Internationalisering – Rektors blogg

Hållbarhet och vikten av forskning

Vy över Tokyo från takterrassen på Sophia university

Förra veckan spenderades i Japan och inleddes med STS-forum årliga möte (Science and Technology in Society Forum). Det är det största globala forumet för samarbete och lösningar inom vetenskap och teknik och samlar företrädare från akademin, näringslivet och politiken. Genom öppna och informella diskussioner om möjligheter och utmaningar som kommer från vetenskapen och teknologin är syftet att ta skapa nätverk och att lösa långsiktiga samhällsutmaningar.

Shinzo Abe, Japans premiärminister, inledde konferensen med att deklarera att koldioxidutsläppen måste ner till 0 till 2050. Det är en målsättning som är rejält svår att nå. Det kräver att politiker världen över samarbetar och tar hjälp av forskning och teknologi. Som ett aktuellt exempel där samarbete krävs lyfte han hur avfall ska hanteras på ett hållbart sätt. I Japan och vid Asiens kuster blir utsläppen i haven mycket påtagliga då stränder översvämmas av plaster.

På plats var också vår utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans som deltog i paneldebatt om hållbara samhällen. Hon framhävde forskning och innovation som viktiga framgångsfaktorer för Sverige, och att vi ligger i topp i världen men att vi behöver göra mer. Inte minst inom grundforskningen, som hon framhävde som mycket väsentlig del i Sveriges möjligheter att driva fram hållbar utveckling i samhället. Hon påpekade också forskningens frihet som en hörnsten i detta arbete, och att forskning som initieras ”bottom up” är mycket viktig. Inte minst i kampen mot faktaresistens.

Detta var ministerns första utlandsresa och jag tycker helt klart ett hon framförde ett tydligt budskap till ministrar, rektorer, forskningsfinansiärer, företagare med flera som deltog vid STS-forum.

För mig som rektor innebar de inledande dagarna i Kyoto att jag fick möjlighet att stämma av samarbeten med rektorer i våra nätverk, och inte minst de som ingår i vår svensk-japanska samarbetsplattform MIRAI. Efter att först ha träffat rektorskollegorna under STS-forum i Kyoto, kändes dagarna som följde ännu mer givande och meningsfulla när jag besökte såväl Nagoyas universitet, Tokyos universitet och Sophia universitet. Många gånger är just igenkännandet och uppföljning av samtal om gemensamma intressen, sådant som gör fortsatta konkreta diskussioner om samarbeten möjliga.

Samarbetsprojektet MIRAI bygger på ett långvarigt och kontinuerligt samarbete med forskning och innovation i centrum. Nu går MIRAI över i en annan fas och Göteborgs universitet tar över ordförandeskapet. MIRAI är också en dörröppnare till utökade samarbeten i Japan. För studenter är Japan högintressant och vi siktar in oss på universitet som har internationell prägel och stort kursutbud på engelska. På plats i Japan kunde jag förnya Göteborgs universitets avsiktsförklaring med topprankade University of Tokyo. Vi tecknade nytt utbytesavtal med Sophia University i Japan, som gör det möjligt för alla studenter vid Göteborgs universitet, oavsett ämnesområde, att söka utbytesplats där.

Förnyelse av avsiktsförklaring med President Makoto Gonokami, University of Tokyo

Bryssel, brexit och den europeiska agendan

Plötsligt har vi lämnat sommaren bakom oss och är på god väg in i en ny termin. Nya och gamla studenter har anlänt och livar upp både Göteborg och universitetets lokaler igen. Visst går det snabbt att landa i välbekanta rutiner och arbetsuppgifter igen?

Förra veckan inleddes med det nordiska rektorsmötet i Bryssel. Vi var nästan 60 rektorer från de nordiska länderna som samlades för att få möjlighet att ta del av vad som nu sker när det nya parlamentet och kommissionen startar efter EU-valet i våras.

Diskussionerna i Bryssel präglas naturligtvis till stor del av osäkerheten kring Brexit. Genom media kan vi följa och fascineras av de stundom ganska teatraliska utspelen av olika parter. Bortom kraftfulla citat i den böljande debatten (I´d rather be dead in a ditch…) finns det en stor oro för många medlemsländer om vad som kommer att ske. Vi rektorer fick möjlighet att lyssna till en genomgång av Georg Riekeles, rådgivare och medlem i gruppen som förhandlar om utträdet. Diskussionen och frågorna rörde till stor del Brexits påverkan på forsknings- och utbildningssamarbetena mellan Storbritannien och oss andra. Det finns en stor osäkerhet hur samarbetena mellan länderna kommer att kunna fortskrida framöver. Vad vi vet idag när det gäller forsknings- och utbildningssamarbeten är att brittiska regeringen har garanterat att befintliga samarbeten ska kunna fortsätta till den 31 december 2020. Oavsett hård eller mjuk Brexit.

Avgående generalsekreterare i europeiska rådet, Jeppe Tranholm- Mikkelsen, gav oss under andra dagen den breda bilden av det europeiska samarbetet. Uttöver Brexit finns det ett antal tuffa utmaningar i Europa och vid mötet i Bryssel presenterades en ny strategisk agenda för 2019 fram till 2024. Det handlar om ett antal strategiska fokusområden (fritt översatt):

Skydda medborgare och deras fri- och rättigheter
Utveckla den ekonomiska basen: en europeisk modell för framtiden
Bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa
Driva EU:s intressen och värderingar i världen
Omedelbara utmaningar: Brexit

Jeppe Tranholm- Mikkelsen noterade att vi inte längre är ”the leading group” i världen. Från ett globalt perspektiv, är vi en samling små och medelstora länder – som gör bäst i att samlas och samarbeta. Den bilden verkade delas av de flesta av oss i den nordiska delegationen. Internationellt samarbete ses som avgörande och inte bara vi på GU har ett tydligt fokus på detta i kommande satsningar.

Eva Wiberg

Vi stärker samarbetet med universitet i USA och Europa

På temat internationalisering bjöd februari månad på två intressanta händelser för Göteborgs universitet. Under vecka 7 begav sig en delegation bestående av 13 personer från GU till Washington med omnejd och i slutet på februari var det dags för officiell lansering av det europeiska universitetsnätverket EUTOPIA i Bryssel.

Ett av syftena med USA-resan var att tillsammans med universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Umeå visa upp svensk utbildning och forskning och föra fram Sverige som kunskaps- och forskningsnation. Detta gjordes i samarbete med svenska ambassaden i Washington under tre intensiva dagar. Utöver det hade vi siktet inställt på att besöka, diskutera och fördjupa samarbetet med våra nya partneruniversitet i North Carolina och South Carolina.

Delar av GU-delegationen i Columbia, South Carolina. Foto: Elin Fransson

Vad har vi att vinna på en sådan här resa? Förutom det uppenbara, att medföljande representanter för några av våra fakulteter – humanistiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna, Sahlgrenska Akademin och Handelshögskolan – fick möjlighet att träffa sina motsvarigheter och planera utbytesavtal och samarbeten så gav det en viktig inblick i den amerikanska kontexten. Många samtal gav en förståelse för de amerikanska universitetens situation och vad Trumpadministrationen inneburit. Universiteten i USA förväntas bidra till den ekonomiska tillväxten samtidigt som finansieringen blir alltmer beroende av externa medel och donatorer.

En annan styrka med den här typen av delegation, där flera universitet reser tillsammans, med fakulteteter, studenter och ledning representerade, är att vi framstår som en gemensam kraft där Sverige i stort med all sin kompetens kring högre utbildning och forskning får större möjlighet till synlighet och genomslagskraft. Vi vidgar också våra horisonter genom att bli introducerade för varandras kontakter.

Att samarbete stärker oss var också tydligt i Bryssel den 28 februari, då nätverket EUTOPIA lanserades vid ett seminarium där vi tillsammans med våra studentrepresentanter förde fram vår vision om ett inkluderande och öppet Europeiskt universitetssamarbete. En gemensam ansökan inom Erasmus + European universities hade skickats in dagen innan. Göteborgs universitet gick i höstas med i nätverket som består av Vrije Universiteit Brussel, University of Ljubljana, L’Université Paris Seine, Pompeu Fabra University i Barcelona och University of Warwick.

Studenterna är i fokus inom Eutopia-samarbetet. GU:s studentrepresentant Sara Gabrielsen, tredje från vänster. Foto: Eva Wiberg

Vår allians kommer att fokusera på globala utmaningar och samarbeta inom forskning, innovation och ökad mobilitet för studenter och personal. Detta gör vi genom att ta sikte på Europa 2050. Det finns några tydliga gemensamma ståndpunkter inom vårt nätverk. Nödvändigheten av samarbete. Behovet av att jobba regionalt med näringsliv och andra aktörer. Och att fler måste få ta del av vår forskning och utbildning, genom att öppna upp mot världen och ”inte sitta i vårt elfenbenstorn”.

Dagen till ära, 8 mars och den internationella kvinnodagen, är det också värt att nämna att jämställdhet och jämställdhetsarbete ofta röner intresse internationellt. Man intresserar sig för vad vi inom universiteten gör och jämställdhet i Sverige. Detta fanns således även med vid mötena i USA, i Bryssel och även i ansökan till kommissionen.

Eva Wiberg

Läs mer:

Lyckad USA-resa bar frukt direkt

Eutopia lanserades i Bryssel

Eutopia – nytt europeiskt universitetsnätverk

I onsdags slöt vi en överenskommelse med ett nystartat europeiskt universitetsnätverk, kallat Eutopia. Med oss består nätverket nu av sex universitet. Nätverket initierades av brittiska universitetet i Warwick tillsammans med franska universitetet Paris Seine och belgiska universitetet Vrije Universiteit Bryssel (VUB). Tidigare under hösten anslöt sig universitetet i Ljubljana, som nu kommer att koordinera alliansen. Det var under hösten som vi, tillsammans med universitetet Pompeu Fabra i Barcelona, fick förfrågan om att delta. I onsdags kunde vi alltså träffas i Ljubljana för att signera och diskutera våra gemensamma satsningar.

Samarbetet är en stark allians och ett av syftena är att svara upp mot EU-kommissionens uppmaning att skapa strategiska samarbeten mellan europeiska lärosäten. Samtliga deltagande universitet har starkt fokus på kvalitetsdriven forskning och utbildning och har mycket god geografisk spridning över Europa. De ingående lärosätena kommer att ”ta lead” på olika delområden, men alla kommer att bidra i samtliga delar. Arbetet kommer att vara studentcentrerat och ha ett inkluderande förhållningssätt. Detta kommer att ta tydligare form den närmsta tiden och jag får anledning att återkomma.

Rektorerna skakar hand. Vid bordet syns från vänster Jaume Casals, Pompeu Fabra University; Caroline Pauwels, Vrije Universiteit Brussel; Eva Wiberg, Göteborgs univeristet; Igor Papič, University of Ljubljana; François Germinet, Paris Seine University; Stuart Croft, University of Warwick. Foto: Photo Studio Nora, Ljubljana

Uppmaningen från EU-kommissionen har också resulterat i en utlysning av medel att söka inom ramen för programmet Erasmus+ som kallas European Universities Initative. Det har fokus på studentmobilitet och ökad kvalitet och konkurrenskraft inom högre utbildning i Europa och vår nya allians har påbörjat arbetet med en ansökan. Oavsett hur vi lyckas med den kommer vi genom att delta lära oss mycket om hur kommissionens kommande program inom området ser ut.

Jag vill betona att detta är en viktig förstärkning av våra redan existerande internationella nätverk och samarbeten. Min övertygelse är, som ni känner till vid det här laget, att för att säkerställa kvaliteten och konkurrenskraften för vårt lärosäte så behöver vi satsa på internationalisering ur flera perspektiv, lägga ett globalt pussel om man så vill. Olika pusselbitar kan ha olika fokus och syfte.

Min förhoppning är att en stor andel av våra studenter och medarbetare på olika sätt ska ta vara på möjligheterna, hitta den pusselbit som passar och delta i de internationella samarbetena framöver.

Welcome to Gothenburg

I veckan föll det sig så att vi vid två tillfällen fick möjlighet att välkomna nya internationella förmågor till vårt universitet. Universitetet håller varje termin ett samlat välkomstarrangemang för alla nya internationella studenter som anlänt inför höstterminen, följt av många fler aktiviteter så klart. Välkomstservice har nu fått ta till Lisebergshallen för att kunna inrymma alla, en imponerande samling förväntansfulla unga från världens alla hörn. I global konkurrens har dessa studenters val fallit på Sverige och Göteborg. Det, mina vänner, är ingen liten sak det. Jag är övertygad om att de kommer att få en fantastisk studietid här och samla minnen för livet.

Lisebergshallen fylldes av utbytesstudenter och free-movers inför höstterminen

Jag är dock medveten om att bostadssituationen är svår i Göteborg. Vi arbetar på flera fronter med detta. I kontakter med andra aktörer i samhället är detta ett återkommande tema för oss. Välkomstservice ordnar bland annat mingeltillfällen med uthyrare och studenter och i år togs en särskild guide fram, utöver tidig information till antagna, för att de internationella studenterna skulle kunna förbereda så mycket som möjligt. Trots en del bekymmer, meddelar välkomstservice att situationen i år inte är värre än tidigare, tvärtom.

I den fulla arenan bjöds det på alltifrån viktig information om vad hemtenta och plagiat är till skön luciasång och första smakprovet av ”Swedish fika”.

Samma dag kickade vi igång vårt nya program för nyanlända forskare och doktorander – Inclusive internationalization . Som första lärosäte i landet startar vi ett snabbspår in i den akademiska världen för nyanlända. Programmet arrangeras i samverkan med Chalmers, Högskolan Väst, arbetsförmedlingen och Högskolan i Borås men vi samordnar programmet. Vi är alltså först i Sverige med den här typen av formaliserat program. Japp, jag är stolt och international center har gjort ett kanonjobb. I höst startar totalt 9 personer, varav 5 hos oss på GU. Till nästa omgång hoppas vi att programmet växer ytterligare och att fler nyanlända akademiker kan matchas med en institution hos oss eller närliggande lärosäte.

Nyanlända forskare, representanter från lärosäten, handledare med flera på kick-off för programmet Inclusive internationalization

Eva Wiberg

Almedalen – frågeparad, nya perspektiv och optimism

”Jag ser två anledningar till optimism när det gäller universitetens framtid. Det ena är tillgången på människor och till skillnad från naturresurser så finns tillgång på människor överallt. Det andra är att det inte heller finns någon gräns för okunskap och ovetande. Universiteten har alltså en outsinlig källa att ösa ur”

Ungefär så besvarade den norske framstående samhällsvetaren Gudmund Hernes, frågan om universitetens framtid – hotade eller viktigare än någonsin? Se webbsändning. Ett mycket inspirerande seminarium där Gudmund menade att det finns all anledning till optimism.

Almedalen är en parad av frågor som belyses ur olika perspektiv och här är några som jag valt att ägna de senaste dagarna åt:

Blir Sverige starkare som kunskapsnation genom internationalisering av högskolor och universitet?
Konsekvenser av styr – och resursutredningen – vad tror studenterna?
Öppen vetenskap- behövs det?
Universitetets roll- bilda eller utbilda?
Hälften läkare, hälften civilingenjör – är hybridutbildningar svaret på nya krav inom sjukvården?
Var går gränsen för vad vi bör forska om? Hur vet vi om vi överträtt den?

Panel från vänster: Thomas Strand, riksdagsledamot (S), Erik Bengtzboe, riksdagsledamot (M), Eva Wiberg, Jacob Adamowicz, ordförande SFS och Pam Fredman, särskild utredare.

Under det välbesökta seminariet Hur kan vi främja vetenskapens bidrag till samhällets utveckling? lyfte forskningsminister Helene Hellmark Knutsson en viktig och lite sorglig paradox. Trots att vi väl känner betydelsen av samverkan mellan akademi, forskning och politik, finns det idag en tendens att vissa politiker ser en möjlighet att vinna politiska poäng på att driva frågor där man i stor utsträckning har folket med sig trots att man inte har forskning, fakta och expertis på sin sida. Detta på grund av att man stärker bilden av sig själv som ”folkets man” som står upp mot etablissemanget. En viktig spaning men jag hoppas och tror att merparten av politiker inte väljer den vägen. Ministern betonade bland annat vikten av att arbeta med folkbildning, och där har vi lärosäten en roll att spela. De unga lär sig källkritik i skolan idag men vi har stora grupper av vuxna individer som går in i bubblor av ”jag tycker så här” oavsett vad forskning och vetenskap kommit fram till.

Det är också givande med samtalen vid frukostbordet under Almedalsveckan. På det viset får vi inspel och möjlighet att ta del av essensen och tankarna från seminarier och paneldebatter som kollegor deltagit i. Mattias Goksör, prorektor, bevistade bland annat Hur mår svensk demokrati och vem styr valrörelsen? Där diskuterades demokratin och förtroende och huruvida demokratin är hotad eller inte. SOM-institutet hade något lugnande besked att ge. Trots att vi ibland kan få uppfattningen om motsatsen så är åtminstone förtroende för olika institutioner ganska starkt och konstant över tid.

Ett tips är de live-sända seminarierna som går att se även i efterhand för de som inte har möjlighet att närvara. Bra där att seminarierna på Västsvenska arenan webbsänds via deras Facebook-sida. Det är ett viktigt led i att tillgängliggöra kunskap för fler. Här kan du se samtliga av GU:s webbsända seminarier från årets Almedalsvecka.

Nu lämnar jag Almedalen för i år. Jag vill passa på att önska er alla en härlig sommar!

Eva Wiberg

Rektors välkomsttal under GU:s kväll i Almedalen 2018.

Akademin kan öppna dörrar för diplomatin

I förra veckan deltog jag i en konferens i Siena om hur akademi och diplomati kan samverka i internationella kriser. Konferensen anordnades av European Association of International Studies (AESI). Budskapet var tydligt till såväl studenter som forskare och allmänhet om hur akademin, i bemärkelsen universitet med sin forskning och utbildning, sina studenters engagemang kan bidra i strävan efter fred, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbarhet i en alltmer föränderlig värld.

AESI samlar till seminarier och konferenser för att ge möjlighet till diskussioner mellan universitetsvärlden och diplomatin. Universitetsvärlden kan anses stå för någon sorts objektivitet och garant för att forskningsrön är opartiska oavsett vilken fråga som belyses, och diplomatin, som syftar till dialog och överenskommelser mellan stater och regeringar.

Vid konferensen diskuterade vi bland annat hur EU trots alla problem kan vara en fredfull aktör och måste vara det, oavsett vad som händer. Situationen i Medelhavet och mellanöstern berördes. Vi talade om hur universiteten kan vara en aktör som kan hjälpa diplomatin att nå fram där det ser politiskt svårt ut.

I mitt anförande passade jag på att lyfta några av vårt universitets framstående bidrag på området, bland annat V-Dem institute, QoG Institute och Centre for Collective Action Research (CeCar) som har beröring med demokratifrågor och korruption.

Min övertygelse är att akademin har en unik möjlighet att nå fram och hitta vägar där diplomatin kanske inte alltid lyckas. Det kan vara enklare för oss att komma fram genom samarbeten inom forskning och utbildning, vilket är en förutsättning för att implementera diplomatiska lösningar. Vår roll är självklart att bistå med kunskap och fakta. Men akademin kan vara en dörröppnare och skapa förutsättningar för diplomatin.

Eva Wiberg

Besök i Singapore – en blick in i framtiden

Alldeles nyss hemkommen från Singapore där Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och jag deltog i den stora konferensen Asia-Pacific Association för International Education (APAIE) under några väldigt intensiva dagar. Konferensens tema var framtidens utexaminerade studenter (Future ready graduates), efter den fjärde industrialiseringen.

En del av konferensen ägnades åt ett rundabordssamtal med ett trettiotal rektorer från olika universitet i världen. Inspel från oss alla gav vid handen att vi, oavsett var vi befinner oss i världen, måste ha beredskap för det livslånga lärandet. Kompetensförsörjningen med högre utbildning som spår, är nödvändig i synnerhet då personer i yrkeslivet kommer behöva att förstärka och förändra sin kompetens i takt med att samhället förändras genom ny teknik och artificiell intelligens som kommer att ställa så mycket krav på oss alla. Inte minst från den mänskliga, beteendevetenskapliga sidan.

Singapore är väldigt speciellt. Där finns universitet som rankas som de absolut bästa i världen. På National University of Singapore (NUS) träffade vi den nye rektorn, professor Tan Eng Chye, för att förstärka vårt samarbete. Såväl för Chalmers som Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har ett universitetsgemensamt avtal, och studentutbytet mellan våra universitet är bland det mest framgångsrika i Singapore. Men fler lärare och forskare borde ta chansen att vistas där, vid miljöer som till exempel CREATE, och Future Cities Laboratory, som är ett tvärvetenskapligt excellenscentrum för hållbarhet. Forskare från hela världen kan ansöka hit. Forskning kring den globala uppvärmningen är ett prioriterat område.

Vid NUS träffade vi också några studenter som är på utbyte, Anastacia som läser lingvistik vid GU, och Gizem, som läser pedagogik. De vittnar om en mångkulturell miljö med intensiva dagar. De bor på ett campus med allt vad en student kan behöva – läsplatser, caféer, affärer, banker, och sportarenor. Det är mycket grönt mellan byggnaderna. Faktum är att huvudcampus ligger på en plats som tidigare var golfbana. Anastacia och Gizem rekommenderar fler studenter vid Göteborgs universitet att söka sig till Singapore.

Det finns mer spännande att berätta om vårt besök på Nanyang Technological University (NTU) och mötet med dess nye rektor, professor Subra Suresh, och på Singapore Managerial University, (SMU), som har ett väl upparbetat samarbete med Handelshögskolan.

Sammanfattningsvis är en stor behållning för mig att Chalmers och Göteborgs universitet tillsammans och internationellt kan promota och stärka kännedomen om våra båda lärosäten i Göteborg. Tillsammans erbjuder vi en bred, djup och komplett forsknings- och utbildningsmiljö.

Nu är det dags för lite påskledighet för oss alla, och jag passar därför på att önska er en riktigt fin och avkopplande helg!

Eva Wiberg

Artificiell intelligens och användning av data kräver ansvarsfull hantering

I förra veckan var jag i Japan och deltog vid konferensen Science and Technology in Society forum (STS forum) i Kyoto. Där kan man verkligen prata om att ta ett långsiktigt grepp om framtidsfrågorna. Den årliga konferensen, som funnits sedan 2004, har ett perspektiv på 100-500 år framåt i tiden och tar sin utgångspunkt i den tekniska utvecklingen som skapat välfärd och ekonomisk tillväxt för väldigt många människor runtom i världen, men som samtidigt innebär stora utmaningar, inte minst när det gäller klimatförändringar och ökade skillnader mellan fattiga och rika. Årets upplaga av STS forum handlade om artificiell intelligens och dataanvändning. Det är ju ämnen som är högst aktuella, inte bara i vår sektor men överhuvudtaget i samhället.

Jag skulle säga att STS forum är en jätteviktig konferens för oss. Inte främst för sitt innehåll utan framför allt som mötesplats. Sammanhanget ger ett unikt omvärldsperspektiv som kan vara svårt att få på annat sätt. Hit kommer en rad högt uppsatta personer med stort inflytande och beslutsmakt. Genom åren har en rad ministrar och Nobelpristagare deltagit. Som brukligt var Japans premiärminister Shinzo Abe invigningstalare. Temat var teknik och artificiell intelligens och hur vi som individer påverkas av utvecklingen.

En betydelsefull del av konferensen var det särskilda rektorsmöte där ett 50-tal rektorer från hela världen fick möjlighet att träffas och diskutera dessa stora och utmanande framtidsfrågor som vi alla brottas med just nu. En viktig diskussionspunkt var hur vi ska stärka våra universitet så att vi på bästa möjliga sätt kan bidra till att tackla de samhälleliga utmaningarna och de krav vi har på oss. Detta samtidigt som vi värnar våra grundläggande värderingar och vårt oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska bindningar. När det exempelvis gäller tillgängligheten av data är den stora utmaningen att hantera dessa data på ett etiskt försvarbart sätt. Här krävs ett stort ansvarstagande, i synnerhet när det handlar om att flera olika länders forskare är inblandade, länder där lagstiftningen kan se helt olika ut.

Konferensen är också en värdefull plattform för att nätverka och stärka kunskapen om Göteborgs universitet internationellt. Visserligen känner jag många av ledningarna från de universitet som deltog sedan tidigare, exempelvis University of Amsterdam, University College London, University of Tokyo, Kyoto University och National University of Singapore. Men som rektor för Göteborgs universitet är det ju från en helt ny plattform, vilket förstås gör stor skillnad.

I Japan passade jag också på att diskutera samarbeten, befintliga såväl som nya, och student- och forskarutbyten med flera av landets inhemska universitet. Med Tokyo University, där vi från GU idag har separata fakultetsavtal, vill vi få till ett universitetsövergripande samarbete. Det skulle underlätta för mobilitet såväl som för forskningssamarbeten. Det skulle också ge oss ökade möjligheter till nya doktorandstipendier. Även med University of Kyoto diskuterar vi nya samarbeten.

Väl tillbaka i Göteborg efter ett intensivt program, blev jag glatt överraskad över den fina beslutsklubba jag fick som lite försenad installationspresent från studenterna. Som jag tolkar det en direkt syftning till att jag värnar studentinflytandet. Redan vid denna veckas beslutsmöte kom den väl till pass och jag lovar att den kommer att finnas med även framöver.

Som installationspresent från studenterna fick jag en beslutsklubba.

Eva Wiberg