Kategori: Agenda 2030

Almedalen – en brygga över till sommaren

Då har vi kickat igång årets Almedalsvecka och invigt Västsvenska Arenan, där Göteborgs universitet är en av aktörerna. I år har vi valt att låta våra seminarier handla om universitetets roll i samhället, som kommer att belysas ur ett antal olika perspektiv. Jag hann tyvärr inte i tid för att hinna bevista det första av GU:s seminarier – Tvärvetenskap är framtiden, men hänger universiteten med?  Det var Mistra Urban Futures som anordnade och som tur är går det titta på i efterhand. Man tog avstamp i hållbarhetsmålen för Agenda 2030 och i UKÄs utvärdering från 2017 om svenska lärosätens utbildningsinsatser inom hållbar utveckling, där bara en fjärdedel ansågs ha en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning. Eftersom vårt universitet fick ett gott omdöme tycker jag nog att vi ”hänger med” men det går givetvis att göra mer. Under seminariet lyfte Louise Jansson, koordinator för studentmedverkan om hållbarhet vid GU att lärosäten kan bli mer innovativa och skapa strukturer som gör att utbildningsprogram kan knyta an bättre till praktik. Jag håller med henne fullständigt när hon betonar att vi ska se studenten som inte bara en konsument av utbildning utan en viktig samhällsaktör och en viktig kunskapsproducent.

Ledningen representerad i Almedalen: Fredrika Lagergren Wahlin, vicerektor för samverkan, Eva Wiberg och Mattias Goksör. Fotograf: Johan Wingborg

Det känns nästan lite högtidligt att tänka på att det i år var 50 år sedan som Olof Palme stod på sitt lastbilsflak här i Almedalen första gången. I år är det dessutom valår och jag gissar att temperaturen höjs en aning. Åtminstone i debatten, annars har det blåst kyliga vindar i Visby idag, solen till trots.

Förväntningar jag har på Almedalen i år är flera. Jag vill så klart höra andras åsikter om vad universitetets roll är. Jag har aldrig tidigare känt ett större behov än i dagens läge att finnas med i samhällsdebatten. Här kan vi lyfta vår forskning som kan bidra till nya infallsvinklar och lösningar. Och det ligger helt i linje med vårt grunduppdrag, att samverka i det samhälle vi lever i. Almedalen är en utmärkt arena för att nå ut med forskningskommunikation.

Jag förväntar mig också många informella samtal och spännande möten. Trots ett intensivt seminarieschema, tycker jag mig få möjlighet till ett avbräck från vardagliga rutiner under Almedalsveckan och istället fylla på en rejäl injektion av tankar och idéer inför hösten. Veckan här blir en lucka, en brygga eller en sluss över från vardagens intensiva schema och rutiner till att landa i sommarens avkoppling och friare kalender. Med det menar jag att för mig blir Almedalen en tid för reflektion, fria tankar och några dagar där jag samlar på olika perspektiv och tankefrön som sedan kan ligga och marinera under sommarens lediga dagar. Almedalen blir en påfyllning inför att kunna reflektera på längre sikt, men också omvärldsbevakning och tips, som till exempel böcker och ämnen jag vill passa på att förkovra mig i under sommaren. Senare under hösten kan tankar från Almedalsveckan fungera som gödning i arbetet med såväl olika planer, direktiv, arbete och projekt.

Jag hoppas kunna närvara vid flera av GU:s seminarier. Och jag ser särskilt fram emot Vetenskapsrådets seminarium Hur kan vi främja vetenskapens bidrag till samhällets utveckling?  och  SUHFs seminarium Var går gränsen för vad vi bör forska om?  Dessutom kommer vi så klart få höra mer om den högskolepolitiska utvecklingen och styr- och resursutredningen under flera seminarier.

Idag har det varit Moderaternas dag i Almedalen och Västsvenska arenan öppnade.

Kul att vara igång!

Eva Wiberg

 

Samarbete med södra Afrika bra för demokratin och den akademiska friheten

Universitetsnätverk och internationella konferenser håller inte alltid vad de lovar. Det gjorde, med råge, förra veckans jubileumskonferens för universitetsnätverket SANORD, (Southern African Nordic Center), i Zimbabwe. Jag medverkade som en av huvudtalarna och det var en rätt speciell känsla att komma dit bara några dagar efter att landets 93-åriga president Robert Mugabe äntligen gått med på att avgå efter 37 år vid makten. Att Zimbabwes hela juristkår var på samma ställe som vi för att diskutera landets lagstiftning förstärkte upplevelsen av historisk milstolpe.

SANORD är ett nätverk för lärosäten i Norden och i södra Afrika och har idag totalt 46 medlemmar, varav 21 i de nordiska länderna. Fokus ligger på att ta sig an regionala och globala utmaningar inom forskning och utbildning, innovation och utveckling samt bidra till arbetet med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Göteborgs universitet har varit med sedan 2011. Nätverket, som kom till för att främja samarbeten mellan de två regionerna, firade nu sitt 10-årsjubileum.  Från Göteborgs universitet var vi tre som deltog. Det var jag, Jens Stilhoff Sörensen, forskare från institutionen för globala studier och Karolina Catoni, internationell handläggare från International Centre. Jens talade i en workshop om akademisk frihet och kunskapsöverföring mellan nord och syd. Karolina var bland annat med och arrangerade en workshop om hur det internationella samarbetet ska kunna stärkas för att utveckla SANORD ytterligare.

En utgångspunkt för mitt eget tal var hur kontakterna mellan de nordiska länderna och södra Afrika under de senaste decennierna utvecklats från att handla mest om stöd, exempelvis under apartheidperioden, till ett mer jämbördigt samarbete. Ett samarbete där vi, trots att vi har olika förutsättningar och olika utmaningar, kan lära av varandra. Det gäller sådant som universitetens roll i samhället, akademisk frihet och hållbar utveckling och inte minst då förutsättningarna för demokrati. Medan exempelvis Zimbabwe nu förhoppningsvis kommer att gå mot en demokratisk utveckling, hotas våra demokratier här uppe i norr av relativt nya företeelser som växande kunskapsförakt, desinformation och falska nyheter. Genom samarbetet med afrikanska stater där demokrati inte sällan förvandlats till diktatur, får vi själva möjlighet till en större insikt i vad som faktiskt behövs för att behålla och stärka demokratin.

Vikten av samarbete var något som även Sydafrikas forsknings- och teknologiminister Naledi Pandor betonade i sitt tal. Vi var rörande eniga om att vi visserligen ligger långt ifrån varandra, men att vi med hjälp av tekniken lätt kan nås.

Mest handlade mitt tal om hållbar utveckling, vilket ansvar vi som universitet har och vad vi kan göra tillsammans för att bidra till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Med olika exempel försökte jag visa på hur alla målen hänger ihop men också hur vi med vår forskning, utbildning och samverkan har en avgörande betydelse för att ambitiösa mål som utrotning av hunger, ökad jämlikhet och utbildning till alla ska kunna bli verklighet till år 2030.

I den översyn som vi gör just nu av de internationella nätverk som Göteborgs universitet redan deltar i, alternativt vill komma in i, upplever jag att samarbetet inom SANORD är väl värt att utveckla. Det är en konstellation mellan två kontinenter med stora outnyttjade samarbetsmöjligheter och vi planerar därför att öka vårt engagemang inom nätverket. Det gäller såväl tematiska forskningssamarbeten som olika utbyten för studenter.

Nästa SANORD-konferens kommer att hållas i finska Jyväskylä i augusti 2018. Rubriken är ”Academic citizenship: recognition, resilience or resistance?”

Eva Wiberg