Forskning – Rektors blogg

Att stå upp för vår verksamhet – även i en hatstorm

Få har kunnat undgå den hårda kritik som riktats mot universitetets forskning om tandimplantat och försöken på hundar under de senaste veckorna. Medarbetare, inom berörda verksamheter, men även inom andra verksamheter, har fått ta emot hård kritik, hat och hot. Forskare och djurskötare, liksom chefer och andra medarbetare inom kärnverksamhet och stödverksamhet har berörts. Universitetet har tagit emot tusentals mejl och kommentarer i sociala medier.

Jag vill poängtera att jag har full förståelse för att djurförsök kan uppfattas som kontroversiellt, väcker starka känslor och berör många människor på djupet. Och det är heller inget som ansvariga forskare hanterar lättvindigt. Djurförsök omgärdas av ett strikt regelverk och ansökan behandlas av djuretiska nämnder. Forskare arbetar utifrån att minska, förfina och ersätta djurförsök och ska alltid försöka hitta alternativa metoder.

Att nå ut med fakta mitt i en hatstorm är svårt. Argument i det här fallet som att tandlossning är en folksjukdom, att forskningen har etiskt tillstånd och att tillsynsmyndigheten i detta fall menar att vi har en god djurhållning, drunknar i ett flöde av känslobaserade argument.

Dialogen är samtidigt viktig för oss. I det aktuella fallet har Djurrättsalliansen hela tiden fört sin kampanj på ett demokratiskt vis och uppmuntrat till god ton. Djurrättsorganisationer har en viktig roll i att ifrågasätta användandet av djur i forskning. Patientorganisationer är en annan grupp som har en viktig röst när det kommer till utvecklandet av nya läkemedel och behandlingsmetoder. Det är självklart svårt att nå en samsyn i frågan.

När det gäller vår roll som arbetsgivare blir denna massiva kritik ett arbetsmiljöproblem. Jag är medveten om att situationen har varit extra svår för de närmast berörda medarbetarna som blir utsatta för beskyllningar och som dagligen fått möta en osann bild av det som är deras vardag, som de vet inte stämmer med verkligheten.

Då är det extra viktigt att vi är flera som står upp för vår verksamhet, både i medvind och motvind.

Hot om våld kan vi aldrig acceptera. Representanter från Jordbruksverket sammanfattar detta på ett bra sätt i en debattartikel i Göteborgs Posten (190228):

”I Sverige och inom EU har vi demokratiskt beslutat att djur får användas i forskning om det sker under hårt reglerade former. Vilken forskning detta ska vara måste alltid utgå från samhällets behov och får aldrig styras eller begränsas av hot om våld från kriminella aktörer.”

I april kommer Göteborgs universitet bjuda in till en bredare dialog om djurförsök i forskning. Jag ser fram emot en demokratisk, lyhörd och respektfull dialog.

Viktig forskning om tandimplantat väcker debatt (GU.se)

Dödshot mot forskare på GU (SVT 22 feb)

Eutopia – nytt europeiskt universitetsnätverk

I onsdags slöt vi en överenskommelse med ett nystartat europeiskt universitetsnätverk, kallat Eutopia. Med oss består nätverket nu av sex universitet. Nätverket initierades av brittiska universitetet i Warwick tillsammans med franska universitetet Paris Seine och belgiska universitetet Vrije Universiteit Bryssel (VUB). Tidigare under hösten anslöt sig universitetet i Ljubljana, som nu kommer att koordinera alliansen. Det var under hösten som vi, tillsammans med universitetet Pompeu Fabra i Barcelona, fick förfrågan om att delta. I onsdags kunde vi alltså träffas i Ljubljana för att signera och diskutera våra gemensamma satsningar.

Samarbetet är en stark allians och ett av syftena är att svara upp mot EU-kommissionens uppmaning att skapa strategiska samarbeten mellan europeiska lärosäten. Samtliga deltagande universitet har starkt fokus på kvalitetsdriven forskning och utbildning och har mycket god geografisk spridning över Europa. De ingående lärosätena kommer att ”ta lead” på olika delområden, men alla kommer att bidra i samtliga delar. Arbetet kommer att vara studentcentrerat och ha ett inkluderande förhållningssätt. Detta kommer att ta tydligare form den närmsta tiden och jag får anledning att återkomma.

Rektorerna skakar hand. Vid bordet syns från vänster Jaume Casals, Pompeu Fabra University; Caroline Pauwels, Vrije Universiteit Brussel; Eva Wiberg, Göteborgs univeristet; Igor Papič, University of Ljubljana; François Germinet, Paris Seine University; Stuart Croft, University of Warwick. Foto: Photo Studio Nora, Ljubljana

Uppmaningen från EU-kommissionen har också resulterat i en utlysning av medel att söka inom ramen för programmet Erasmus+ som kallas European Universities Initative. Det har fokus på studentmobilitet och ökad kvalitet och konkurrenskraft inom högre utbildning i Europa och vår nya allians har påbörjat arbetet med en ansökan. Oavsett hur vi lyckas med den kommer vi genom att delta lära oss mycket om hur kommissionens kommande program inom området ser ut.

Jag vill betona att detta är en viktig förstärkning av våra redan existerande internationella nätverk och samarbeten. Min övertygelse är, som ni känner till vid det här laget, att för att säkerställa kvaliteten och konkurrenskraften för vårt lärosäte så behöver vi satsa på internationalisering ur flera perspektiv, lägga ett globalt pussel om man så vill. Olika pusselbitar kan ha olika fokus och syfte.

Min förhoppning är att en stor andel av våra studenter och medarbetare på olika sätt ska ta vara på möjligheterna, hitta den pusselbit som passar och delta i de internationella samarbetena framöver.

Akademin kan öppna dörrar för diplomatin

I förra veckan deltog jag i en konferens i Siena om hur akademi och diplomati kan samverka i internationella kriser. Konferensen anordnades av European Association of International Studies (AESI). Budskapet var tydligt till såväl studenter som forskare och allmänhet om hur akademin, i bemärkelsen universitet med sin forskning och utbildning, sina studenters engagemang kan bidra i strävan efter fred, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbarhet i en alltmer föränderlig värld.

AESI samlar till seminarier och konferenser för att ge möjlighet till diskussioner mellan universitetsvärlden och diplomatin. Universitetsvärlden kan anses stå för någon sorts objektivitet och garant för att forskningsrön är opartiska oavsett vilken fråga som belyses, och diplomatin, som syftar till dialog och överenskommelser mellan stater och regeringar.

Vid konferensen diskuterade vi bland annat hur EU trots alla problem kan vara en fredfull aktör och måste vara det, oavsett vad som händer. Situationen i Medelhavet och mellanöstern berördes. Vi talade om hur universiteten kan vara en aktör som kan hjälpa diplomatin att nå fram där det ser politiskt svårt ut.

I mitt anförande passade jag på att lyfta några av vårt universitets framstående bidrag på området, bland annat V-Dem institute, QoG Institute och Centre for Collective Action Research (CeCar) som har beröring med demokratifrågor och korruption.

Min övertygelse är att akademin har en unik möjlighet att nå fram och hitta vägar där diplomatin kanske inte alltid lyckas. Det kan vara enklare för oss att komma fram genom samarbeten inom forskning och utbildning, vilket är en förutsättning för att implementera diplomatiska lösningar. Vår roll är självklart att bistå med kunskap och fakta. Men akademin kan vara en dörröppnare och skapa förutsättningar för diplomatin.

Eva Wiberg

Faktaresistens och internationalisering heta frågor hos SUHF

En rektorsfrukost med SUHF i Almedalen kan se ut på följande sätt: macka, kaffe, juice och sen snabbt in i diskussionerna kring bl a forskningsutvärderingar med Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström och Anders Söderholm, ny UKÄ-chef om några veckor.

Det finns förstås ett gemensamt intresse av att föra en dialog med lärosätena när det gäller de forskningsutvärderingar som ska hanteras av UKÄ i framtiden. Ett antal lärosäten har redan genomfört eller är på gång att genomföra utvärderingar och kan dela med sig av information till andra. En fråga som lyftes var om det ska finnas en gemensam metod för utvärdering eller inte. Lärosätena lär få i uppdrag att själva genomföra utvärderingarna, men det finns ganska mycket som talar för att övergripande principer kommer att tas fram.

Samtidigt är det nog bäst att överlåta åt lärosätena att avgöra vilka metoder som lämpar sig bäst för dem, då det inte går att tillämpa samma metoder på stora universitet som på mindre högskolor.

På eftermiddagen körde SUHF tre seminarier i rad med fokus på de mest brännande frågorna i Högskolesverige. Den första berörde faktaresistens och populism, ett återkommande tema under Almedalsveckan. Forskare, rektorer, media och politiker diskuterade vem som har ansvar för vad när det gäller det framväxande desinformationssamhället. Det är i det sammanhanget befriande att veta att det bland alla dessa kategorier finns sansade personer som ser problematiken och tar diskussionen på ett seriöst sätt utan att skylla ifrån sig – och med glimten i ögat!

Det andra seminariet handlade om internationalisering och den utredning regeringen tillsatt för att få fram en internationaliseringsstrategi. Jag hade förmånen att få ge avslutande reflektioner och medskick till utbildningsdepartementet, representerat av statssekreterare Karin Röding.

Som jag ser det är vi är ett litet land som har allt att vinna på att gemensamt lyfta fram Sverige som utbildnings- och forskningsdestination. Internationalisering är också mångfald och inkludering av olika grupper i samhället, inte minst hur vi tar hand om akademiker som hotas i sina hemländer, något som mitt nya rektorsråd Helena Lindholm poängterade. Ska vi ha en nationell strategi behöver man nog också fundera på hur långtgående och hur detaljerad en sådan strategi ska vara.

Det sista SUHF-seminariet handlade om den så kallade Megautredningen som ”ska lösa allt”, eller rättare sagt den som handlar om ”styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten”. Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, inledde och gav tydligt besked om att regeringen ser problem med ett samlat anslag, vilket fick panelen bestående av två av mina företrädare, Pam Fredman och Gunnar Svedberg, samt andra rektorer, politiker och studenter att diskutera förutsättningarna för utredningen i stort. Det var mycket välkommet att få en dialog kring arbetet såhär i upptakten av utredningen.

Sammantaget en givande högskoleeftermiddag!

Eva Wiberg