Helgerna är över och det nya arbetsåret är i full gång. Hoppas ni alla tagit chansen till återhämtning och känner er hyggligt vederkvickta såhär vid terminsstart.
Det kommer att bli ett spännande år. En av de viktigaste aktiviteterna som pågår just nu är utredningen om framtidens styrning och finansiering av universitet och högskolor – Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten. Som alla vet är det universitetets förra rektor Pam Fredman som är regeringens särskilda utredare och hon har till i början av december på sig att ta fram ett förslag.
Redan under slutet av förra året fick vi viss underhandsinformation om hur utredningsarbetet fortlöpte och i förra veckan gjorde Pam och hennes medarbetare en dragning kring ett första utkast till ny styrnings- och resurstilldelningsmodell. Förslaget presenterades i samband med ett av de dialogseminarier som SUHF brukar anordna kring olika aktuella frågor.
Den riktigt stora förändringen som föreslås är att de statliga basresurserna i framtiden ska komma som ett samlat anslag. Genomförs detta innebär det ett slut på dagens situation där pengarna betalas ut i två olika rör – ett för forskning och ett för utbildning – för att istället komma samlat i en och samma påse. Det, i vissa stycken revolutionerande förslaget, skulle innebära en hel del fördelar men det finns också en del frågetecken kring hur det ska gå till i praktiken.
De största vinsterna jag ser med ett samlat anslag är möjligheten till ökad långsiktighet och flexibilitet för vår verksamhet. Det skulle helt enkelt ge oss ett utökat handlingsutrymme när det gäller att utveckla och stärka våra respektive lärosäten. Samtidigt kommer det att ställa ökade krav på högskolesektorn som helhet. Utöver ett större gemensamt ansvarstagande för användningen av resurser behöver vi också både stärka vår förmåga att arbeta strategiskt och bli bättre på att samverka både internt och extern. Till syvende och sist handlar det om att vi måste ta ett större gemensamt ansvar för vår autonomi, detta samtidigt som vi på ett mer fördjupat sätt diskuterar universitetens roll i samhället.
Vi har nu chansen att komma med inspel och påverka förslaget. Och det ska vi självklart göra. En första chans får vi redan 1 februari då utredningen anordnar ett av flera gruppvisa lärosätesmöten som ska diskutera förslaget. En av de frågor jag själv funderar över är exempelvis hur de fyraåriga uppdragsavtal med olika parter som föreslås ska se ut i praktiken. Men det finns mycket annat som också behöver ventileras och det ser jag verkligen fram emot.
Avslutningsvis vill jag passa på att gratulera Malmö universitet som invigdes av högskoleminister Helene Hellmark Knutsson tidigare i veckan. Lycka till!
Eva Wiberg