Tradition i ny skrud

Förra veckan avslutades med en vacker professorsinstallation i Göteborgs konserthus. Det är verkligen en ynnest att i full rektorsmundering, med kåpa och kedja, få installera våra nya professorer. Samtidigt uppmärksammar vi också våra pedagogiska föredömen som fått pedagogiskt pris och utmärkelsen excellent lärare.

Professorsinstallationen 2019 Foto: Johan Wingborg

I år togs ett nytt grepp med korta filmer som visade forskarna i sin miljö och vardag och vi fick en kort inblick i deras engagemang för sitt område. Ceremonin blev mer dynamisk och vad jag uppfattade så var det ett mycket uppskattat inslag från de närvarande. Det här sättet att förnya traditioner och våga tänka nytt kännetecknar min bild av Göteborgs universitet.

Stort varmt tack till alla inblandade som gör denna vackra tradition till en minnesvärd högtid.

Se fler bilder och läs mer här:

Vårt hållbarhetsarbete rankas högt

I veckan konstaterade vi att Göteborgs universitet norpar en sjätteplats när företaget Times Higher Education (THE) rankat världens lärosäten utifrån de globala målen för hållbar utveckling. För mål 4, God utbildning för alla, är Göteborgs universitet på första plats. När det kommer till mål 5 om jämställdhet är Göteborgs universitet på tredje plats och när det gäller mål 3 om hälsa och välbefinnande, tar Göteborgs universitet en åttondeplats. I rankningen undersöks 460 universitet i hela världen utifrån kriterier satta efter 11 av de 17 globala målen i Agenda 2030.

Och oavsett vad man har för inställning till dessa rankingar så unnar jag mig att glädjas åt denna.  Göteborgs universitet rankas högst av de nordiska lärosätena som är med i mätningen. Den skeptiske kan invända att det förvisso är en ny ranking, att endast 462 lärosäten har valt att delta och att bland svenska universitet deltog endast vi och KTH.

Å andra sidan tror jag att många års arbete med hållbarhetsfrågor på GU får genomslag här. Vi har ett genomtänkt arbete med att hållbarhetsmärka kurser och program, fokus på miljöledningssystem och certifiering sedan länge och i många samarbeten är hållbarhetsfrågorna och globala samhällsutmaningar i centrum. Bara att vi väljer att delta i denna mätning, genom att rapportera in omfattande uppgifter, kanske säger något om att vi kommit en bit på väg? Men visst, om konkurrensen vässas ytterligare genom att fler lärosäten väljer att delta, så kanske vi kommer att åka rutschkana ner i listan. Det positiva med det är att vi då troligen får fler goda exempel att ta lärdom av i vår strävan att göra mer. Hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 bör fortsatt integreras i vår verksamhet och vi bör inte luta oss tillbaka, nöjda med en rankning.

Därför hoppas jag att fler svenska lärosäten, lika väl som internationella, väljer att delta i hållbarhetsranking framöver så att inte bara konkurrensen i mätningen blir större. Utan också våra möjligheter att som universitet dra vårt strå till stacken när det gäller hållbarhetsmålen.

Läs mer: Göteborgs universitet i toppen på global rankning av universitetens hållbarhetsarbete

Etikfrågor på agendan

Nu i mars startade SUHF sin arbetsgrupp för etik- och oredlighetsfrågor och god forskningssed, som jag fått uppdraget att leda. Ett uppdrag som känns både roligt och rätt i tiden. Forskningsetik står på agendan inom många nationella och internationella nätverk. Gruppen ska arbeta med forskningsetiska frågor på nationell nivå under 2019 och 2020. Deltagarna i arbetsgruppen representerar olika kompetenser och roller inom olika ämnesområden och från lärosäten av olika storlek och inriktning.

Vid vårt första möte tog vi utgångspunkt i vikten av att vårt fokus inte endast är inställt på oredlighet. Arbetet måste bottna i det ”goda” och fokus på värdegrund, forskningens frihet och att vi förvaltar det ansvar som följer med denna frihet. Med vår autonomi kan vi som lärosäten påverka och styra mycket. Samtidigt ska vi givetvis följa regleringar och skapa möjligheter för en god hantering av avvikelser.

Deltagare i arbetsgruppen lyfte att etikfrågorna är ytterst viktiga för att bevara tilliten till sektorn, vilket i sig är en förutsättning för att bevara autonomin. Det vill säga, lyckas vi inte i arbetet med att främja god forskningssed, så förtjänar vi som lärosäten inte heller autonomi. Vi var överens om att arbetsgruppen kommer lägligt, nu när mycket händer inom området. Bland annat talade vi om att antalet fall av oredlighet har ökat, det ställs nya krav på utbildning i forskningsetik och sist men inte minst, propositionen (2018/19:58) Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. Den kommer givetvis få stor inverkan på vårt arbete.

Jag är försiktigt positiv till den oredlighetsnämnd som föreslås, det återstår så klart att se hur det är tänkt att fungera. Jag hoppas på en enhetligare bedömningar, effektivare hantering och en samlad expertis som kan fungera rådgivande och normerande.

I arbetsgruppen enades vi hur som helst om att starta med en benchmark av lärosätenas handläggningsordningar samt se om vi kan föreslå en nationell etikkod. Detta är endast ett axplock från ett mycket spännande och viktigt arbete.

Jag får all anledning att återkomma i frågan.

Vi stärker samarbetet med universitet i USA och Europa

På temat internationalisering bjöd februari månad på två intressanta händelser för Göteborgs universitet. Under vecka 7 begav sig en delegation bestående av 13 personer från GU till Washington med omnejd och i slutet på februari var det dags för officiell lansering av det europeiska universitetsnätverket EUTOPIA i Bryssel.

Ett av syftena med USA-resan var att tillsammans med universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Umeå visa upp svensk utbildning och forskning och föra fram Sverige som kunskaps- och forskningsnation. Detta gjordes i samarbete med svenska ambassaden i Washington under tre intensiva dagar. Utöver det hade vi siktet inställt på att besöka, diskutera och fördjupa samarbetet med våra nya partneruniversitet i North Carolina och South Carolina.

Delar av GU-delegationen i Columbia, South Carolina. Foto: Elin Fransson

Vad har vi att vinna på en sådan här resa? Förutom det uppenbara, att medföljande representanter för några av våra fakulteter – humanistiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna, Sahlgrenska Akademin och Handelshögskolan – fick möjlighet att träffa sina motsvarigheter och planera utbytesavtal och samarbeten så gav det en viktig inblick i den amerikanska kontexten. Många samtal gav en förståelse för de amerikanska universitetens situation och vad Trumpadministrationen inneburit. Universiteten i USA förväntas bidra till den ekonomiska tillväxten samtidigt som finansieringen blir alltmer beroende av externa medel och donatorer.

En annan styrka med den här typen av delegation, där flera universitet reser tillsammans, med fakulteteter, studenter och ledning representerade, är att vi framstår som en gemensam kraft där Sverige i stort med all sin kompetens kring högre utbildning och forskning får större möjlighet till synlighet och genomslagskraft. Vi vidgar också våra horisonter genom att bli introducerade för varandras kontakter.

Att samarbete stärker oss var också tydligt i Bryssel den 28 februari, då nätverket EUTOPIA lanserades vid ett seminarium där vi tillsammans med våra studentrepresentanter förde fram vår vision om ett inkluderande och öppet Europeiskt universitetssamarbete. En gemensam ansökan inom Erasmus + European universities hade skickats in dagen innan. Göteborgs universitet gick i höstas med i nätverket som består av Vrije Universiteit Brussel, University of Ljubljana, L’Université Paris Seine, Pompeu Fabra University i Barcelona och University of Warwick.

Studenterna är i fokus inom Eutopia-samarbetet. GU:s studentrepresentant Sara Gabrielsen, tredje från vänster. Foto: Eva Wiberg

Vår allians kommer att fokusera på globala utmaningar och samarbeta inom forskning, innovation och ökad mobilitet för studenter och personal. Detta gör vi genom att ta sikte på Europa 2050. Det finns några tydliga gemensamma ståndpunkter inom vårt nätverk. Nödvändigheten av samarbete. Behovet av att jobba regionalt med näringsliv och andra aktörer. Och att fler måste få ta del av vår forskning och utbildning, genom att öppna upp mot världen och ”inte sitta i vårt elfenbenstorn”.

Dagen till ära, 8 mars och den internationella kvinnodagen, är det också värt att nämna att jämställdhet och jämställdhetsarbete ofta röner intresse internationellt. Man intresserar sig för vad vi inom universiteten gör och jämställdhet i Sverige. Detta fanns således även med vid mötena i USA, i Bryssel och även i ansökan till kommissionen.

Eva Wiberg

Läs mer:

Lyckad USA-resa bar frukt direkt

Eutopia lanserades i Bryssel

Att stå upp för vår verksamhet – även i en hatstorm

Få har kunnat undgå den hårda kritik som riktats mot universitetets forskning om tandimplantat och försöken på hundar under de senaste veckorna. Medarbetare, inom berörda verksamheter, men även inom andra verksamheter, har fått ta emot hård kritik, hat och hot. Forskare och djurskötare, liksom chefer och andra medarbetare inom kärnverksamhet och stödverksamhet har berörts. Universitetet har tagit emot tusentals mejl och kommentarer i sociala medier.

Jag vill poängtera att jag har full förståelse för att djurförsök kan uppfattas som kontroversiellt, väcker starka känslor och berör många människor på djupet. Och det är heller inget som ansvariga forskare hanterar lättvindigt. Djurförsök omgärdas av ett strikt regelverk och ansökan behandlas av djuretiska nämnder. Forskare arbetar utifrån att minska, förfina och ersätta djurförsök och ska alltid försöka hitta alternativa metoder.

Att nå ut med fakta mitt i en hatstorm är svårt. Argument i det här fallet som att tandlossning är en folksjukdom, att forskningen har etiskt tillstånd och att tillsynsmyndigheten i detta fall menar att vi har en god djurhållning, drunknar i ett flöde av känslobaserade argument.

Dialogen är samtidigt viktig för oss. I det aktuella fallet har Djurrättsalliansen hela tiden fört sin kampanj på ett demokratiskt vis och uppmuntrat till god ton. Djurrättsorganisationer har en viktig roll i att ifrågasätta användandet av djur i forskning. Patientorganisationer är en annan grupp som har en viktig röst när det kommer till utvecklandet av nya läkemedel och behandlingsmetoder. Det är självklart svårt att nå en samsyn i frågan.

När det gäller vår roll som arbetsgivare blir denna massiva kritik ett arbetsmiljöproblem. Jag är medveten om att situationen har varit extra svår för de närmast berörda medarbetarna som blir utsatta för beskyllningar och som dagligen fått möta en osann bild av det som är deras vardag, som de vet inte stämmer med verkligheten.

Då är det extra viktigt att vi är flera som står upp för vår verksamhet, både i medvind och motvind.

Hot om våld kan vi aldrig acceptera. Representanter från Jordbruksverket sammanfattar detta på ett bra sätt i en debattartikel i Göteborgs Posten (190228):

”I Sverige och inom EU har vi demokratiskt beslutat att djur får användas i forskning om det sker under hårt reglerade former. Vilken forskning detta ska vara måste alltid utgå från samhällets behov och får aldrig styras eller begränsas av hot om våld från kriminella aktörer.”

I april kommer Göteborgs universitet bjuda in till en bredare dialog om djurförsök i forskning. Jag ser fram emot en demokratisk, lyhörd och respektfull dialog.

Viktig forskning om tandimplantat väcker debatt  (GU.se)

Dödshot mot forskare på GU (SVT 22 feb)

Nyfiken på en STRUT?

I veckan presenterade regeringens utredare Pam Fredman, min företrädare som rektor vid GU, betänkandet En långsiktigt samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, även kallad STRUT, på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm. Vi var väldigt många som deltog, både rektorskolleger, SULF, SFS, Svenskt Näringsliv, SKL, företag, forskningsfinansiärer, och sist men inte minst vår nya minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S).

Min reflektion efter seminariet är att det var ett förvånansvärt positivt mottagande av betänkandet. Med tanke på den kontroversiella frågan rörande styrning och resurstilldelning till högre utbildning och forskning, hade jag nog förväntat mig mer kritiska synpunkter, inte minst från aktörer utanför högskolesfären. Men alla tycktes överens om att den gedigna utredningen ger oss en möjlighet att efter många års stiltje faktiskt äntligen försöka få till en förändring av vårt resurstilldelningssystem. Samtidigt som vi får en styrlogik som främjar följande oerhört viktiga ansvarsområden:

  • akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande
  • rollsäkert samhällsansvar
  • strategisk handlingsförmåga

Dessa områden som Pam talade om är grundstenar i all högre forskning och utbildning i Sverige.

Att riksdag och regering fastställer övergripande mål för oss, samtidigt som vi lärosäten får stor frihet är delar som utredningen tar fasta på.

Det ramverk som utredningen baseras på är följande:

  • Samlad proposition för högre utbildning och forskning varje mandatperiod
  • Dialogbaserad process – fyraåriga planeringsförutsättningar
  • Lärosätesspecifika överenskommelser för vissa mål
  • En analysfunktion vars uppgift är samlade och oberoende analyser och uppföljning av politiken.

Resurstilldelningen är tänkt att främja lärosätenas ansvar och formuleras på följande sätt:

  • Ett samlat anslag (en verksamhetsgren).
  • Utbildningsram, med fast bas (50%), rörlig del (50%. Forskningsram (fast bas 100%)
  • Utbildningsramen är styrd av helårsstudieplatser, Helårsprestationerna tas bort.
  • Ämnesbaserade ersättningsbelopp tas bort.
  • Forskningsramen ska omfatta en ökad andel direkta anslag. Basresurserna ska minst uppgå till 12000 per HST, och kopplas till utbildningsutbudet.
  • Därutöver kan riktade resurser mot utpekade områden ges.

Nya forskningsanslag bör gå till basanslag vid lärosätena. Om inga nya anslag kommer bör en omfördelning ske mellan de medel som går till forskningsråden och myndigheterna till lärosätena.

Pams slutord var följande:

Hoppas att alla kan se att denna utredning är ett ramverk,  som ger bättre långsiktighet – för samhällets bästa. Alla detaljer, som behöver beredas vidare, får ske i dialog. Om utredningen sågas så kan vi få vänta i minst tio år innan en ny utredning kommer!

Representanterna för de olika intressesfärerna var som nämnts ovan förvånansvärt positiva, om än med vissa invändningar. Det som förenade oss alla var nog att vi, var och en på sitt sätt, bejakar utredningen i sina ”VAD-beståndsdelar”, att en långsiktighet behövs, att större rådighet över de båda anslagsdelarna utbildning och forskning behövs, en bättre dialog mellan regering och lärosäten, och en bra uppföljningsstruktur. När det gäller ”HUR-beståndsdelarna” får vi resonera alla, utifrån våra egna perspektiv. Det tycker jag låter mycket bra. Vi är en spretig högskolesektor, och den av alla förväntade remissrundan kommer att ge oss möjlighet att utrycka hur vi tycker att utredningen ska omsättas i praktiken. En brasklapp från tidigare statssekreterare kom i form av uppmaning till ministern att starkt förankra hos andra departement, särskilt då det mäktiga finansdepartementet.

Jag funderar också på hur väl förberedda vi lärosäten är på det ansvar och den autonomi (som vi egentligen har redan idag i stor utsträckning) vi kommer att behöva hantera internt. Att förändra en kultur som drivits av prestationshets, ogenomträngliga/slentrianmässiga fördelningsmodeller mellan olika nivåer inom lärosätena, svårigheter att få ekonomin att gå ihop för kurser och program, föreställningen hos en del lärare om att  ”köpa sig fri från undervisningsdelen i anställningen”. Forskningsvillkoren som driver forskar/lärare att hela tiden söka externa medel för att dra in till sin lön. Vi klarar en omställning, men det krävs en förändring i syn på utbildning och forskning, och hur samverkansdelen ska tas om hand. Andra länder klarar det. Då måste vi också kunna förändras. Men det kommer att ta tid, kraft och ett starkt mod och uthållighet inom våra lärosäten, från styrelser, rektorer, fakulteter, institutioner, lärare, forskare och inte minst studenterna!

Låt oss begrunda utredningen och komma med kloka remissvar, som tänker långsiktigt, hållbart och har forskningens, utbildningens och inte minst studenternas bästa i fokus!

Tack Pam, och ditt team, för ett gediget arbete som nu levererats i form av ett betänkande. Under arbetets gång har vi nog alla insett vilket hästarbete det varit att försöka låta alla komma till tals,  men ändå hålla en någorlunda rak väg framåt, så spretigt som det är kring högskolefrågor: alla har synpunkter. Jag tror att vi alla är tacksamma för att ni så tidigt inkluderade många aktörer inom högskolesfären i otaliga seminarier och dialoger. Vilken uthållighet!

Utredningen i sin helhet 

Se streamat seminarium här

Välkommen Matilda Ernkrans!

Idag meddelade vår nya regering hur ministerposterna fördelats och i samband med det lanserades några nya namn. Inom universitets- och högskolevärlden spetsade vi naturligtvis öronen lite extra när det kom till minister för högre utbildning och forskning. Helene Hellmark Knutsson (S) kliver av och vår nya minister för högre utbildning och forskning heter Matilda Ernkrans (S). Grattis till en spännande ministerpost Matilda!

Vi har en mängd angelägna frågor att diskutera och jag hoppas att jag och mina kollegor får tillfälle att träffa dig snart. Du har med all sannolikhet en rykande färsk utredning som väntar på ditt skrivbord. Hur du och den nya regeringen kommer att hantera styr- och resursutredningen är vi så klart väldigt intresserade av att få veta. På Göteborgs universitet arbetar vi också medvetet med att öka internationaliseringsgraden och är angelägna om att matcha den nationella internationaliseringsstrategin.

Samtidigt som vi ständigt arbetar med samverkan, nyttiggörande och vår roll i samhället har frågan om den akademiska friheten varit i fokus under den senaste tiden. Viss forskning har blivit slagträ i debatten och vi har fått ett allt hetsigare samtalsklimat. Inom akademin vill vi ha högt i tak, vi är öppna för kritik, gillar debatt och är också vana vid att stå upp för vår sak. Men vi måste samtidigt stå upp för den akademiska friheten, värna om samtalsklimatet och hat och hot är inte acceptabelt.

Vi diskuterar gärna dessa viktiga frågor med dig. Jag vill passa på att bjuda in dig Matilda till ett besök i Göteborg. Du är varmt välkommen hit för att fördjupa dig i vårt lärosätes förutsättningar, utmaningar och möjligheter. Låt oss ta en fika och bolla tankar kring open access, digitaliseringens möjligheter, forskningsinfrastruktur, breddad rekrytering, ny oredlighetsnämnd, etikfrågor, lärarutbildningens dragningskraft, jämställdhet, kvalitetsutvärderingssystem….

Varmt välkommen!

Eva Wiberg

Eutopia – nytt europeiskt universitetsnätverk

I onsdags slöt vi en överenskommelse med ett nystartat europeiskt universitetsnätverk, kallat Eutopia. Med oss består nätverket nu av sex universitet.  Nätverket initierades av brittiska universitetet i Warwick tillsammans med franska universitetet Paris Seine och belgiska universitetet Vrije Universiteit Bryssel (VUB). Tidigare under hösten anslöt sig universitetet i Ljubljana, som nu kommer att koordinera alliansen. Det var under hösten som vi, tillsammans med universitetet Pompeu Fabra i Barcelona, fick förfrågan om att delta. I onsdags kunde vi alltså träffas i Ljubljana för att signera och diskutera våra gemensamma satsningar.

Samarbetet är en stark allians och ett av syftena är att svara upp mot EU-kommissionens uppmaning att skapa strategiska samarbeten mellan europeiska lärosäten. Samtliga deltagande universitet har starkt fokus på kvalitetsdriven forskning och utbildning och har mycket god geografisk spridning över Europa. De ingående lärosätena kommer att ”ta lead” på olika delområden, men alla kommer att bidra i samtliga delar. Arbetet kommer att vara studentcentrerat och ha ett inkluderande förhållningssätt. Detta kommer att ta tydligare form den närmsta tiden och jag får anledning att återkomma.

Rektorerna skakar hand. Vid bordet syns från vänster Jaume Casals, Pompeu Fabra University; Caroline Pauwels, Vrije Universiteit Brussel; Eva Wiberg, Göteborgs univeristet; Igor Papič, University of Ljubljana; François Germinet, Paris Seine University; Stuart Croft, University of Warwick. Foto: Photo Studio Nora, Ljubljana

Uppmaningen från EU-kommissionen har också resulterat i en utlysning av medel att söka inom ramen för programmet Erasmus+  som kallas European Universities Initative. Det har fokus på studentmobilitet och ökad kvalitet och konkurrenskraft inom högre utbildning i Europa och vår nya allians har påbörjat arbetet med en ansökan. Oavsett hur vi lyckas med den kommer vi genom att delta lära oss mycket om hur kommissionens kommande program inom området ser ut.

 

Jag vill betona att detta är en viktig förstärkning av våra redan existerande internationella nätverk och samarbeten. Min övertygelse är, som ni känner till vid det här laget, att för att säkerställa kvaliteten och konkurrenskraften för vårt lärosäte så behöver vi satsa på internationalisering ur flera perspektiv, lägga ett globalt pussel om man så vill. Olika pusselbitar kan ha olika fokus och syfte.

Min förhoppning är att en stor andel av våra studenter och medarbetare på olika sätt ska ta vara på möjligheterna, hitta den pusselbit som passar och delta i de internationella samarbetena framöver.

 

Stå upp för den akademiska friheten

 

Det är med oro jag tar del av att den ungerska regeringen nu har genomfört beslutet att lägga ner genusforskningen i landet genom att ta bort det som akademiskt ämne. Redan tidigare har SUHF och European Universities Association reagerat på det här hotet genom att fördöma dekretet, som nu visar sig realiserats. Min rektorskollega på Stockholms universitet, Astrid Söderberg Widding, har redan tidigare skrivit utförligt om ämnet på sin blogg.

Göteborgs universitet har en stark tradition av genusvetenskap. Vi har genusforskning, Nationella sekretariatet för Genusforskning och KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning (som i år firar 60 år!) Vår ställning inom området har sin historiska förklaring. Här skrevs bland annat den första avhandlingen inom kvinnohistoria. År 1984 blev Gunhild Kyle innehavare av Nordens första professur i kvinnohistoria, inrättad vid vårt universitet. 1998 placerades Nationella sekretariatet för genusforskning här.

Ingen kan undgå att genusforskningen är ”ett område för debatt”. Beslutet i Ungern är en intervention i den akademiska friheten som är helt främmande för oss. Jag vill betona hur viktigt det är att vi som universitet står upp för den akademiska friheten och vår autonomi när det kommer till den forskning och utbildning som bedrivs.