Klimatramverket höjer ambitionsnivån

Senaste veckan har präglats av den globala klimatstrejken, en aktionsvecka initierad av klimatrörelsen ”Fridays for future”. Vi vet att många anställda och studenter är djupt engagerade och har planerat för deltagande i manifestationen, på ett eller annat sätt.

Som universitet har vi en mycket viktig roll i arbetet med klimatfrågan och Göteborgs universitet har länge haft en hög ambition i hållbarhets- och miljöarbetet. Vårt främsta bidrag här är via kärnverksamheten – vår forskning och våra utbildningar. Men vi kan också påverka via vår egen verksamhet och förbättra den i linje med klimatmålen.

Därför passar det bra att meddela att jag igår fattade beslut om att för GU:s räkning skriva på det Klimatramverk som Chalmers och KTH har initierat. Klimatramverket beskriver hur universitet och högskolor bör förhålla sig till klimatomställningen i syfte att nå det så kallade 1,5-gradersmålet. Före sommaren uppmanade de fler lärosäten att ansluta sig och jag gav i uppdrag att genomföra en utredning och intern remissrunda för att få en rekommendation om att gå med eller inte. Utredningen visar på en bred enighet bland svarande fakulteter, studentkårer och gemensamma förvaltningen om att universitetet bör ansluta sig. Det ger en tyngd i beslutet, att verksamheten ställer sig bakom detta. Åtgärderna för att klara klimatomställningen kommer att påverka oss alla. Det kommer att kännas och märkas. Därför var det viktigt för mig med den interna förankringen så att arbetet inte stannar vid en påskrift.

Raymond Samo, GUS ordförande och Eva Wiberg vid beslutet om att ansluta till Klimatramverket den 26 september 2019.

Vi är redan det lärosätet som gör mest inom hållbarhetsområdet i Sverige – vi har flera år i rad hamnat högt i Naturvårdsverkets ranking av myndigheters miljöarbete. Och vi vill bli bäst i klassen i Europa. Klimatramverket blir en tydlig drivkraft i vårt befintliga arbete.  Vi ska integrera målsättningarna och nödvändiga åtgärder med vårt miljöledningssystem. Tillsammans med fakulteterna behöver vi också identifiera inom vilka områden vi behöver höja ambitionsnivån och minska klimatavtrycket.

Jag har också uttryckt en önskan om att förstärka möjligheterna att nå ut med forskning kopplad till klimat och hållbarhet. Kan vi som företrädare för akademin och forskningen bli ännu bättre på att göra oss hörda och nå ut med klimatrelaterad forskning, så vill jag att vi gör det. Redan idag är många av våra forskningsnyheter klimat- eller hållbarhetsrelaterade och vi erbjuder kunskap till media via expertlista inom ämnet. Idag är det dessutom Forskarfredag och många av våra forskare inom klimat är fullbokade.

Som många andra blir jag djupt berörd av Greta Thunbergs tal, ilska och engagemang. När hon säger ”lyssna på forskarna” vill jag inte bara nicka instämmande. Jag vill att vi tillsammans ska göra mer.

Eva Wiberg

Klimatramverk – avsiktsförklaring

Klimatramverk – vägledning

Bryssel, brexit och den europeiska agendan

Plötsligt har vi lämnat sommaren bakom oss och är på god väg in i en ny termin. Nya och gamla studenter har anlänt och livar upp både Göteborg och universitetets lokaler igen. Visst går det snabbt att landa i välbekanta rutiner och arbetsuppgifter igen?

Förra veckan inleddes med det nordiska rektorsmötet i Bryssel. Vi var nästan 60 rektorer från de nordiska länderna som samlades för att få möjlighet att ta del av vad som nu sker när det nya parlamentet och kommissionen startar efter EU-valet i våras.

Diskussionerna i Bryssel präglas naturligtvis till stor del av osäkerheten kring Brexit. Genom media kan vi följa och fascineras av de stundom ganska teatraliska utspelen av olika parter. Bortom kraftfulla citat i den böljande debatten (I´d rather be dead in a ditch…) finns det en stor oro för många medlemsländer om vad som kommer att ske. Vi rektorer fick möjlighet att lyssna till en genomgång av Georg Riekeles, rådgivare och medlem i gruppen som förhandlar om utträdet. Diskussionen och frågorna rörde till stor del Brexits påverkan på forsknings- och utbildningssamarbetena mellan Storbritannien och oss andra. Det finns en stor osäkerhet hur samarbetena mellan länderna kommer att kunna fortskrida framöver. Vad vi vet idag när det gäller forsknings- och utbildningssamarbeten är att brittiska regeringen har garanterat att befintliga samarbeten ska kunna fortsätta till den 31 december 2020. Oavsett hård eller mjuk Brexit.

Avgående generalsekreterare i europeiska rådet, Jeppe Tranholm- Mikkelsen, gav oss under andra dagen den breda bilden av det europeiska samarbetet. Uttöver Brexit finns det ett antal tuffa utmaningar i Europa och vid mötet i Bryssel presenterades en ny strategisk agenda för 2019 fram till 2024. Det handlar om ett antal strategiska fokusområden (fritt översatt):

  • Skydda medborgare och deras fri- och rättigheter
  • Utveckla den ekonomiska basen: en europeisk modell för framtiden
  • Bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa
  • Driva EU:s intressen och värderingar i världen
  • Omedelbara utmaningar: Brexit

Jeppe Tranholm- Mikkelsen noterade att vi inte längre är ”the leading group” i världen. Från ett globalt perspektiv, är vi en samling små och medelstora länder – som gör bäst i att samlas och samarbeta. Den bilden verkade delas av de flesta av oss i den nordiska delegationen. Internationellt samarbete ses som avgörande och inte bara vi på GU har ett tydligt fokus på detta i kommande satsningar.

Eva Wiberg