att ske. Vi rektorer fick möjlighet att lyssna till en genomgång av Georg Riekeles, rådgivare och medlem i gruppen som förhandlar om utträdet. Diskussionen och frågorna rörde till stor del Brexits påverkan på forsknings- och utbildningssamarbetena mellan Storbritannien och oss andra. Det finns en stor osäkerhet hur samarbetena mellan länderna kommer att kunna fortskrida framöver. Vad vi vet idag när det gäller forsknings- och utbildningssamarbeten är att brittiska regeringen har garanterat att befintliga samarbeten ska kunna fortsätta till den 31 december 2020. Oavsett hård eller mjuk Brexit.

Avgående generalsekreterare i europeiska rådet, Jeppe Tranholm- Mikkelsen, gav oss under andra dagen den breda bilden av det europeiska samarbetet. Uttöver Brexit finns det ett antal tuffa utmaningar i Europa och vid mötet i Bryssel presenterades en ny strategisk agenda för 2019 fram till 2024. Det handlar om ett antal strategiska fokusområden (fritt översatt):

  • Skydda medborgare och deras fri- och rättigheter
  • Utveckla den ekonomiska basen: en europeisk modell för framtiden
  • Bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa
  • Driva EU:s intressen och värderingar i världen
  • Omedelbara utmaningar: Brexit

Jeppe Tranholm- Mikkelsen noterade att vi inte längre är ”the leading group” i världen. Från ett globalt perspektiv, är vi en samling små och medelstora länder – som gör bäst i att samlas och samarbeta. Den bilden verkade delas av de flesta av oss i den nordiska delegationen. Internationellt samarbete ses som avgörande och inte bara vi på GU har ett tydligt fokus på detta i kommande satsningar.

Eva Wiberg

Hälsning från Almedalen

Eva Wiberg och Mattias Goksör i Almedalen 2019 Foto: Johan Wingborg

Nu är vi i Almedalen och Göteborgs universitet är här för att medverka i både egna och andras seminarier. Som rapporterats i media så är det i år färre aktiviteter och seminarier totalt under veckan, från ett ”all time high” förra året. Men det säger kanske inte så mycket då det trots nedgång är den tredje största i omfattning sedan Almedalen startades för 51 år sedan.

För oss ligger fokus på att bidra med forskning, kunskap och innehåll som kan vara underlag till politiska beslut eller annan utveckling i samhället och omvärlden. I planeringen inför årets deltagande bestämde vi oss för att de gemensamma seminarierna skulle handla om några av diskussionsämnena som står högst på människors agenda. Eftersom vi är ett brett universitet så vill vi också spegla det i programmet som erbjuds på den Västsvenska arenan.

Prorektor Mattias Goksör och min taktik under veckan är att bevista olika seminarier för att på så sätt få med oss olika inspel och infallsvinklar i vårt arbete. Mattias har bland annat täckt in ett antal seminarier av det enorma utbud som finns inom AI-området. Ett av dessa hölls på den Västsvenska arenan och kan ses via deras Facebooksida: Sverige ska vara bäst på att dra nytta av AI, men hur hanterar vi AI-etiken? Under seminariet beskrevs hur AI hela tiden förflyttar gränserna och pushar oss framåt.Generellt har seminarierna om AI i år lyft mer av betydelsen att chefer och ledare har förståelse för hur deras organisation kan påverkas när AI gör entré.

Många möten, diskussioner och rundabordssamtal äger rum här och det är en fantastisk möjlighet till att kunna lyssna aktivt på varandra och omvärldsbevaka. Vi rektorer har en återkommande rektorsfrukost i UKÄ:s och SUHF:s regi. I år var den stora frågan de inspel som kommer göras till forskningspropositionen och den har varit ett återkommande tema under många seminarier jag deltagit i. Det vi ser är att regeringen inte riktigt har tagit höjd för det som behövs när det gäller forskningsinfrastrukturen. Andra viktiga områden för ”proppen” är behov av forskning kring professionsutbildningar, särskilt skolforskning. Detta behandlades också under veckan på seminariet Sverige som kunskapsnation – hur stärks skolans vetenskapliga grund och läraryrkets attraktivitetet?

Idag höll Högskolan Väst ett spännande seminarium Får man säga vad man vill inom akademin där två av våra egna GU-företrädare modererade och deltog i panelen; Ulf Dalnäs, professor på HDK och Marie Demker, vår dekan på Humanistiska fakulteten och professor i statsvetenskap, tillsammans med min rektorskollega på Högskolan Väst, Martin Hellström och Erik J Olsson som är ordförande i Academic Rights Watch. Panelen lyfte, ur sina perspektiv, olika hot och risker för den akademiska friheten- alltifrån hur vi rektorer tillsätts och internrekrytering till identitetspolitik och hot och hat som drabbar forskare. Intressanta, och kanske kontroversiella, infallsvinklar och värt att kolla på om du missade!

Den högskolepolitiska diskussionen i Almedalen förs i stor utsträckning på seminarierna i SUHFs regi. Idag var nog det mest välbesökta en politisk debatt kring frågan Behöver svensk högskola en ny stor reform? som gästades av högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans (S). Hon betonade behovet av både kort- och långsiktig planering när det gäller högskolans uppdrag att bidra med kompetens till arbetsmarknaden.

Högskolepolitisk debatt i Almedalen 2019

Av de olika partiföreträdarnas inlägg i debatten så framgick det att utformningen av förslagen i styr- och resursutredningen uppenbarligen har tolkats så väldigt olika! Jag tyckte det var något oroande. Vad man tycker om dessa ska givetvis skilja sig åt, men vad som föreslås borde alla ha klart för sig vid det här laget.

Ministern är positiv till att höja basanslagen men tycker det behövs en fortsatt diskussion om hur finansieringen av detta ska gå till. Man kommer att gå vidare med analysera vilka förslag som går att realisera.

Ett antal möten återstår här men efter Almedalen är det dags för några veckors återhämtning. Jag passar därför på att önska er en härlig och avkopplande sommarledighet!

Eva Wiberg

Från Bologna 1999 till Eutopia 2019

Vid en konferens i Bologna i veckan som gick deltog jag tillsammans med 170 rektorer från 80 länder, samt en hel del andra delegater, i tjugoårsfirandet av Bolognadeklarationen.

Inte många studenter och lärare vet idag inte så mycket om vad som skedde när EU enades kring en Bolognadeklaration för högre utbildning 1999. Millennieskiftet skulle strax äga rum, och hoppet (och kanske viss fruktan) stod inför en digitalisering som skulle kunna göra oss alltmer uppkopplade, öppna inför världen på ett dittills inte skådat sätt. Mobiler, datorer, world wide web, internetbanker, allt var möjligt.

I dessa tider kanske vi inte tycker att det är särskilt märkvärdigt, men tanken om ett öppet universitetssystem, där studenter kan läsa någon annanstans än i sitt hemland, utan att behöva bekymra sig om utbildningen verkligen kommer att godkännas när de kommer hem, var ingen självklarhet. Det är det faktiskt inte fullt ut idag heller. Men, så kom 1999 första EU-beslutet om att enas kring en enhetlig modell för standarder och riktlinjer. Sverige hade lite att jobba med men 2007 anpassade sig vårt land också till Bolognaprocessen. Strukturen ändrades när det gäller vad som skulle utgöra en kandidat- eller masterexamen.

2019 firar alltså Bolognadeklarationen 20 år och Bolognasystemet står inför en ny fas.

Konferensen inleddes med en högtidlig akademisk procession i full rektorsmundering (i 35 graders värme) från Arciginnasio, den ursprungliga universitetsbyggnaden, till Palazzo Re Enzo vid Piazza Maggiore. Bolognas rektor Francesco Ubertini påminde om studenternas centrala roll i utbildningarna. De första rektorerna vid Bolognas universitet, världens första och grundat 1088, var studenter som utsågs av studenterna själva.

Bolognadeklarationen firas av rektorer
Firande av Bolognadeklarationen. Foto: Marie Lowrie

Vid konferensen konstaterades att idag är det dags att ta nästa steg mot ett mer inkluderande och hållbart Bolognasystem. Systemet behöver öppna upp för ett samhälle som är fullt ut digitaliserat, tar sig an de globala samhällsutmaningarna och som behöver fokusera på ett studentcentrerat lärande. Några studenter påpekade: “Don’t teach where we are, teach where we will be”!

Vidare diskuterades hur anställningsbarheten inte enbart kan bli betraktad i form av vilka specifika kunskapsmål som uppnåtts, utan bör ses också i form av social kompetens, innovativt tänkande, förmåga att genomföra projekt, språklig kompetens mm. Många beröringspunkter finns med det livslånga lärandet.

Agneta Bladh, regeringens utredare av internationaliseringsbetänkandet som slutfördes i år, pekade på vikten av att se EU:s satsning på Erasmus+ och på European Universities Networks (EUN) som en utveckling av Bolognaprocessen. Det handlar om ett bredare samarbete som berör såväl studenter som anställda, utveckling av olika curricula, innovation, en inkluderande inställning till det omgivande samhället och en satsning på Agenda 2030

Vad passar bättre då än att konstatera att Göteborgs universitet faktiskt kammade hem ett EUN projekt tillsammans med alliansen EUTOPIA. Dagen efter Bolognakonferensen! Grattis till oss alla i nätverket som nu får möjlighet att arbeta långsiktigt för ett mer inkluderande utbildningssamarbete.

European Student Union’s ordförande, Adam Gajeks hade en tankeväckande avslutning i Bologna –  ”Higher Education is a Human Right”. Låt oss se hur vi tacklar hans och andras viktiga inspel till Bolognasystemet de kommande 20 åren.

Idag startade politikerveckan i Almedalen och det innebär intressanta seminarier, ny kunskap och förhoppningsvis många givande möten för mig och de många medarbetare som deltar. Läs mer om våra seminarier här.

Tack för ert engagemang!

Sommarblomster på äng. Foto: Jennie Corneskog

Vi lägger ytterligare en termin bakom oss nu när midsommar står för dörren. Under våren har vi på Göteborgs universitet kommit en bit på väg i arbetet med vår nya vision. Många medarbetare har bidragit, diskuterat kärnvärden och strategiska ställningstaganden.

Våren har också präglats av diskussioner kopplat till Regeringens betänkande En långsiktigt samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Detta är en viktig fråga för oss alla och kan få konsekvenser för hur universitet och högskolor styrs och finansieras framöver. Efter remissrundor ute på fakulteter och andra enheter skickades ett samlat remissvar från oss på Göteborgs universitet i veckan som gick.

Ett annat område som krävde mångas engagemang under våren var forskningsutvärderingen RED19. Satsningen kulminerade i ett platsbesök i april med över 100 externa bedömare och många av er har engagerat sig i detta arbete. Till hösten fortsätter arbetet med att ta hand om det som framkommit.

Som vanligt är våra forskare efterfrågade och kommer att delta på olika håll under Almedalsveckan. Flera seminarier går att följa via livestreaming. Här hittar du de flesta av de seminarier där Göteborgs universitet deltar: Almedalen 2019

Stort tack alla för ert engagemang.

Nu stundar midsommar och snart semestertider för många. Jag önskar er alla en härlig och avkopplande sommar!

Eva Wiberg

Tradition i ny skrud

Förra veckan avslutades med en vacker professorsinstallation i Göteborgs konserthus. Det är verkligen en ynnest att i full rektorsmundering, med kåpa och kedja, få installera våra nya professorer. Samtidigt uppmärksammar vi också våra pedagogiska föredömen som fått pedagogiskt pris och utmärkelsen excellent lärare.

Professorsinstallationen 2019 Foto: Johan Wingborg

I år togs ett nytt grepp med korta filmer som visade forskarna i sin miljö och vardag och vi fick en kort inblick i deras engagemang för sitt område. Ceremonin blev mer dynamisk och vad jag uppfattade så var det ett mycket uppskattat inslag från de närvarande. Det här sättet att förnya traditioner och våga tänka nytt kännetecknar min bild av Göteborgs universitet.

Stort varmt tack till alla inblandade som gör denna vackra tradition till en minnesvärd högtid.

Se fler bilder och läs mer här: