Göteborgs universitet fördömer våld mot studenter i Iran

Med förfäran har jag följt demonstrationerna i Iran, som startade efter att den unga kvinnan Mahsa Jîna Amini greps av moralpolisen och senare avled. Demonstrationerna spreds som en löpeld över landet och inte minst på och kring universiteten. Internationell media har rapporterat att iranska säkerhetsstyrkor nu gått in med tårgas och skjutit skarpt mot protesterande studenter vid Sharif University of Technology i Tehran. Agerandet är avskyvärt.

Igår, den 3 oktober, gick Sveriges universitet- och högskoleförbund (SUHF) ut med ett uttalande där man uttrycker djup oro för den rådande situationen. Som universitet ligger det i vår natur att värna demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och fredliga protester. Det vi ser nu är oacceptabelt och vi nås också av stora mängder upprop om internationellt stöd och önskan om att fördöma och vara en röst för det iranska folket.

Göteborgs universitet stämmer in i SUHFs djupa oro och fördömer alla typer av våld mot studenter.

Redan tidigare har universiteten i Sverige gett uttryck för sin oro över den bristande respekten för mänskliga rättigheter och akademisk frihet i Iran. Jag tänker på den orättfärdiga behandlingen av Ahmadreza Djalali och svenska rektorers upprop i detta.

Eva Wiberg

Uttalande från SUHF 3 oktober 2022

SUHF, the Association of Swedish Higher Education Institutions, is deeply concerned by the current situation for students and staff at Iranian universities.

The student protest in Iran continues. The demonstrations against the regime started after Mahsa Jîna Amini was detained by the Iranian moral police and later died in custody the 16 September. International media report today that Iranian security forces have surrounded students at Sharif University of Technology in Tehran, shooting at them and firing tear gas towards them.

SUHF is strongly committed to democratic and human rights including the right to free expression and non-violent protests. Current violations of these rights for university students and staff in Iran are deeply concerning.

Fantastiskt lärosäte finnes

Före sommaren inledde universitetsstyrelsen processen att söka en rektor för nästa mandatperiod. Utlysningen är nu ute och nomineringsförfarandet igång. Ett spännande arbete att betrakta från sidan så som sittande rektor. Min mandatperiod löper ut den 30 juni 2023 och jag har landat i att inte kandidera för ytterligare tre år.

Göteborgs universitet är ett fantastiskt lärosäte med bredd och spets. Vårt lärosäte har framstående utbildning och forskning inom samtliga vetenskapsområden, hög attraktivitet och stark konkurrenskraft. Vi har kort sagt ett enormt utbildningsutbud, excellent forskning och ett starkt fokus på kompletta miljöer. Vi arbetar systematiskt med kvalitetsfrågor inom både utbildning och forskning.

Vi är ett universitet mitt i staden som till och med profilerar sig som Kunskapsstaden Göteborg. Lokalt och regionalt finns en stor vilja, struktur och väl fungerande samverkan- och samarbetsforum. Med den europeiska universitetsalliansen EUTOPIA och flera andra internationella nätverk, har vi knutit världen närmare till oss. Vi har goda relationer med studentorganisationerna som genom sina engagerade studentrepresentanter ser till att vi blir ännu bättre och utveckla kvaliteten. Göteborgs universitet är ett universitet för världen med ett tydligt fokus på internationalisering och hållbarhet. Under de senaste åren har vi tagit stora kliv i detta arbete, inte minst inom Klimatramverket och åtgärder i linje med detta och stärkta internationella kontaktytor.

Men det finns mycket kvar att göra. Jag har ingen som helst avsikt att slå av på takten utan ämnar jobba vidare, och i vissa fall göra klart, så mycket som möjligt av det som vi påbörjat för att göra övergången till en ny rektor så smidig som möjlig. Nästan ett helt år återstår av min mandatperiod och det viktigaste för mig är att lämna över ett lärosäte i gott skick. Något som är förbättrat och förnyat!

Jag tror och hoppas innerligt att många lämpliga kandidater söker uppdraget. Det är verkligen en ynnest att få förtroendet att leda Göteborgs universitet. Det kräver ett helhjärtat engagemang, god uthållighet och envishet. Och allra viktigast – det förutsätter en god dialog med, och stöd av, professionella och lösningsfokuserade kollegor. Vilket ni också hittar här i form av drygt 6500 mycket kompetenta medarbetare.

Varmt välkommen hit. Så småningom.

Eva Wiberg

Hot riskerar tysta samtalen

En intensiv termin summeras nu och vi är många som tar sikte på en avkopplande ledighet. I skrivande stund nås jag av fruktansvärda nyheter från Visby, där ett meningslöst våldsdåd fått en så tragisk utgång. Även om vi varje vecka nås av våldsamma nyheter blir detta så påtagligt då många av oss har flera kollegor, medarbetare och bekantskaper som närvarar under Almedalsveckan. Mina tankar är hos de anhöriga och alla som stått henne nära.

För så är det, denna vecka närvarar flera av Göteborgs universitets forskare i Almedalen för att bidra med viktig kunskap och forskning när angelägna samhällsfrågor diskuteras, i ett fritt och öppet samtalsklimat. Många möten och runda bordssamtal har ägt rum, som kan samla ett brett spektrum av aktörer och samarbetspartners. I måndags presenterades en synnerligen viktig delrapport om hot och hat mot lärare och forskare inom akademin, ett område vi diskuterat en hel del de senaste åren men med denna foskningsrapport har vi nu ett brett faktabaserat underlag som gäller vår egen sektor.  Studien är gjord av Nationella sekretariatet för genusforskning, vid Göteborgs universitet, i samarbete med SUHF och SULF.

Att höra om hoten och hatet i sig gör mig bestört, men det är när omfattningen och de konkreta konsekvenserna av utsattheten beskrivs som vi inser vidden av problematiken. Rädslan för att bli utsatt gör att många forskare undviker att närma sig vissa forskningsområden och som ett exempel har en av fem undvikit att uttala sig i egenskap av forskare. Ett synnerligen allvarligt hot mot yttrandefriheten och de fria samtalen. Ta gärna del av rapporten och låt oss återkomma till detta viktiga ämne när hela studien är klar.

Min personliga reflektion är att vi alla behöver vara modiga och också stå upp för en anständig ton i debatten. Vi kan tycka olika men när debatten går het kan vi inom akademin vara ett föredöme, låta sakkunskapen stå i centrum och inte personliga eller yrkesmässiga motsättningar.

Med detta viktiga ämne som avslutning, vill jag ändå passa på att önska alla en trevlig sommar! Ta hand om er alla, och försök finna ro och avkoppling på det sätt som passar er.

Eva Wiberg

Foto: Stockrosor i Visby

Europauniversiteten är här för att stanna

De senaste veckorna har de europeiska universitetsallianserna varit på agendan, både internationellt och nationellt. Universitetsledningarna har just varit i Lissabon tillsammans med de andra rektorerna inom EUTOPIA-alliansen. Vi diskuterade avgörande frågor för framtiden som hur alliansen ska ledas, förutsättningar för ett gemensamt kontor i Bryssel och hur vi arbetar med att lyfta fram forskning och förankring i verksamheterna.

På nationell nivå deltog jag nyligen i ett seminarium i SUHFs regi om Europauniversitetsallianser (så kallade EUI:er). Då fick jag frågan om vad som är det starkaste motivet för vårt lärosäte att vara med?

Några givna motiv är så klart en fördjupad samverkan med ett antal starka europeiska partners och tillkommande europeisk finansiering av utbildning och forskning som via kommissionen enbart riktas till dessa allianser.

Men det kanske starkaste motivet är ändå chansen att vara delaktiga i utvecklingen. Jag är övertygad om att dessa allianser är här för att stanna och kommer att påverka vår sektor på flera sätt. Därför är det viktigt för vårt lärosäte att vara med på resan redan i ett tidigt skede av uppbyggnaden. Det ger oss en möjlighet att delta i policyutvecklingen på europeisk nivå.

För visst befinner vi oss fortfarande i ett uppbyggnadsskede av ett sannolikt långvarigt samarbete. I vår allians fokuserar vi bland annat på utmaningsdriven utbildning och studentmedverkan men också förutsättningar för forskning och forskarutbildningssamverkan, men också samverkan mellan intressanta regioner i Europa. Varje lärosäte medför lokala samhällsaktörer in i samarbetet. Det pågår väldigt handfasta erfarenhetsutbyten alliansmedlemmarna emellan på samtliga nivåer i organisationen- som berikar oss och förhoppningsvis gör oss alla bättre på det vi gör. Exempel på grupperingar som återkommande träffas digitalt, förutom ledningsnivån, är studentrepresentanter, chefer, lärare med liknande kurser, bibliotekspersonal, personal/HR, kommunikatörer, forsknings- och innovationsrådgivare och Erasmus-ansvariga. Inom vissa områden arbetar vi lika, inom andra skiljer vi oss en del. Det är berikande att förstå mer av varandras utmaningar och dra nytta av varandras olikheter. Meningen med samarbete är inte att alla ska bli likadana, eller bäst på samma saker.

Meningen är enligt mig att försöka öka kunskapen om framtidens utmaningar tillsammans.

Eva Wiberg

Läs mer på gu.se/eutopia

Ukraina – vi står enade med er

Ukrainas flagga, och svenska flaggan, utanför Göteborgs universitet. Fotograf: Johan Wingborg

Det är förfärande att dag för dag följa Rysslands invasion av Ukraina och svårt att slita sig från nyhetsrapporteringen. Regeringen och institutioner världen över fördömer starkt Rysslands agerande och som universitet stämmer vi in och står upp för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det som händer nu har inte hänt på väldigt länge och omvärldens reaktioner och sanktioner är kraftfulla. Den ryska regimens agerande nu – att ge sig på en fri stat, med överväldigande våld och med stort mänskligt lidande som följd – är förskräckligt och ett förödande angrepp på demokratiska värderingar.

Vi följer nu nära de initiativ som tas inom den svenska universitetssektorn. Samtidigt som det är nödvändigt att starkt ta avstånd och markera mot staten Ryssland så får vi inte glömma att det finns en stor del av befolkningen som inte stödjer kriget. Inom akademin har vi en tradition av långsiktiga samarbeten och personliga relationer i nätverk som kan överleva både krig och politisk galenskap. Vi har också studenterna, de unga, som är en självklar kraft för ett demokratiskt samhälle. Även om vi nu måste agera ansvarsfullt och med noggranna överväganden, är det viktigt att de goda relationer vi har med kollegor och studenter i Ukraina, Ryssland och Belarus, inte upphör.

Viljan att hjälpa är stor och även att på olika sätt manifestera solidaritet. Vi rektorskollegor inom Eutopia, som Göteborgs universitet ingår i, fördömde invasionen i ett gemensamt uttalande i söndags. Det kändes också fint att se den ukrainska flaggan vaja bredvid den svenska i universitetsparken idag. När det gäller Sholars at Risk (SAR) förväntar man sig ett stort antal ansökningar om stöd från forskare från Ukraina i samband med att människor har kommit längre i sin akuta flykt och frågan är på bordet angående hur vi inom medlemslärosätena kan bidra.

Mycket arbete kommer att krävas framöver och under lång tid för att stärka och förbättra villkoren för människor som drabbats av krig, invasion och totalitärt maktmissbruk, så att samhällenas frihet och demokrati återupprättas. Här har akademin en viktig roll att spela.

Ukraina, vi står enade med er, i demokratins namn. Våra tankar och hjärtan är med er.

Eva Wiberg

Dra sitt strå till stacken

I veckan har Norges inbjudan av talibanledare från Afghanistan debatterats flitigt och huruvida det är rätt väg att gå eller inte. Är det nödvändigt för att undvika en humanitär katastrof eller legitimerar man med dessa samtal ett djupt odemokratiskt styre?

Oavsett så engagerar situationen i Afghanistan och jag vill lyfta den insats som vi lärosäten i Sverige gör för att inom en begränsad del försöka bidra. Före jul beslutade Sida att finansiera ett nationellt stödprogram för forskare från Afghanistan. Bakom det initiativet står Scholars at Risk (SAR) – Sverige, som samordnas från Göteborgs universitet.

När talibanerna tog över makten i landet i augusti förra året fick det förödande konsekvenser för studenter och personal vid lärosätena i landet. Ämnesområden och hela forskningsdiscipliner är i fara på grund av att de inte godtas av talibanerna. Men även på grund av att nationell finansiering slagits i spillror. Internationella SAR har tagit emot ansökningar om stöd från över 1500 forskare i landet. Detta ledde till en vädjan till SAR-medlemmar om att erbjuda afghanska forskare en fristad vid sina lärosäten.

SAR Sverige hörsammade alltså detta vilket konkret lett till att Sida nu kan finansiera ett stödprogram som ger ett 10-tal forskare möjlighet att under 2022-2024 få en tillfällig fristad vid något av de 22 svenska lärosäten som är medlemmar i Scholars at Risk.

Även om det är en begränsad insats skänker det ett visst hopp om att forskarsamhället kan bevaras och fortsätta utvecklas för ett framtida, demokratiskt Afghanistan.

Läs mer: Forskare från Afghanistan får akademiska fristäder i Sverige 

Ett gott nytt 2022!

Se Göteborgs universitets julhälsning

Året går mot sitt slut och jag passar på att reflektera över vad Göteborgs universitet har åstadkommit under 2021. GU har kommit väl ut i UKÄ:s utvärdering, studenterna har genomfört sina studier, vår forskning har både bredd och spets, och vi kommer väl ut i forskningstilldelningar. Under året har vi samverkat internationellt, inte minst inom EUTOPIA – den europeiska alliansen som nu har tio medlemmar. Men också inom det svensk-japanska samarbetet MIRAI och inom det viktiga nätverket Scholars at Risk, för att nämna några. Det är bra att kunna ses fysiskt, de djupare samtalen kräver det, men det har gått att åstadkomma mycket med enbart digitala kontakter, en av många nyttiga erfarenheter från distanstiden. Vår vision – ett universitet för världen – har konkretiserats genom fokusområden och fakulteterna har tagit fram verksamhetsstrategier2022-2024. Vårt arbete med klimatramverket har lett fram till tydliga målsättningar om att med en koldioxidbudget nå en nödvändig halvering av våra utsläpp fram till år 2030.

Nu stundar jul- och nyårsledigheten, vi behöver stanna upp och få umgås med nära och kära. Den bästa julgåvan skulle vara om pandemin kunde släppa greppet om oss nästa år. Även om vi lärt oss att med van hand hantera de olika beskeden om smittskyddsåtgärder och restriktioner och ihärdigt hållit i och hållit ut, så var det en ljusning när vi efter sommaren kunde öppna upp och återgå till att arbeta och studera på plats. Särskilt minns jag med värme och glädje vår nya fina ceremoni i aulan för de 28 jubeldoktorerna i oktober. Vilken högtidlig stund det var, att fira all denna kunskap och erfarenhet, i sällskap med stolta anhöriga.

Vänner, kollegor och samarbetspartners – jag önskar er alla en lugn och skön ledighet!

God jul och gott nytt år!

Eva Wiberg

Samlade krafter bakom utnämning till litteraturstad

Häromdagen kom beskedet att Göteborg blir en av tre nya litteraturstäder – Unesco City of Literature. Så roligt och så välförtjänt! Under flera år och i bred samverkan har kreativa krafter från många håll arbetat mot detta mål. De samlade insatserna och samarbeten mellan bland andra Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, universitetet och Bokmässan har gett resultat. För det är ju viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om skönlitteratur. Vi är en stad som arbetet idogt med att bli ”staden där vi läser för våra barn och som har en internationellt känd Bokmässa. Göteborgs universitet har framstående demokratiforskning och stoltserar även med världens första UNESCO-professur i yttrandefrihet, Ulla Carlsson. För att inte nämna våra tillgångar i form av bibliotek och en omfattande lärarutbildning – viktiga och avgörande för att nå ut med litteratur och demokratisatsningar.

Allt detta har spelat in i utnämningen. Unesco lyfter att Göteborg har en unik profil som bygger på ett rikt förenings- och litteraturliv och satsningar på läsfrämjande och internationella utbyten. Målen för Litteraturstaden Göteborg finns nu i en flerårig plan som bland annat ska utveckla arbetet med läsfrämjande, deltagande i kulturlivet, värna yttrandefrihet och öka medie- och informationskunnigheten (MIK).

Som universitet har vi en stor möjlighet och ett ansvar i detta arbete. Jag ser det främst som en demokratisatsning som går helt i linje med vår vision om att ta ett stort samhällsansvar och bidra för att stärka social hållbarhet, kunskap om demokrati och yttrandefrihet.

Den formella samverkan inleds den 1 januari 2022 mellan de tre huvudparterna Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet. Kulturnämnden i Göteborgs Stad samordnar. Det ska bli mycket intressant att följa arbetet.

Skagerak erbjuder exceptionella möjligheter

Kungen inviger forskningsfartyget Skagerak. Fotograf: Johan Wingborg

Idag, en solig och krispig höstdag nere vid Nya varvet vid Göta älv, har vi invigt Göteborgs universitets nya forskningsfartyg, R/V Skagerak. Ett högtidligt firande i närvaro av Hans majestät konungen och landshövdingen. Många glada och stolta medarbetare var på plats, som varit med på resan och gjort det möjligt. Ett stort tack till er.

Fartyget är bland det bästa man kan uppbringa på området och med sin toppmoderna utrustning erbjuder fartyget exceptionella möjligheter att bedriva och vidareutveckla forskning och utbildning inom det marina området. Vi hoppas att våra forskare och studenter ska få stor nytta och glädje av fartyget men också att detsamma ska gälla andra lärosäten inom och utom Sverige. Det marina området innehåller många komplexa frågor som bäst hanteras i samverkan, både mellan olika discipliner, olika lärosäten, och inte minst viktigt, mellan olika länder. Forskningsfartyget Skagerak kommer på ett alldeles utmärkt sätt att bidra till de nya kunskaper och insikter om havet som Sverige, Europa och världen behöver.

Eva Wiberg

Internationell konkurrenskraft hotas av ny lag

Liksom flera av mina kollegor i sektorn är jag djupt oroad över de hårdare krav som nu gäller i utlänningslagen kopplat till möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. De höjda kraven på varaktig försörjning får konsekvenser för många men för vår sektor blir det ett tydligt hinder som hotar vår möjlighet att rekrytera och behålla internationell kompetens. Migrationsverket snäva tolkning av varaktig försörjning som ”en visstidsanställning om minst 18 månader från den dag då ansökan prövas” får direkta konsekvenser för doktorander och forskare som kan behöva lämna landet.

Nu har även SUHF gått in med en skrivelse till Justitiedepartementet, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet och Finansdepartementet och kräver ett undantag för vår sektor www.suhf.se/publikationer/skrivelser/ Man lyfter här det faktum att forskare i allmänhet har tidsbegränsade anställningar och att man i propositionen, lagen och tillämpningen totalt har förbisett lagändringens effekt på Sveriges doktorander och forskare. Och står i skarp kontrast mot målsättningarna i den forskningspolitiska propositionen. Det är dessutom mycket anmärkningsvärt att dessa lagändringar beslutades utan övergångsbestämmelser eller att man i förarbetena inte tog upp eller beaktade vår sektors förutsättningar i sammanhanget.

Integrationsminister Morgan Johansson framför i media att forskare och doktorander måste uppfylla de krav som ställs på permanent uppehållstillstånd, precis som alla andra som omfattas av reglerna. Han menar att vi som arbetsgivare får ta ansvar och anställa på 18 månader hädanefter.

Men så ser inte verkligheten inom akademin och forskning ut.  Möjligheterna till minst 18 mån anställning och längre anställningar är mycket begränsad, både inom och utanför akademin. Det innebär att doktorander nu kan behöva lämna Sverige och att värdefull kompetens går förlorad. Vi ser i vår nära omgivning att det skapar en akut oro hos doktorander och forskare som redan är här och nu känner sig osäkra på sina möjligheter att stanna.  

På sikt är det allvarligt och riskerar att toppforskare väljer bort Sverige. För oss inom akademin är det självklart att vi rekryterar på en global marknad. Det gäller inte bara doktorander utan drabbar även våra möjligheter att locka hit seniora forskare. De hårdare försörjningskraven gäller även medföljande anhöriga och vi vet att familjesituationen är helt central vid rekrytering. Samtidigt som det är ett faktum att det är mycket svårt att hitta arbete för medföljande partners. Det kommer allvarligt skada våra möjligheter att rekrytera och konkurrera om kompetens internationellt för att stå stark som kunskapsnation. Något som samma regering i en ganska färsk forskningspolitisk proposition har sagt sig vilja att vi gör?