Jämställdhet – en hållbarhetsfråga

Den 26 januari 1921 beslutade riksdagen att kvinnor skulle få rösträtt. Vi var inte först i världen, men beslutet var ett första steg mot ett mer hållbart Sverige. Universiteten öppnade för kvinnor 1873 och kvinnor tilläts ta akademisk examen inom vissa områden. Det måste på den tiden varit svårt att som kvinna smälta in i Uppsala och Lund och det var sannolikt inte tal om lika villkor och öppna dörrar. Så sent som år 2006 fick vårt universitet sin första kvinnliga rektor  – Pam Fredman.

I dagsläget kan vi konstatera att vi nog är ett av världens mest jämställda land, och mycket talar för att vi är på god väg att nå fram till fler kvinnor i olika positioner. Jag ser mig själv som en ytterst priviligierad kvinna som nått akademins högsta position. Men hur står sig vårt lärosäte som helhet, när det gäller jämställdhet, i förhållande till andra lärosäten?

Det beror på vad man menar med jämställdhet och vad man väljer att titta på. Statistiken skildrar Göteborgs universitet som ett ganska jämställt lärosäte men som följer trenden för högre utbildning och till stor del attraherar kvinnliga studenter. Bland våra ca 53 000 studenter är 66 procent kvinnor. Bland våra anställda (ca 6500) är 59 procent kvinnor och 41 procent män. Denna statistik måste alltid ses i förhållande till vilka vi är. Vi är ett brett lärosäte med åtta fakulteter men har knappt några tekniska utbildningar. Några områden är mer forskningstunga och några mer utbildningstunga.

Jämställdhet, ett av de globala målen.

Regeringen har i senaste regleringsbrevet gett oss i uppdrag att nå målet 53 procent kvinnor bland nyrekryterade professorer. Värt att notera är att Chalmers i motsvarande mål ska nå 35 procent kvinnor bland nya professorer. Skillnaden handlar så klart om vilket utgångsläge man har. Fördelningen idag mellan manliga och kvinnliga professorer på vårt universitet är 36 procent kvinnor och 64 procent män. Det är en bit kvar men vi har lyckats öka 6 procentenheter under den senaste femårsperioden.

Hur arbetar vi för ett inkluderande universitet?  Och vad menar vi med jämställdhet? Som universitet har vi ett uppdrag att inte bara motverka diskriminering på grund av kön utan även att arbeta med strukturer som kan hindra lika villkor mellan kvinnor och män. Könet ska inte i sig begränsa dig i vilken utbildning du väljer, vilken karriärväg du tar eller hur resurser fördelas. Så för vårt universitet handlar det både om att uppnå målet med fler kvinnliga professorer och samtidigt fundera över hur vi blir mer inkluderande i våra utbildningar och motverka könsbundna studieval. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar fram tills individens personliga val eller kvalifikationer avgör.

Den 8 mars är en viktig dag för att uppmärksamma ojämställdheten i världen, minnas de framsteg som kvinnor och män kämpat för och fundera över hur det ser ut idag. Jämställdhet för mig hänger tätt samman med att vara ett kvalitetsdrivet universitet och det bör finnas med i det dagliga arbetet på alla nivåer, från anställningar till arbetsmiljö. Låt oss ägna dagen åt att blicka tillbaka, fira framgångarna men också skärskåda hur det ser ut idag. Så fortsätter vi att arbeta för ett jämställt universitet alla de 364 övriga dagarna. Vi är långt ifrån färdiga.

Foto: Johan Wingborg