Skagerak erbjuder exceptionella möjligheter

Kungen inviger forskningsfartyget Skagerak. Fotograf: Johan Wingborg

Idag, en solig och krispig höstdag nere vid Nya varvet vid Göta älv, har vi invigt Göteborgs universitets nya forskningsfartyg, R/V Skagerak. Ett högtidligt firande i närvaro av Hans majestät konungen och landshövdingen. Många glada och stolta medarbetare var på plats, som varit med på resan och gjort det möjligt. Ett stort tack till er.

Fartyget är bland det bästa man kan uppbringa på området och med sin toppmoderna utrustning erbjuder fartyget exceptionella möjligheter att bedriva och vidareutveckla forskning och utbildning inom det marina området. Vi hoppas att våra forskare och studenter ska få stor nytta och glädje av fartyget men också att detsamma ska gälla andra lärosäten inom och utom Sverige. Det marina området innehåller många komplexa frågor som bäst hanteras i samverkan, både mellan olika discipliner, olika lärosäten, och inte minst viktigt, mellan olika länder. Forskningsfartyget Skagerak kommer på ett alldeles utmärkt sätt att bidra till de nya kunskaper och insikter om havet som Sverige, Europa och världen behöver.

Eva Wiberg

Internationell konkurrenskraft hotas av ny lag

Liksom flera av mina kollegor i sektorn är jag djupt oroad över de hårdare krav som nu gäller i utlänningslagen kopplat till möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. De höjda kraven på varaktig försörjning får konsekvenser för många men för vår sektor blir det ett tydligt hinder som hotar vår möjlighet att rekrytera och behålla internationell kompetens. Migrationsverket snäva tolkning av varaktig försörjning som ”en visstidsanställning om minst 18 månader från den dag då ansökan prövas” får direkta konsekvenser för doktorander och forskare som kan behöva lämna landet.

Nu har även SUHF gått in med en skrivelse till Justitiedepartementet, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet och Finansdepartementet och kräver ett undantag för vår sektor www.suhf.se/publikationer/skrivelser/ Man lyfter här det faktum att forskare i allmänhet har tidsbegränsade anställningar och att man i propositionen, lagen och tillämpningen totalt har förbisett lagändringens effekt på Sveriges doktorander och forskare. Och står i skarp kontrast mot målsättningarna i den forskningspolitiska propositionen. Det är dessutom mycket anmärkningsvärt att dessa lagändringar beslutades utan övergångsbestämmelser eller att man i förarbetena inte tog upp eller beaktade vår sektors förutsättningar i sammanhanget.

Integrationsminister Morgan Johansson framför i media att forskare och doktorander måste uppfylla de krav som ställs på permanent uppehållstillstånd, precis som alla andra som omfattas av reglerna. Han menar att vi som arbetsgivare får ta ansvar och anställa på 18 månader hädanefter.

Men så ser inte verkligheten inom akademin och forskning ut.  Möjligheterna till minst 18 mån anställning och längre anställningar är mycket begränsad, både inom och utanför akademin. Det innebär att doktorander nu kan behöva lämna Sverige och att värdefull kompetens går förlorad. Vi ser i vår nära omgivning att det skapar en akut oro hos doktorander och forskare som redan är här och nu känner sig osäkra på sina möjligheter att stanna.  

På sikt är det allvarligt och riskerar att toppforskare väljer bort Sverige. För oss inom akademin är det självklart att vi rekryterar på en global marknad. Det gäller inte bara doktorander utan drabbar även våra möjligheter att locka hit seniora forskare. De hårdare försörjningskraven gäller även medföljande anhöriga och vi vet att familjesituationen är helt central vid rekrytering. Samtidigt som det är ett faktum att det är mycket svårt att hitta arbete för medföljande partners. Det kommer allvarligt skada våra möjligheter att rekrytera och konkurrera om kompetens internationellt för att stå stark som kunskapsnation. Något som samma regering i en ganska färsk forskningspolitisk proposition har sagt sig vilja att vi gör?

Välkommen!

Denna vecka hälsar vi många nya studenter välkomna. Det är alltid en härlig period som andas förväntningar och jag vill passa på att önska alla nya och gamla studenter varmt välkomna till Göteborgs universitet!

För andra året i rad ser terminsstarten inte riktigt ut som vanligt. I höst ser vi fram emot att stegvis återvända till campus men jag vet att terminen kommer att vara annorlunda än vad många tänkt sig. Jag vet dock att alla gör sitt yttersta för att du som student ska känna dig välkommen till oss på Göteborgs universitet, oavsett om du startar dina studier digitalt eller på campus.

I grund och botten är vi ett campusbaserat universitet och det är dit vi ska tillbaka när restriktionerna fullt ut tillåter det. Vi ska självklart ta med oss lärdomarna och de digitala framsteg som gjort under pandemin för att erbjuda ännu bättre möjligheter.

Regeringens öppningsplan som kommunicerades före sommaren gjorde att vi lade en planering för hösten som innebär stegvis återgång – alla kan inte komma tillbaka samtidigt. Siktet är inställt på huvudsakligen campusbaserad verksamhet någon gång i november, under förutsättning att restriktionerna tillåter det. Trängsel måste undvikas och de av oss som har möjlighet, och vars närvaro inte krävs på campus, fortsätter med hemarbetet tills vi får andra besked. Vi följer Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer.

Den nuvarande smittspridningen oroar. Nyligen stämde vi av våra åtgärder och lyssnade in vad det regionala smittskyddet hade att säga i förhållande till vår verksamhet. Han bekräftade att just åldersgruppen 20-29 år, där många av studenterna ryms, är ett orosmoment. Jag vill verkligen uppmana alla att följa rekommendationen om att vaccinera sig. Då kommer kurvorna peka åt rätt håll och vi kan alla så småningom glädjas åt livliga och fulla campus och korridorer igen.

Eva Wiberg

Grattis Göteborg!

Idag, fredagen den 4 juni, firar vi staden Göteborg som fyller 400 år. I år firas den officiella födelsedagen men det stora jubileumsprogrammet är som ni vet framskjutet till 2023. Då hoppas vi att göteborgare och besökare från hela världen kan fira tillsammans.

Jag vill passa på att gratulera staden och dess invånare. Firandet i år sammanfaller faktiskt med att Göteborgs högskola, senare universitet, har funnits i 130 år. Den grundades 1891 och bakom låg ett antal visionära göteborgare som drömde om en fri akademi där stadens unga kunde utbilda sig och bidra till att bygga ett gott samhälle. En extra anledning att fira i år alltså!

Stort grattis Göteborg!

Längtan efter lättnader

Med våren kommer hoppet om att pandemin ska kunna tryckas tillbaka, om inte med värme så åtminstone med ökad vaccinationstakt. I det sociala medieflödet börjar så smått kram-bilder dyka upp på vänner, barnbarn, mor- och farföräldrar som äntligen får närma sig varandra när vaccinationen klarats av.

Men än så länge råder skärpta regionala restriktioner, det är viktigt att komma ihåg. För andra året i rad kommer det inte bli traditionsenligt Valborgs-firande med studenterna i Trädgårdsföreningen. Det är fortfarande helt otänkbart under rådande smittläge.

Förra veckan fattade jag ett inriktningsbeslut för hösten 2021, som reglerar planeringsförutsättningarna för sommar och höst, när det gäller universitetets anpassningar till restriktionerna. Ett mycket svårt beslut då det i nuläget endast går att hysa förhoppningar om lättnader men inte veta vilka begränsningar vi kommer att behöva rätta oss efter till hösten. Därför beskriver vi en hantering utifrån två olika scenarier, ett där merparten av restriktionerna kvarstår och ett där de lättar något. Det är svårt att diskutera återgång och öppningsplaner i ett skede där skärpta restriktioner råder. Men beslutet betonar det faktum att det är universitetets ambition att återgå till mer campusbaserad verksamhet när omständigheterna tillåter.

I väntan på denna återgång får vi göra det bästa av situationen. Låt oss alla, medarbetare och studenter, fira in våren, på ett omtänksamt och ansvarsfullt sätt. Jag förstår att alla längtar efter att träffas, men umgås bara i mindre grupper med personer du normalt träffar och håll avstånd. Göteborgs stad har tagit fram tips och råd om parker utanför de mest kända i centrala staden.

Våren är här och maj står för dörren. Jag önskar alla ett fint och tryggt Valborgsfirande!

Eva Wiberg

Jämställdhet – en hållbarhetsfråga

Den 26 januari 1921 beslutade riksdagen att kvinnor skulle få rösträtt. Vi var inte först i världen, men beslutet var ett första steg mot ett mer hållbart Sverige. Universiteten öppnade för kvinnor 1873 och kvinnor tilläts ta akademisk examen inom vissa områden. Det måste på den tiden varit svårt att som kvinna smälta in i Uppsala och Lund och det var sannolikt inte tal om lika villkor och öppna dörrar. Så sent som år 2006 fick vårt universitet sin första kvinnliga rektor  – Pam Fredman.

I dagsläget kan vi konstatera att vi nog är ett av världens mest jämställda land, och mycket talar för att vi är på god väg att nå fram till fler kvinnor i olika positioner. Jag ser mig själv som en ytterst priviligierad kvinna som nått akademins högsta position. Men hur står sig vårt lärosäte som helhet, när det gäller jämställdhet, i förhållande till andra lärosäten?

Det beror på vad man menar med jämställdhet och vad man väljer att titta på. Statistiken skildrar Göteborgs universitet som ett ganska jämställt lärosäte men som följer trenden för högre utbildning och till stor del attraherar kvinnliga studenter. Bland våra ca 53 000 studenter är 66 procent kvinnor. Bland våra anställda (ca 6500) är 59 procent kvinnor och 41 procent män. Denna statistik måste alltid ses i förhållande till vilka vi är. Vi är ett brett lärosäte med åtta fakulteter men har knappt några tekniska utbildningar. Några områden är mer forskningstunga och några mer utbildningstunga.

Jämställdhet, ett av de globala målen.

Regeringen har i senaste regleringsbrevet gett oss i uppdrag att nå målet 53 procent kvinnor bland nyrekryterade professorer. Värt att notera är att Chalmers i motsvarande mål ska nå 35 procent kvinnor bland nya professorer. Skillnaden handlar så klart om vilket utgångsläge man har. Fördelningen idag mellan manliga och kvinnliga professorer på vårt universitet är 36 procent kvinnor och 64 procent män. Det är en bit kvar men vi har lyckats öka 6 procentenheter under den senaste femårsperioden.

Hur arbetar vi för ett inkluderande universitet?  Och vad menar vi med jämställdhet? Som universitet har vi ett uppdrag att inte bara motverka diskriminering på grund av kön utan även att arbeta med strukturer som kan hindra lika villkor mellan kvinnor och män. Könet ska inte i sig begränsa dig i vilken utbildning du väljer, vilken karriärväg du tar eller hur resurser fördelas. Så för vårt universitet handlar det både om att uppnå målet med fler kvinnliga professorer och samtidigt fundera över hur vi blir mer inkluderande i våra utbildningar och motverka könsbundna studieval. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar fram tills individens personliga val eller kvalifikationer avgör.

Den 8 mars är en viktig dag för att uppmärksamma ojämställdheten i världen, minnas de framsteg som kvinnor och män kämpat för och fundera över hur det ser ut idag. Jämställdhet för mig hänger tätt samman med att vara ett kvalitetsdrivet universitet och det bör finnas med i det dagliga arbetet på alla nivåer, från anställningar till arbetsmiljö. Låt oss ägna dagen åt att blicka tillbaka, fira framgångarna men också skärskåda hur det ser ut idag. Så fortsätter vi att arbeta för ett jämställt universitet alla de 364 övriga dagarna. Vi är långt ifrån färdiga.

Foto: Johan Wingborg

Vänt en negativ trend

Det är årsredovisningstider och det ger möjlighet till reflektion över verksamhetens bedrifter. 2020 präglades av oro för covid-19, omfattande effekter på samhället och krav på omställning och snabba beslut. Men annat som sticker ut på ett glädjande sätt är att vi landat en ny vision för universitetet och samtidigt nått över vårt utbildningsuppdrag för första gången på åtta år.

Det är mycket positivt att vi med ett kraftigt ökat söktryck och ett utökat utbildningsuppdrag klarat vårt uppdrag och har en överproduktion, efter en negativ trend sedan 2012. Denna vändning har varit möjlig tack vare ett gediget och omfattande arbete i verksamheterna- Förändringarna på arbetsmarknaden har bidragit till ett ökat antal studenter, men ökningen är primärt ett resultat av ett genomgripande engagemang och utvecklingsarbete i hela verksamheten – en eloge till alla. Under året har vi också byggt ut vårt utbildningsutbud, ökat antalet antagna till utbildning på forskarnivå och stärkt den internationella prägeln genom att erbjuda ännu fler kurser och program på engelska.

Vi har också satt punkt för en vision och beslutat om en ny, den vision som ska vägleda oss i detta nya decennium. I april fattade universitetsstyrelsen beslut om Göteborgs universitets nya vision för perioden 2021–2030, Ett universitet för världen. Visionen lägger tonvikt på utbildning och forskning av högsta kvalitet. De kommande tio åren fokuserar vi på att bidra till en hållbar och kunskapsbaserad samhällsutveckling. Vi ska fortsätta vara en sammanhållen organisation som är en attraktiv arbetsplats och studiemiljö. I december fattade universitetsstyrelsen beslut om visionens strategier, fokus för universitetets prioriteringar för perioden 2021–2024.

Utöver detta kan tilläggas att vi har förstärkt vår internationella närvaro, trots minskad internationell mobilitet på grund av pandemin. Ett exempel är inom alliansen Eutopia där universitetet leder samarbetet inom forskning och framgångsrikt har beviljats medel med alliansen som bas.

God jul och gott nytt 2021!

Se Göteborgs universitets julhälsning

Lagom till julledigheten hade jag tänkt att endast hälsa er en god jul och gott nytt år här. Men det märkliga året 2020 rymde dessvärre ytterligare skärpta restriktioner då regeringen i fredags meddelade ett antal åtgärder för att bromsa smittspridningen.

Därför beslutade jag igår den 21 december om en anvisning som också skärper tillämpningen av de inriktningsbeslut som gäller vid universitetet, fram till och med den 24 januari. Hemarbete och digitala studier har varit huvudregeln vid Göteborgs universitet sedan i mars, men nu är läget än skarpare. Medarbetare ska arbeta hemma, med undantag för dem med verksamhetskritiska arbetsuppgifter som kräver fysisk närvaro på arbetsplatsen.

Vidare ska undervisning och examination ske digitalt om prefekt inte har synnerliga skäl för ett annat beslut. Våra universitetsbibliotek stänger sina studieplatser men det är möjligt för medarbetare och studenter att låna och lämna tillbaka material.

Läs mer här: Covid-19: Skärpta anvisningar vid GU från 22 december

Nu står julen för dörren och ledighet väntar för de flesta av oss. I år kommer julfirandet inte vara sig riktigt likt för en del. Oavsett skickar jag en varm hälsning till alla er studenter, medarbetare och kollegor som jag vet ansträngt er till det yttersta under året. Önskar er en god gul och ett gott nytt år. Vi ses 2021!

Eva Wiberg

Pandemins påverkan

Den just nu kraftigt ökande smittspridningen av covid- 19 i samhället är mycket oroande. För oss alla är det nu viktigt att ta situationen på största allvar, både privat och i arbetslivet. Förra veckan meddelade regeringen att de från och med den 24 november avser begränsa allmänna sammankomster till max 8 personer, vilket är ett historiskt beslut. Det beskedet gjorde att vi samlade universitetets ledning för att gemensamt bedöma vad vi ytterligare kan göra för att bidra till att begränsa smittspridningen i samhället. Det är mycket viktigt att vi lyssnar och går i takt med regeringens tydliga viljeyttring om att beslutet ska vara normerande, även om det egentligen inte omfattar vår verksamhet. Därför blir det under resterande del av höstterminen en ytterligare skärpning av huvudregeln om digitalt och distans vid Göteborgs universitet. Det innebär att vi nu gör vårt yttersta för att undvika närvaro på campus och som huvudregel ska inte verksamhet som samlar mer än åtta personer äga rum i universitetets lokaler.

Det är mycket viktigt att vi lyssnar och går i takt med regeringens tydliga viljeyttring om att beslutet ska vara normerande, även om det egentligen inte omfattar vår verksamhet.

Pandemin kommer att fortsätta påverka samhället och därmed universitetet även under 2021. Det innebär att universitetet också under vårterminen måste anpassa sig och bedriva merparten av verksamheten digitalt och på distans. Om detta handlade det nya inriktningsbeslutet Digitalt och på distans även under vårterminen.som jag fattade beslut om i början av november. En central utgångspunkt för beslutet är att alla beslut vi tar, på alla nivåer, måste fattas med strävan att vi tillsammans ska bidra till minskad smittspridning i samhället men samtidigt bibehålla kvalitet i vår verksamhet. Det är ingen som säger att det är lätt men det sammanfattar ganska väl vad vi har att förhålla oss till.  Beslutet tar höjd för att regionala råd, som de som för tillfället råder i vår region, kan tillkomma.

Även om jag känner oro, som många andra, känner jag en stor tilltro till vår organisation som på alla nivåer tar stort ansvar, dagligen prioriterar och samordnar verksamheten utifrån de gällande råd och restriktioner som råder. Jag har stort förtroende för att verksamheten klarar att besluta vad som inte är möjligt att genomföra digitalt. Vissa undantag är nödvändiga, det kan handla om viss examination, en del laborationer och delar av konstnärlig utbildning. Men vi ska absolut inte ha personalmöten eller föreläsningar på plats som lika gärna kunde ha skett digitalt.

Pandemin har krävt anpassningar i form av förnyade arbetssätt inom undervisning, forskning och verksamhetsstöd då universitetet på mycket kort tid genomfört en stor omställning till distansundervisning och tillfälligt hemarbete. Pandemin har inneburit stora utmaningar för oss och kommer att fortsätta att göra det. Men samtidigt har vi behövt tänka om kring hur vi kan förhålla oss till ett alltmer digitaliserat sätt att arbeta och detta har medfört stora framsteg i våra internationella samarbeten, är min upplevelse. Till exempel har jag inom våra internationella samarbetsprojekt EUTOPIA och MIRAI upplevt att vi inte låtit oss hindras av det inte går att träffas utan i stället vunnit i styrka genom professionellt genomförda webbinars, täta avstämningar och liknande.   En erfarenhet som vi tar med oss framöver.

Eva Wiberg

Intensivt arbete för att lösa e-postproblemen

Göteborgs universitet har sedan i fredags, den 18 september, haft problem med att en majoritet av de anställda inte kommer åt sin e-post, kalender och funktionsbrevlådor. Detta har givetvis orsakat stor frustration hos oss då vi är beroende av dessa verktyg i vårt dagliga arbete. Kanske nu mer än någonsin med tanke på att rådande pandemi gjort oss ännu mer beroende av att kommunikation, kallelser och möten sker digitalt.

Under ledning av IT-enheten bedrivs sedan i fredags ett intensivt arbete med att åtgärda problemen. Universitetsledningen har därutöver tillsatt en central krisledningsorganisation för att bistå i arbetet. Arbetet har högsta prioritet av alla inblandade.

Jag vill vädja om förståelse hos både medarbetare, studenter och andra som vill komma i kontakt med oss. Använd alternativa kontaktvägar så som telefon eller digitala verktyg. Känn er trygga med att arbete pågår dygnet runt för att lösa problemen.

Aktuell information nås via gu.se och Medarbetarportalen.