Intensiv vår – välkommen sommar!

Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Mariestad DaCapo. Fotograf: Johan Wingborg

Efter en vårtermin som inte liknar något vi tidigare varit med om, är det nu dags för ledighet för de flesta. Pandemin har präglat i stort sett hela våren och kommer fortsätta göra så ett bra tag framöver och kräva en stor flexibilitet.

Efter sommaren ska vi alla på bästa sätt hantera en annorlunda uppstart. Samtidigt som vi möjliggör en återgång till campus så är det inte tal om ”fritt fram”. Antalet medarbetare- och studenter i lokalerna måste begränsas för att kunna följa rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten.

Hela högskolesektorn har under våren ställt om, hittat lösningar och varit kreativa i en komplicerad situation. Jag hade inte förväntat mig annat än att vi tillsammans skulle klara omställningen, men det är icke desto mindre imponerande insatser som gjorts av medarbetare och studenter.

Ministern för högre utbildning- och forskning, Matilda Ernkrans, presenterade i veckan de satsningar som regeringen gör inom vår sektor, framförallt med fokus på fler utbildningsplatser. En del var tidigare känt, en del var nytt. Vad det innebär för oss på GU går att läsa mer om här: Ytterligare satsningar på högskolan Särskilt intressant kommer det naturligtvis att bli med det uppdrag UKÄ nu får, att utvärdera besluten och konsekvenserna för vår sektor under, och efter COVID-pandemin.  

Nu stundar semester och en välförtjänt ledighet. I vanliga fall skulle många från universitetsvärlden ha befunnit sig i Almedalen denna vecka och diskuterat angelägna frågor. Eftersom det inte är ett vanligt år, var vi några rektorer som istället passade på att lyfta en sådan angelägen fråga i form av en debattartikel. Pandemin visar på ett tydligt sätt hur viktigt det är för Sverige att tydliggöra rollen som kunskapsnation. Artikeln lyfter fram fem skäl till varför Sverige måste stärka satsningarna på forskning, nyttiggörande och innovationsutveckling för att fortsätta vara attraktivt och konkurrenskraftigt.

Önskar er en skön och avkopplande sommar!

Eva Wiberg

Undervisning både digitalt och på campus till hösten

Regeringens besked den 29 maj om att ta bort kravet på distansundervisning gav oss anledning att se över vårt inriktningsbeslut för hösten. Sällan har våra förutsättningar ändrats med så snabba ryck som nu under pandemin.

Igår den 4 juni fattade jag beslut om en något justerad inriktning för hösten 2020. Kärnan handlar om att även om kravet på distans är borttaget behöver vi fortfarande förhålla oss till andra rekommendationer och restriktioner. För att klara det behöver vi blanda undervisningsformer och fortsatt använda digitala möjligheter för att glesa ut på campus.

För vårt stora lärosäte ser möjligheterna också väldigt olika ut och fakulteternas och institutionernas förutsättningar blir avgörande i planeringen som pågår för fullt. Det kommer att se olika ut för olika studenter beroende på vad och var de studerar. Hur som helst är det viktigt att påpeka att hösten inte kommer innebära en återgång till läget som rådde innan pandemin. Precis som andra arbetsplatser ska Göteborgs universitet bidra till minskad smittspridning i samhället genom att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Därför kan vi sammanfattningsvis tala om en begränsad och anpassad återgång till campus.

I beslutet har vi lyft fram att vissa verksamheter och grupper av studenter för bör prioriteras för att ges möjlighet till fysisk närvaro; introducerande moment för studenter som startar sin utbildning, studenter som genomför avslutande läsår, internationella studenter som är på plats i Sverige, examinationer som inte är möjliga att genomföra digitalt, undervisningsmoment med estetiska, praktiska och laborativa inslag, fältstudier samt verksamhetsförlagd utbildning.

Läs mer om Göteborgs universitets reviderade inriktningsbeslut här.

Höstterminsstarten kommer att vara annorlunda än vad många förväntat sig, särskilt för alla nya studenter. Under våren har verksamheten redan visat prov på ett omvälvande omställningsarbete, genomförbart tack vare imponerande insatser av studenter och medarbetare. Nu vill vi också göra vad vi kan för att alla ska känna sig välkomna till Göteborgs universitet i höst, oavsett om det blir digitalt eller på campus. Det tål att upprepas att pandemin kräver en stor flexibilitet av oss, och vi kan snabbt behöva hantera nya förutsättningar.

Höstterminen 2020 inleds på distans

Idag måndag den 11 maj tog Göteborgs universitet beslut om att inleda hösten med distansutbildning. Trots att vi i dagsläget inte kan säga något säkert om pandemins utveckling och vilka restriktioner från regering och myndigheter som kommer råda i höst, behöver både medarbetare och studenter kunna planera för hösten. Därför riktar vi in oss på att fortsätta på den inslagna vägen med distansutbildning som huvudregel fram till åtminstone 31 oktober.

Rekommendationen till medarbetare är att inleda hösten med tillfälligt hemarbete där det är möjligt. Detta kan relativt snabbt ändras, beroende på nationella rekommendationer.

Vi får helt enkelt planera utifrån det läge vi har nu. Men vi måste alla samtidigt ha en beredskap för att snabbt kunna hantera nya beslut om restriktioner, oavsett om det innebär lättnader eller om vi behöver göra ännu mer.

Inför hösten har vi förtydligat att det i vissa fall kan göras undantag från distansutbildning. Undantagen ska givetvis göras med hänsyn till rådande försiktighetsrutiner, som till exempel avstånd i lokaler och begränsat antal personer i ett rum. Universitetet kommer att prioritera moment som kräver fysisk närvaro, både undervisande och examinerande, där man annars riskerar att göra betydande kvalitetstapp. Det handlar om examination som inte kan ske på distans, undervisningsmoment med estetiska, praktiska och laborativa inslag som inte kan genomföras på alternativt sätt samt verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier som inte kan genomföras på annat sätt.

Vid prioritering av undantag kommer vi också ge företräde för introduktion för nya studenter samt vissa moment för de studenter som genomför avslutande läsår.

När det gäller internationella studenter ser vi att det behövs lite mer framförhållning i planeringen. Därför kommer nyantagna internationella studenter, som alternativ till campusundervisningen, kunna erbjudas tillfällig distansundervisning hela höstterminen ut.

Våra ansträngningar har ett viktigt syfte

Sedan i mitten av mars arbetar de flesta medarbetare hemifrån. Omställningen till distansutbildning och tillfälligt hemarbete gick imponerande snabbt och vi har gjort det bra. Men det tar på krafterna att ställa om. Det har tagit tid att hitta nya former för studier och arbete. Distansföreläsningar och distansmöten fungerar, men jag tror inte att jag är den enda som ser fram emot när vi kan träffas ”på riktigt” igen. För att hålla modet uppe får vi komma ihåg varför vi gör detta. Smittan måste bromsas, och genom att utbilda, studera och arbeta digitalt bidrar vi till detta.

Eva Wiberg

En annorlunda Valborg och positiva nyheter

Valborgsmässoafton, en högtid så tätt förknippad med studenter i en grönskande men ofta kylig vår, är här. I vanliga fall hade jag fått stå framför er i Trädgårdsföreningen, iförd min egen studentmössa, och säga några förhoppningsvis kloka ord innan kören stämmer upp i sång, picknickar och fest tar vid och Chalmerscortègen skramlar förbi.

I år blir det på annorlunda vis. Firandet i Trädgårdsföreningen, Chalmerscortègen och stadens majbrasor är inställda. Uppmaningen till alla, särskilt studenter, är att fira Valborg på ett ansvarsfullt sätt. Vistas gärna utomhus men undvik stadens centrala parker, håll avstånd och undvik trängsel. Vi har alla ett ansvar i att bromsa smittspridningen.

Restriktionerna påverkar vår vardag men den senaste tiden har ett antal goda nyheter varit på agendan. När ansökningarna till universitet och högskolor räknades samman efter den 15 april noterades drygt 400 000 sökande till höstterminen (en ökning med 13 procent). För vårt universitet blev det en ökning med 19 procent jämfört med förra året. Det är så klart tydligt att risken för arbetslöshet ökar intresset för studier men det känns angeläget för oss inom lärosätena att vi kan vara en del av lösningen.

En annan positiv och framåtsyftande nyhet var att universitetsstyrelsen den 15 april fattade beslut om Göteborgs universitets nya vision för perioden 2021–2030. Visionen ”Ett universitet för världen” är den första delen i visionsarbetet. I höst återkommer vi med de andra delarna som består av universitetsgemensamma strategier och en utvecklad planerings- och uppföljningsprocess.

Förra veckan fick vi veta att Göteborgs universitet placerar sig på plats 45 i den globala hållbarhetsrankingen THE Impact Ranking. Konkurrensen ökade markant i år med många fler lärosäten som deltar. Rankingar, dess metoder och indikatorer kan alltid diskuteras. Men just denna vill vi bevaka eftersom det är frågor som vi prioriterar högt. Det ger oss ett ypperligt tillfälle att passa på att berätta vad vi gör på området.

Avslutningsvis fick vi också besked om att våra nya styrelseledamöter fick grönt ljus av regeringen. I linje med valberedningens förslag omförordnades fem av de nuvarande externa ledamöterna och får sällskap av tre nya – Ann-Sofi Lodin, Christina Björklund och Sven Landelius. De väljs in på en treårig mandatperiod med start den 1 maj 2020. Samma dag får universitetet också en ny ordförande i Peter Larsson. Ser mycket fram emot att arbeta tillsammans. Varmt välkomna!

Uthållighet krävs i en osäker tid

Nu är det tio veckor sedan som vi på universitetets webbplats först informerade om virusutbrottet i Wuhan och hur det påverkade våra inresande och utresande medarbetare och studenter. Inte anade vi då att UD inom kort skulle avråda från icke nödvändiga resor till alla länder och pandemin bli ett faktum med tragiska följder världen över.

Ingen går väl längre omkring och tror att vi tar oss igenom det här utan att påverkas i grunden. Vi har att hantera en stor ovisshet, i arbetslivet och privat. Ingen kan idag svara på hur länge vi ska leva med de restriktioner för att minska smittspridningen som vi vant oss vid att höra dagligen -håll avstånd, tvätta händerna, undvik onödiga resor, arbeta hemma om du kan, stanna hemma vid sjukdomssymtom och framförallt, värna om våra äldre över 70 år. Denna ovisshet kräver också att vi alla är uthålliga. Vi måste fortsätta utan att ha en konkret slutdatum.

En uppmaning om att vara uthålliga och att ha ett kontinuitetsperspektiv i vårt arbete kom också förra veckan vid ett möte som Länsstyrelsen samordnar mellan myndighetschefer. För oss vid Göteborgs universitet innebär det att vi har en tydlig struktur för vår krishantering som bygger på att utgå från den ledningsstruktur som finns. Vi håller fast vid en återkommande agenda och struktur för att följa hanteringen som skapar ordning och tydliga förväntningar. Men vi får också acceptera att vi idag inte har svaret på hur det kommer att se ut till exempel när höstterminen ska starta.

När sjukvårdens resurser tänjs på gränsen till det omöjliga och dödstalen stiger samtidigt som vissa branscher störtdyker i efterfrågan och ett stort antal människor permitteras känns det som att universitet och högskolor har en priviligierad position då vi har en viktig roll att spela. Dels har vi i Sverige på ett förhoppningsvis effektivt sätt kunnat bidra till minskad smittspridning genom att både studenter och anställa ställt om till distans. Dels är det troligt att vår sektor genom forskning och utbildning kommer att sitta på lösningen framöver genom ett ta fram fler tester och vaccin.  Vi har också en roll att fylla genom att erbjuda utbildning och kompetensutveckling vid hot om uppsägning, ekonomisk kris och arbetslöshet.

Regeringen meddelade den 30 mars att omfattande tillskott kommer till vår sektor i vårändringsbudgeten 2020. Det handlar om att mildra de ekonomiska effekterna i samhället som är en följd när permitteringar och varsel duggar tätt och arbetslösheten ökar. Bland annat innebär satsningarna under 2020-2021 att högskolorna ska rustas för att ta emot fler studenter och erbjuda fler utbildningsplatser, fler sommarkurser och möjligheter till distansundervisning.

Veckan innan beskedet kom hade Göteborgs universitet och andra lärosäten svarat på en akutförfrågan från utbildningsdepartementet om i vilken utsträckning vi kunde ställa om och ordna fler utbildningsmöjligheter – inom ordinarie utbud så väl som sommarkurser och uppdragsutbildningar. Det som vårt universitet har rapporterat in motsvarar en kraftig ökning av universitetets utbildningsutbud. Totalt sett får sektorn 9300 platser för 2020 och 6600 platser för 2021. Sektorn får ett tillskott på 683 miljoner kronor 2020 och 862 miljoner kronor 2021 inklusive studiemedel. Hur stor det som kommer till Göteborgs universitet är inte klart än. Ett omfattande arbete väntar och mer information om hur detta ska samordnas kommer. Men som anställda vid ett universitet kan det kännas glädjande, trots den senaste tidens minst sagt krävande omställning, att vi är en del av lösningen på den situation som blivit effekten av coronavirusets verkningar i samhället.

De senaste veckornas intensiva omställningsarbete har visat vilken enorm kapacitet som finns hos medarbetare och studenter inom samtliga av universitetets verksamheter. En kraftfull kursändring i form av distansundervisning och tillfälligt hemarbete har kunnat genomföras enbart tack vare en beslutsamhet bland alla berörda. Jag känner en stor tacksamhet för detta. Jag vet att hemarbete och distansundervisning har sina utmaningar och jag vill passa på att säga att jag hoppas att ni kan hitta bra rutiner för att avgränsa jobb, studier och ledighet.

En mer välförtjänt ledighet än den stundande påskhelgen är svår att tänka sig. Mina tankar går samtidigt till de som drabbats av virusets verkningar och all vårdpersonal som får arbeta hårdare än någonsin.

Eva Wiberg

Stort engagemang och imponerande insatser

Som ni redan vet följer Göteborgs universitet regeringens rekommendationer och går över till utbildning och arbete på distans. I den mån det är möjligt kommer utbildningar och examinationer att fortsätta, liksom forskning, samverkan och annan verksamhet.

Att snabbt gå över till ett digitalt arbetssätt innebär en stor omställning och kräver insatser utöver det vanliga. I vissa fall kanske distansundervisning och digitala möten redan är en naturlig del av verksamheten, i andra fall är det svårare, kanske inte ens fullt ut möjligt, att på kort tid ändra arbetssätt.
Som rektor har jag stor förståelse för att omställningen ställer stora krav på alla medarbetare, samtidigt som uppoffringar av olika slag också måste göras i det privata livet.

Jag är därför oerhört imponerad över alla medarbetare som på olika sätt ställer upp, stöttar kollegor och ser till att verksamheten fungerar. Det handlar om lärare, administratörer och annan personal som rycker ut och tar tag i olika problem och situationer som uppkommer. Inte minst tekniker och lokalvårdare, som ser till att den dagliga verksamheten flyter på, gör en stor insats. Också studenterna tar ansvar och hjälper varandra.

Jag är också medveten om att dekaner, prefekter och andra chefer just nu har ett oerhört stort tryck på sig att ställa om olika verksamheter, informera, och samtidigt vara extra tillgängliga, tålmodiga och uppmuntrande.

Vid kriser och oro prövas organisationen på olika sätt. Som rektor är jag både tacksam och rörd över den självklarhet med vilken medarbetare och studenter ställer upp för varandra,  för universitetet, och därmed också för samhället i stort.

Inte bara de olika lärosätena, utan också SUHF, ställer om och har skapat en krisorganisation. Igår, den 18 mars, medverkade jag i ett digitalt möte med SUHFs förbundsförsamling där även Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, deltog. Hon berättade att hon känner sig trygg i vissheten om att lärosätena följer regeringens rekommendationer om att med distansstudier bidra till att minska smittspridningen. På olika följdfrågor om si eller så är hennes uppmaning tydlig:

Var kreativa, vi kan alla bidra med att ta vårt samhällsansvar.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning

Ministern påpekade också att högskolesektorn bör vara beredd på att krisen kan påverka verksamheten även på lång sikt.

Det är nu viktigt att vi dokumenterar det vi gör, exempelvis vilka kurser som genomförs på distans och om något ställs in, hur vi genomför examinationer och vilka moment som skjuts på framtiden. Det är betydelsefullt för högskolan som helhet, men kanske främst för studenterna. De ska kunna gå vidare till framtida arbeten eller utbildningar samt få sina studiemedel, utifrån en rättssäker och korrekt hantering av sina insatser. Jag är övertygad om att denna uppgift, liksom alla andra uppdrag, sker på ett alldeles utmärkt sätt.

Gemensamt ansvar att bromsa virusspridningen

Covid-19, eller coronaviruset som det kallas i medierna, upptar alltmer nyhetsrapporteringen världen över. Oron över att man själv, eller kanske en sårbar anhörig, ska bli sjuk, är befogad.

WHO deklarerade den 11 mars att covid-19 nu är en pandemi. För att minska risken för smittspridning beslöt regeringen därför samma dag att förbjuda sammankomster som samlar fler än 500 personer. Det är ett unikt beslut i modern tid men handlar om att få kontroll över smittspridningen.

Den 11 mars hade 461 personer påvisats med covid-19 i Sverige. 85 av dessa finns i Västra Götalandsregionen. Det finns all anledning att ta situationen på allvar men vi behöver påminna oss om att inte agera i panik. För det är enbart om vi alla tar ett gemensamt ansvar som smittan kan begränsas och hållas på en hanterlig nivå.

Sedan slutet av januari arbetar därför ledningen för Göteborgs universitet aktivt med både information och förebyggande åtgärder. En bedömargrupp är tillsatt som stämmer av läget, samt förmedlar universitetets rekommendationer och beslut. En särskild arbetsgrupp inom denna grupp hanterar operativa frågor. Tillsammans med dekanerna och verksamhetsföreträdare har jag en tät dialog och följer utvecklingen och hantering i verksamheten. Vi förbereder oss aktivt för olika scenarion.

Självklart gäller allmänna råd till oss alla som individer – som att noga tvätta händerna, stanna hemma om man känner sig sjuk samt följa rapporteringen i medierna. GU:s rekommendationer för anställda och studenter finns här:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/coronaviruset/

Vi alla medarbetare och studenter vid Göteborgs universitet är kloka medmänniskor. Jag hyser därför stor tilltro att vi tillsammans ska klara av att ta vårt gemensamma ansvar för situationen.

Resultatet för 2019 är klart

I veckan beslutade universitetsstyrelsen om årsredovisningen 2019. Med den sammanfattar vi vårt resultat inom forskning, utbildning, personal och ekonomi. Vi stänger också dörren till ett decennium – tio år då Göteborgs universitet har vuxit och utvecklats, fått fler studenter, fått genomslag för vår forskning inom  ett brett fält av områden,  tilldelats flera nationella uppdrag och visat vår förmåga att tackla de stora samhällsutmaningarna.

Som en röd tråd genom årets resultat löper ett stadigt engagemang och målmedvetenhet hos medarbetare – en förutsättning för allt vi åstadkommer. En bredd av olika insatser har genomförts i universitetets verksamhet 2019 och det gör mig stolt. För de av er som inte läser hela redovisningen vill jag gärna lyfta ett axplock:

  • Genomfört RED19 – en samlad utvärdering av universitetets forskning och forskningsmiljöer
  • Medverkat i sju av de elva nationella forskningsinfrastrukturer som fått medel från Vetenskapsrådet
  • Förstärkt vårt internationella engagemang, bland annat genom deltagandet i alliansen EUTOPIA
  • Tagit fram åtgärdsplaner och vidtagit åtgärder för att nå upp till universitetets utbildningsuppdrag
  • Toppat hållbarhetsrankning bland världens lärosäten för det globala hållbarhetsmålet God utbildning för alla och anslutit oss till Klimatramverket för universitet och högskolor
  • Beslutat om en ny arbetsmiljöpolicy samt infört en ny modell för att kartlägga och utveckla arbetsmiljön
  • Tagit fram förslag på åtgärder för att förebygga och hantera sexuella trakasserier
  • Intensifierat arbetet med utveckla universitetets lokaler för forskning och utbildning

Årsredovisningstider är ett fantastiskt tillfälle att reflektera över alla goda insatser och framsteg som görs. Visst finns det områden som vi fortsatt måste utveckla och stärka upp. Ett arbete som ständigt pågår och som är i full gång mer än halvvägs genom Q1, för att tala årsredovisningstermer.

Eva Wiberg

Länkar:

Kortversion årsredovisning 2019

Årsredovisning 2019

Reflektioner inför nästa decennium

Nu är julledigheten här. Arbete fortsätter in i det sista och vi rundar av, avslutar saker inför det nya året och ser också fram emot en del spännande händelser och utmaningar 2020.

Ett viktigt avslut kommer i och med årsredovisningen för 2019, ett arbete som pågår intensivt nu. Denna gång får vi också anledning att reflektera och blicka tillbaka på årets verksamhet, och ställa det i relation till de tio år som gått, när vi nu går in i nästa decennium.

De senaste tio åren har Göteborgs universitet växt och utvecklats på olika sätt, med fler studenter, ett ökat uppdrag, särskilt på professionsutbildningarna inom skola och vård, ett allt större utbud av program och kurser, också tvärvetenskapliga sådana, och med hållbarhetsfokus; en forskningsverksamhet som visar på bredd och djup, både grund- och tillämpad forskning, en stor satsning på det tvärvetenskapliga UGOT Challenges, samt organisationsförändringar, GU förnyas, och inte minst Vision 2020.

Med den kompetens och bredd som vårt lärosäte besitter har vi också fått flera nationella uppdrag som kommit att befästa det förtroende som universitetet har i Sverige och utomlands. Här kan nämnas bland annat tillkomsten av olika nationella centrumbildningar, såsom GMV; WCMTM, Segerstedtinstitutet, nationella enheter, Havsmiljöinstitutet med flera.

GU har visat sin stora förmåga att tackla de stora samhällsutmaningarna, och har bidragit nationellt till att stärka såväl jämställdhet, som demokratiforskning, analys av valresultat genom SOM-institutet bland annat.

Decenniet har också inneburit stora utmaningar, med en ökad nationell solidarisk insats efter den stora flyktingvåg och invandring från 2015 och framåt, som idag fått såväl GU som andra lärosäten att agera för att stötta personer med någon form av utbildning från sina hemländer med olika insatser.  Det har varit och är en omställning för lärosätet att möta såväl det akut uppkomna praktiska behovet som en långsiktig strategi för att tillvarata kompetensen hos personer med annan utländsk utbildning.

Tjugo år efter Bolognaprocessens införande har vi fått en utveckling av europeiska nätverk, som ska stärka den fria rörligheten av studenter inom dessa nätverk, sätta studenten i centrum och främja hållbarhet och integrering regionalt. Jag tror att vårt nätverk EUTOPIA kommer att utgöra en stark europeisk allians som tar det internationella samarbetet ytterligare ett steg framåt under det kommande decenniet.

Den snabba utvecklingen av IT och sociala medier, ett alltmer utbrett ifrågasättande av forskningsbaserade fakta, rena hot och hat på nätet, är något som inte kunde förutspås för tio år sedan.  Akademin måste alltid kunna stå upp för såväl sin autonomi som den akademiska friheten, i såväl forskning som utbildning. Därför behöver vi stå stadigt när det blåser hårt från olika sidor i såväl samhällsdebatt, politik som försök till styrning av våra kärnvärden.

I min tillbakablick har jag bara nämnt en del av allt som GU upplevt och utvecklat under decenniet som gått, men just våra kärnvärden, är så viktiga inför det tredje decenniet. Vi arbetar intensivt med universitetets nya vision som ska gälla fram till 2030 och som har arbetsnamnet ”Ett universitet för världen”. Låt oss vara modiga och stå upp för visionens kärnvärden och ställningstaganden, det är nog det viktigaste budskapet jag har inför 2020.

Beslut om vision kommer först på universitetsstyrelsen i april. Men innan dess ska det bli intressant att se responsen och hur materialet nu kommer att förädlas under pågående remissrunda i verksamheten. Nästa steg i visionsarbetet är att forma långsiktiga strategier som ska ge oss verktygen att förverkliga våra mål.

Nu återstår för mig att önska er alla en riktigt skön och välförtjänt ledighet, ta hand om er och era nära och kära!

God Jul/Season´s Greetings!

Vi ses i nästa decennium!

Eva Wiberg

Hållbarhet och vikten av forskning

Vy över Tokyo från takterrassen på Sophia university

Förra veckan spenderades i Japan och inleddes med STS-forum årliga möte (Science and Technology in Society Forum). Det är det största globala forumet för samarbete och lösningar inom vetenskap och teknik och samlar företrädare från akademin, näringslivet och politiken. Genom öppna och informella diskussioner om möjligheter och utmaningar som kommer från vetenskapen och teknologin är syftet att ta skapa nätverk och att lösa långsiktiga samhällsutmaningar.

Shinzo Abe, Japans premiärminister, inledde konferensen med att deklarera att koldioxidutsläppen måste ner till 0 till 2050. Det är en målsättning som är rejält svår att nå. Det kräver att politiker världen över samarbetar och tar hjälp av forskning och teknologi. Som ett aktuellt exempel där samarbete krävs lyfte han hur avfall ska hanteras på ett hållbart sätt. I Japan och vid Asiens kuster blir utsläppen i haven mycket påtagliga då stränder översvämmas av plaster.

På plats var också vår utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans som deltog i paneldebatt om hållbara samhällen. Hon framhävde forskning och innovation som viktiga framgångsfaktorer för Sverige, och att vi ligger i topp i världen men att vi behöver göra mer. Inte minst inom grundforskningen, som hon framhävde som mycket väsentlig del i Sveriges möjligheter att driva fram hållbar utveckling i samhället. Hon påpekade också forskningens frihet som en hörnsten i detta arbete, och att forskning som initieras ”bottom up” är mycket viktig. Inte minst i kampen mot faktaresistens.

Detta var ministerns första utlandsresa och jag tycker helt klart ett hon framförde ett tydligt budskap till ministrar, rektorer, forskningsfinansiärer, företagare med flera som deltog vid STS-forum.

För mig som rektor innebar de inledande dagarna i Kyoto att jag fick möjlighet att stämma av samarbeten med rektorer i våra nätverk, och inte minst de som ingår i vår svensk-japanska samarbetsplattform MIRAI. Efter att först ha träffat rektorskollegorna under STS-forum i Kyoto, kändes dagarna som följde ännu mer givande och meningsfulla när jag besökte såväl Nagoyas universitet, Tokyos universitet och Sophia universitet. Många gånger är just igenkännandet och uppföljning av samtal om gemensamma intressen, sådant som gör fortsatta konkreta diskussioner om samarbeten möjliga.

Besök på universitetet i Nagoya

Samarbetsprojektet MIRAI bygger på ett långvarigt och kontinuerligt samarbete med forskning och innovation i centrum. Nu går MIRAI över i en annan fas och Göteborgs universitet tar över ordförandeskapet. MIRAI är också en dörröppnare till utökade samarbeten i Japan. För studenter är Japan högintressant och vi siktar in oss på universitet som har internationell prägel och stort kursutbud på engelska. På plats i Japan kunde jag förnya Göteborgs universitets avsiktsförklaring med topprankade University of Tokyo. Vi tecknade nytt utbytesavtal med Sophia University i Japan, som gör det möjligt för alla studenter vid Göteborgs universitet, oavsett ämnesområde, att söka utbytesplats där.

Förnyelse av avsiktsförklaring med President Makoto Gonokami, University of Tokyo