Bryssel, brexit och den europeiska agendan

Plötsligt har vi lämnat sommaren bakom oss och är på god väg in i en ny termin. Nya och gamla studenter har anlänt och livar upp både Göteborg och universitetets lokaler igen. Visst går det snabbt att landa i välbekanta rutiner och arbetsuppgifter igen?

Förra veckan inleddes med det nordiska rektorsmötet i Bryssel. Vi var nästan 60 rektorer från de nordiska länderna som samlades för att få möjlighet att ta del av vad som nu sker när det nya parlamentet och kommissionen startar efter EU-valet i våras.

Diskussionerna i Bryssel präglas naturligtvis till stor del av osäkerheten kring Brexit. Genom media kan vi följa och fascineras av de stundom ganska teatraliska utspelen av olika parter. Bortom kraftfulla citat i den böljande debatten (I´d rather be dead in a ditch…) finns det en stor oro för många medlemsländer om vad som kommer att ske. Vi rektorer fick möjlighet att lyssna till en genomgång av Georg Riekeles, rådgivare och medlem i gruppen som förhandlar om utträdet. Diskussionen och frågorna rörde till stor del Brexits påverkan på forsknings- och utbildningssamarbetena mellan Storbritannien och oss andra. Det finns en stor osäkerhet hur samarbetena mellan länderna kommer att kunna fortskrida framöver. Vad vi vet idag när det gäller forsknings- och utbildningssamarbeten är att brittiska regeringen har garanterat att befintliga samarbeten ska kunna fortsätta till den 31 december 2020. Oavsett hård eller mjuk Brexit.

Avgående generalsekreterare i europeiska rådet, Jeppe Tranholm- Mikkelsen, gav oss under andra dagen den breda bilden av det europeiska samarbetet. Uttöver Brexit finns det ett antal tuffa utmaningar i Europa och vid mötet i Bryssel presenterades en ny strategisk agenda för 2019 fram till 2024. Det handlar om ett antal strategiska fokusområden (fritt översatt):

  • Skydda medborgare och deras fri- och rättigheter
  • Utveckla den ekonomiska basen: en europeisk modell för framtiden
  • Bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa
  • Driva EU:s intressen och värderingar i världen
  • Omedelbara utmaningar: Brexit

Jeppe Tranholm- Mikkelsen noterade att vi inte längre är ”the leading group” i världen. Från ett globalt perspektiv, är vi en samling små och medelstora länder – som gör bäst i att samlas och samarbeta. Den bilden verkade delas av de flesta av oss i den nordiska delegationen. Internationellt samarbete ses som avgörande och inte bara vi på GU har ett tydligt fokus på detta i kommande satsningar.

Eva Wiberg

Hälsning från Almedalen

Eva Wiberg och Mattias Goksör i Almedalen 2019 Foto: Johan Wingborg

Nu är vi i Almedalen och Göteborgs universitet är här för att medverka i både egna och andras seminarier. Som rapporterats i media så är det i år färre aktiviteter och seminarier totalt under veckan, från ett ”all time high” förra året. Men det säger kanske inte så mycket då det trots nedgång är den tredje största i omfattning sedan Almedalen startades för 51 år sedan.

För oss ligger fokus på att bidra med forskning, kunskap och innehåll som kan vara underlag till politiska beslut eller annan utveckling i samhället och omvärlden. I planeringen inför årets deltagande bestämde vi oss för att de gemensamma seminarierna skulle handla om några av diskussionsämnena som står högst på människors agenda. Eftersom vi är ett brett universitet så vill vi också spegla det i programmet som erbjuds på den Västsvenska arenan.

Prorektor Mattias Goksör och min taktik under veckan är att bevista olika seminarier för att på så sätt få med oss olika inspel och infallsvinklar i vårt arbete. Mattias har bland annat täckt in ett antal seminarier av det enorma utbud som finns inom AI-området. Ett av dessa hölls på den Västsvenska arenan och kan ses via deras Facebooksida: Sverige ska vara bäst på att dra nytta av AI, men hur hanterar vi AI-etiken? Under seminariet beskrevs hur AI hela tiden förflyttar gränserna och pushar oss framåt.Generellt har seminarierna om AI i år lyft mer av betydelsen att chefer och ledare har förståelse för hur deras organisation kan påverkas när AI gör entré.

Många möten, diskussioner och rundabordssamtal äger rum här och det är en fantastisk möjlighet till att kunna lyssna aktivt på varandra och omvärldsbevaka. Vi rektorer har en återkommande rektorsfrukost i UKÄ:s och SUHF:s regi. I år var den stora frågan de inspel som kommer göras till forskningspropositionen och den har varit ett återkommande tema under många seminarier jag deltagit i. Det vi ser är att regeringen inte riktigt har tagit höjd för det som behövs när det gäller forskningsinfrastrukturen. Andra viktiga områden för ”proppen” är behov av forskning kring professionsutbildningar, särskilt skolforskning. Detta behandlades också under veckan på seminariet Sverige som kunskapsnation – hur stärks skolans vetenskapliga grund och läraryrkets attraktivitetet?

Idag höll Högskolan Väst ett spännande seminarium Får man säga vad man vill inom akademin där två av våra egna GU-företrädare modererade och deltog i panelen; Ulf Dalnäs, professor på HDK och Marie Demker, vår dekan på Humanistiska fakulteten och professor i statsvetenskap, tillsammans med min rektorskollega på Högskolan Väst, Martin Hellström och Erik J Olsson som är ordförande i Academic Rights Watch. Panelen lyfte, ur sina perspektiv, olika hot och risker för den akademiska friheten- alltifrån hur vi rektorer tillsätts och internrekrytering till identitetspolitik och hot och hat som drabbar forskare. Intressanta, och kanske kontroversiella, infallsvinklar och värt att kolla på om du missade!

Den högskolepolitiska diskussionen i Almedalen förs i stor utsträckning på seminarierna i SUHFs regi. Idag var nog det mest välbesökta en politisk debatt kring frågan Behöver svensk högskola en ny stor reform? som gästades av högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans (S). Hon betonade behovet av både kort- och långsiktig planering när det gäller högskolans uppdrag att bidra med kompetens till arbetsmarknaden.

Högskolepolitisk debatt i Almedalen 2019

Av de olika partiföreträdarnas inlägg i debatten så framgick det att utformningen av förslagen i styr- och resursutredningen uppenbarligen har tolkats så väldigt olika! Jag tyckte det var något oroande. Vad man tycker om dessa ska givetvis skilja sig åt, men vad som föreslås borde alla ha klart för sig vid det här laget.

Ministern är positiv till att höja basanslagen men tycker det behövs en fortsatt diskussion om hur finansieringen av detta ska gå till. Man kommer att gå vidare med analysera vilka förslag som går att realisera.

Ett antal möten återstår här men efter Almedalen är det dags för några veckors återhämtning. Jag passar därför på att önska er en härlig och avkopplande sommarledighet!

Eva Wiberg

Från Bologna 1999 till Eutopia 2019

Vid en konferens i Bologna i veckan som gick deltog jag tillsammans med 170 rektorer från 80 länder, samt en hel del andra delegater, i tjugoårsfirandet av Bolognadeklarationen.

Inte många studenter och lärare vet idag inte så mycket om vad som skedde när EU enades kring en Bolognadeklaration för högre utbildning 1999. Millennieskiftet skulle strax äga rum, och hoppet (och kanske viss fruktan) stod inför en digitalisering som skulle kunna göra oss alltmer uppkopplade, öppna inför världen på ett dittills inte skådat sätt. Mobiler, datorer, world wide web, internetbanker, allt var möjligt.

I dessa tider kanske vi inte tycker att det är särskilt märkvärdigt, men tanken om ett öppet universitetssystem, där studenter kan läsa någon annanstans än i sitt hemland, utan att behöva bekymra sig om utbildningen verkligen kommer att godkännas när de kommer hem, var ingen självklarhet. Det är det faktiskt inte fullt ut idag heller. Men, så kom 1999 första EU-beslutet om att enas kring en enhetlig modell för standarder och riktlinjer. Sverige hade lite att jobba med men 2007 anpassade sig vårt land också till Bolognaprocessen. Strukturen ändrades när det gäller vad som skulle utgöra en kandidat- eller masterexamen.

2019 firar alltså Bolognadeklarationen 20 år och Bolognasystemet står inför en ny fas.

Konferensen inleddes med en högtidlig akademisk procession i full rektorsmundering (i 35 graders värme) från Arciginnasio, den ursprungliga universitetsbyggnaden, till Palazzo Re Enzo vid Piazza Maggiore. Bolognas rektor Francesco Ubertini påminde om studenternas centrala roll i utbildningarna. De första rektorerna vid Bolognas universitet, världens första och grundat 1088, var studenter som utsågs av studenterna själva.

Bolognadeklarationen firas av rektorer
Firande av Bolognadeklarationen. Foto: Marie Lowrie

Vid konferensen konstaterades att idag är det dags att ta nästa steg mot ett mer inkluderande och hållbart Bolognasystem. Systemet behöver öppna upp för ett samhälle som är fullt ut digitaliserat, tar sig an de globala samhällsutmaningarna och som behöver fokusera på ett studentcentrerat lärande. Några studenter påpekade: “Don’t teach where we are, teach where we will be”!

Vidare diskuterades hur anställningsbarheten inte enbart kan bli betraktad i form av vilka specifika kunskapsmål som uppnåtts, utan bör ses också i form av social kompetens, innovativt tänkande, förmåga att genomföra projekt, språklig kompetens mm. Många beröringspunkter finns med det livslånga lärandet.

Agneta Bladh, regeringens utredare av internationaliseringsbetänkandet som slutfördes i år, pekade på vikten av att se EU:s satsning på Erasmus+ och på European Universities Networks (EUN) som en utveckling av Bolognaprocessen. Det handlar om ett bredare samarbete som berör såväl studenter som anställda, utveckling av olika curricula, innovation, en inkluderande inställning till det omgivande samhället och en satsning på Agenda 2030

Vad passar bättre då än att konstatera att Göteborgs universitet faktiskt kammade hem ett EUN projekt tillsammans med alliansen EUTOPIA. Dagen efter Bolognakonferensen! Grattis till oss alla i nätverket som nu får möjlighet att arbeta långsiktigt för ett mer inkluderande utbildningssamarbete.

European Student Union’s ordförande, Adam Gajeks hade en tankeväckande avslutning i Bologna –  ”Higher Education is a Human Right”. Låt oss se hur vi tacklar hans och andras viktiga inspel till Bolognasystemet de kommande 20 åren.

Idag startade politikerveckan i Almedalen och det innebär intressanta seminarier, ny kunskap och förhoppningsvis många givande möten för mig och de många medarbetare som deltar. Läs mer om våra seminarier här.

Tack för ert engagemang!

Sommarblomster på äng. Foto: Jennie Corneskog

Vi lägger ytterligare en termin bakom oss nu när midsommar står för dörren. Under våren har vi på Göteborgs universitet kommit en bit på väg i arbetet med vår nya vision. Många medarbetare har bidragit, diskuterat kärnvärden och strategiska ställningstaganden.

Våren har också präglats av diskussioner kopplat till Regeringens betänkande En långsiktigt samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Detta är en viktig fråga för oss alla och kan få konsekvenser för hur universitet och högskolor styrs och finansieras framöver. Efter remissrundor ute på fakulteter och andra enheter skickades ett samlat remissvar från oss på Göteborgs universitet i veckan som gick.

Ett annat område som krävde mångas engagemang under våren var forskningsutvärderingen RED19. Satsningen kulminerade i ett platsbesök i april med över 100 externa bedömare och många av er har engagerat sig i detta arbete. Till hösten fortsätter arbetet med att ta hand om det som framkommit.

Som vanligt är våra forskare efterfrågade och kommer att delta på olika håll under Almedalsveckan. Flera seminarier går att följa via livestreaming. Här hittar du de flesta av de seminarier där Göteborgs universitet deltar: Almedalen 2019

Stort tack alla för ert engagemang.

Nu stundar midsommar och snart semestertider för många. Jag önskar er alla en härlig och avkopplande sommar!

Eva Wiberg

Tradition i ny skrud

Förra veckan avslutades med en vacker professorsinstallation i Göteborgs konserthus. Det är verkligen en ynnest att i full rektorsmundering, med kåpa och kedja, få installera våra nya professorer. Samtidigt uppmärksammar vi också våra pedagogiska föredömen som fått pedagogiskt pris och utmärkelsen excellent lärare.

Professorsinstallationen 2019 Foto: Johan Wingborg

I år togs ett nytt grepp med korta filmer som visade forskarna i sin miljö och vardag och vi fick en kort inblick i deras engagemang för sitt område. Ceremonin blev mer dynamisk och vad jag uppfattade så var det ett mycket uppskattat inslag från de närvarande. Det här sättet att förnya traditioner och våga tänka nytt kännetecknar min bild av Göteborgs universitet.

Stort varmt tack till alla inblandade som gör denna vackra tradition till en minnesvärd högtid.

Se fler bilder och läs mer här:

Vårt hållbarhetsarbete rankas högt

I veckan konstaterade vi att Göteborgs universitet norpar en sjätteplats när företaget Times Higher Education (THE) rankat världens lärosäten utifrån de globala målen för hållbar utveckling. För mål 4, God utbildning för alla, är Göteborgs universitet på första plats. När det kommer till mål 5 om jämställdhet är Göteborgs universitet på tredje plats och när det gäller mål 3 om hälsa och välbefinnande, tar Göteborgs universitet en åttondeplats. I rankningen undersöks 460 universitet i hela världen utifrån kriterier satta efter 11 av de 17 globala målen i Agenda 2030.

Och oavsett vad man har för inställning till dessa rankingar så unnar jag mig att glädjas åt denna.  Göteborgs universitet rankas högst av de nordiska lärosätena som är med i mätningen. Den skeptiske kan invända att det förvisso är en ny ranking, att endast 462 lärosäten har valt att delta och att bland svenska universitet deltog endast vi och KTH.

Å andra sidan tror jag att många års arbete med hållbarhetsfrågor på GU får genomslag här. Vi har ett genomtänkt arbete med att hållbarhetsmärka kurser och program, fokus på miljöledningssystem och certifiering sedan länge och i många samarbeten är hållbarhetsfrågorna och globala samhällsutmaningar i centrum. Bara att vi väljer att delta i denna mätning, genom att rapportera in omfattande uppgifter, kanske säger något om att vi kommit en bit på väg? Men visst, om konkurrensen vässas ytterligare genom att fler lärosäten väljer att delta, så kanske vi kommer att åka rutschkana ner i listan. Det positiva med det är att vi då troligen får fler goda exempel att ta lärdom av i vår strävan att göra mer. Hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 bör fortsatt integreras i vår verksamhet och vi bör inte luta oss tillbaka, nöjda med en rankning.

Därför hoppas jag att fler svenska lärosäten, lika väl som internationella, väljer att delta i hållbarhetsranking framöver så att inte bara konkurrensen i mätningen blir större. Utan också våra möjligheter att som universitet dra vårt strå till stacken när det gäller hållbarhetsmålen.

Läs mer: Göteborgs universitet i toppen på global rankning av universitetens hållbarhetsarbete

Etikfrågor på agendan

Nu i mars startade SUHF sin arbetsgrupp för etik- och oredlighetsfrågor och god forskningssed, som jag fått uppdraget att leda. Ett uppdrag som känns både roligt och rätt i tiden. Forskningsetik står på agendan inom många nationella och internationella nätverk. Gruppen ska arbeta med forskningsetiska frågor på nationell nivå under 2019 och 2020. Deltagarna i arbetsgruppen representerar olika kompetenser och roller inom olika ämnesområden och från lärosäten av olika storlek och inriktning.

Vid vårt första möte tog vi utgångspunkt i vikten av att vårt fokus inte endast är inställt på oredlighet. Arbetet måste bottna i det ”goda” och fokus på värdegrund, forskningens frihet och att vi förvaltar det ansvar som följer med denna frihet. Med vår autonomi kan vi som lärosäten påverka och styra mycket. Samtidigt ska vi givetvis följa regleringar och skapa möjligheter för en god hantering av avvikelser.

Deltagare i arbetsgruppen lyfte att etikfrågorna är ytterst viktiga för att bevara tilliten till sektorn, vilket i sig är en förutsättning för att bevara autonomin. Det vill säga, lyckas vi inte i arbetet med att främja god forskningssed, så förtjänar vi som lärosäten inte heller autonomi. Vi var överens om att arbetsgruppen kommer lägligt, nu när mycket händer inom området. Bland annat talade vi om att antalet fall av oredlighet har ökat, det ställs nya krav på utbildning i forskningsetik och sist men inte minst, propositionen (2018/19:58) Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. Den kommer givetvis få stor inverkan på vårt arbete.

Jag är försiktigt positiv till den oredlighetsnämnd som föreslås, det återstår så klart att se hur det är tänkt att fungera. Jag hoppas på en enhetligare bedömningar, effektivare hantering och en samlad expertis som kan fungera rådgivande och normerande.

I arbetsgruppen enades vi hur som helst om att starta med en benchmark av lärosätenas handläggningsordningar samt se om vi kan föreslå en nationell etikkod. Detta är endast ett axplock från ett mycket spännande och viktigt arbete.

Jag får all anledning att återkomma i frågan.

Vi stärker samarbetet med universitet i USA och Europa

På temat internationalisering bjöd februari månad på två intressanta händelser för Göteborgs universitet. Under vecka 7 begav sig en delegation bestående av 13 personer från GU till Washington med omnejd och i slutet på februari var det dags för officiell lansering av det europeiska universitetsnätverket EUTOPIA i Bryssel.

Ett av syftena med USA-resan var att tillsammans med universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Umeå visa upp svensk utbildning och forskning och föra fram Sverige som kunskaps- och forskningsnation. Detta gjordes i samarbete med svenska ambassaden i Washington under tre intensiva dagar. Utöver det hade vi siktet inställt på att besöka, diskutera och fördjupa samarbetet med våra nya partneruniversitet i North Carolina och South Carolina.

Delar av GU-delegationen i Columbia, South Carolina. Foto: Elin Fransson

Vad har vi att vinna på en sådan här resa? Förutom det uppenbara, att medföljande representanter för några av våra fakulteter – humanistiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna, Sahlgrenska Akademin och Handelshögskolan – fick möjlighet att träffa sina motsvarigheter och planera utbytesavtal och samarbeten så gav det en viktig inblick i den amerikanska kontexten. Många samtal gav en förståelse för de amerikanska universitetens situation och vad Trumpadministrationen inneburit. Universiteten i USA förväntas bidra till den ekonomiska tillväxten samtidigt som finansieringen blir alltmer beroende av externa medel och donatorer.

En annan styrka med den här typen av delegation, där flera universitet reser tillsammans, med fakulteteter, studenter och ledning representerade, är att vi framstår som en gemensam kraft där Sverige i stort med all sin kompetens kring högre utbildning och forskning får större möjlighet till synlighet och genomslagskraft. Vi vidgar också våra horisonter genom att bli introducerade för varandras kontakter.

Att samarbete stärker oss var också tydligt i Bryssel den 28 februari, då nätverket EUTOPIA lanserades vid ett seminarium där vi tillsammans med våra studentrepresentanter förde fram vår vision om ett inkluderande och öppet Europeiskt universitetssamarbete. En gemensam ansökan inom Erasmus + European universities hade skickats in dagen innan. Göteborgs universitet gick i höstas med i nätverket som består av Vrije Universiteit Brussel, University of Ljubljana, L’Université Paris Seine, Pompeu Fabra University i Barcelona och University of Warwick.

Studenterna är i fokus inom Eutopia-samarbetet. GU:s studentrepresentant Sara Gabrielsen, tredje från vänster. Foto: Eva Wiberg

Vår allians kommer att fokusera på globala utmaningar och samarbeta inom forskning, innovation och ökad mobilitet för studenter och personal. Detta gör vi genom att ta sikte på Europa 2050. Det finns några tydliga gemensamma ståndpunkter inom vårt nätverk. Nödvändigheten av samarbete. Behovet av att jobba regionalt med näringsliv och andra aktörer. Och att fler måste få ta del av vår forskning och utbildning, genom att öppna upp mot världen och ”inte sitta i vårt elfenbenstorn”.

Dagen till ära, 8 mars och den internationella kvinnodagen, är det också värt att nämna att jämställdhet och jämställdhetsarbete ofta röner intresse internationellt. Man intresserar sig för vad vi inom universiteten gör och jämställdhet i Sverige. Detta fanns således även med vid mötena i USA, i Bryssel och även i ansökan till kommissionen.

Eva Wiberg

Läs mer:

Lyckad USA-resa bar frukt direkt

Eutopia lanserades i Bryssel

Att stå upp för vår verksamhet – även i en hatstorm

Få har kunnat undgå den hårda kritik som riktats mot universitetets forskning om tandimplantat och försöken på hundar under de senaste veckorna. Medarbetare, inom berörda verksamheter, men även inom andra verksamheter, har fått ta emot hård kritik, hat och hot. Forskare och djurskötare, liksom chefer och andra medarbetare inom kärnverksamhet och stödverksamhet har berörts. Universitetet har tagit emot tusentals mejl och kommentarer i sociala medier.

Jag vill poängtera att jag har full förståelse för att djurförsök kan uppfattas som kontroversiellt, väcker starka känslor och berör många människor på djupet. Och det är heller inget som ansvariga forskare hanterar lättvindigt. Djurförsök omgärdas av ett strikt regelverk och ansökan behandlas av djuretiska nämnder. Forskare arbetar utifrån att minska, förfina och ersätta djurförsök och ska alltid försöka hitta alternativa metoder.

Att nå ut med fakta mitt i en hatstorm är svårt. Argument i det här fallet som att tandlossning är en folksjukdom, att forskningen har etiskt tillstånd och att tillsynsmyndigheten i detta fall menar att vi har en god djurhållning, drunknar i ett flöde av känslobaserade argument.

Dialogen är samtidigt viktig för oss. I det aktuella fallet har Djurrättsalliansen hela tiden fört sin kampanj på ett demokratiskt vis och uppmuntrat till god ton. Djurrättsorganisationer har en viktig roll i att ifrågasätta användandet av djur i forskning. Patientorganisationer är en annan grupp som har en viktig röst när det kommer till utvecklandet av nya läkemedel och behandlingsmetoder. Det är självklart svårt att nå en samsyn i frågan.

När det gäller vår roll som arbetsgivare blir denna massiva kritik ett arbetsmiljöproblem. Jag är medveten om att situationen har varit extra svår för de närmast berörda medarbetarna som blir utsatta för beskyllningar och som dagligen fått möta en osann bild av det som är deras vardag, som de vet inte stämmer med verkligheten.

Då är det extra viktigt att vi är flera som står upp för vår verksamhet, både i medvind och motvind.

Hot om våld kan vi aldrig acceptera. Representanter från Jordbruksverket sammanfattar detta på ett bra sätt i en debattartikel i Göteborgs Posten (190228):

”I Sverige och inom EU har vi demokratiskt beslutat att djur får användas i forskning om det sker under hårt reglerade former. Vilken forskning detta ska vara måste alltid utgå från samhällets behov och får aldrig styras eller begränsas av hot om våld från kriminella aktörer.”

I april kommer Göteborgs universitet bjuda in till en bredare dialog om djurförsök i forskning. Jag ser fram emot en demokratisk, lyhörd och respektfull dialog.

Viktig forskning om tandimplantat väcker debatt  (GU.se)

Dödshot mot forskare på GU (SVT 22 feb)

Nyfiken på en STRUT?

I veckan presenterade regeringens utredare Pam Fredman, min företrädare som rektor vid GU, betänkandet En långsiktigt samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, även kallad STRUT, på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm. Vi var väldigt många som deltog, både rektorskolleger, SULF, SFS, Svenskt Näringsliv, SKL, företag, forskningsfinansiärer, och sist men inte minst vår nya minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S).

Min reflektion efter seminariet är att det var ett förvånansvärt positivt mottagande av betänkandet. Med tanke på den kontroversiella frågan rörande styrning och resurstilldelning till högre utbildning och forskning, hade jag nog förväntat mig mer kritiska synpunkter, inte minst från aktörer utanför högskolesfären. Men alla tycktes överens om att den gedigna utredningen ger oss en möjlighet att efter många års stiltje faktiskt äntligen försöka få till en förändring av vårt resurstilldelningssystem. Samtidigt som vi får en styrlogik som främjar följande oerhört viktiga ansvarsområden:

  • akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande
  • rollsäkert samhällsansvar
  • strategisk handlingsförmåga

Dessa områden som Pam talade om är grundstenar i all högre forskning och utbildning i Sverige.

Att riksdag och regering fastställer övergripande mål för oss, samtidigt som vi lärosäten får stor frihet är delar som utredningen tar fasta på.

Det ramverk som utredningen baseras på är följande:

  • Samlad proposition för högre utbildning och forskning varje mandatperiod
  • Dialogbaserad process – fyraåriga planeringsförutsättningar
  • Lärosätesspecifika överenskommelser för vissa mål
  • En analysfunktion vars uppgift är samlade och oberoende analyser och uppföljning av politiken.

Resurstilldelningen är tänkt att främja lärosätenas ansvar och formuleras på följande sätt:

  • Ett samlat anslag (en verksamhetsgren).
  • Utbildningsram, med fast bas (50%), rörlig del (50%. Forskningsram (fast bas 100%)
  • Utbildningsramen är styrd av helårsstudieplatser, Helårsprestationerna tas bort.
  • Ämnesbaserade ersättningsbelopp tas bort.
  • Forskningsramen ska omfatta en ökad andel direkta anslag. Basresurserna ska minst uppgå till 12000 per HST, och kopplas till utbildningsutbudet.
  • Därutöver kan riktade resurser mot utpekade områden ges.

Nya forskningsanslag bör gå till basanslag vid lärosätena. Om inga nya anslag kommer bör en omfördelning ske mellan de medel som går till forskningsråden och myndigheterna till lärosätena.

Pams slutord var följande:

Hoppas att alla kan se att denna utredning är ett ramverk,  som ger bättre långsiktighet – för samhällets bästa. Alla detaljer, som behöver beredas vidare, får ske i dialog. Om utredningen sågas så kan vi få vänta i minst tio år innan en ny utredning kommer!

Representanterna för de olika intressesfärerna var som nämnts ovan förvånansvärt positiva, om än med vissa invändningar. Det som förenade oss alla var nog att vi, var och en på sitt sätt, bejakar utredningen i sina ”VAD-beståndsdelar”, att en långsiktighet behövs, att större rådighet över de båda anslagsdelarna utbildning och forskning behövs, en bättre dialog mellan regering och lärosäten, och en bra uppföljningsstruktur. När det gäller ”HUR-beståndsdelarna” får vi resonera alla, utifrån våra egna perspektiv. Det tycker jag låter mycket bra. Vi är en spretig högskolesektor, och den av alla förväntade remissrundan kommer att ge oss möjlighet att utrycka hur vi tycker att utredningen ska omsättas i praktiken. En brasklapp från tidigare statssekreterare kom i form av uppmaning till ministern att starkt förankra hos andra departement, särskilt då det mäktiga finansdepartementet.

Jag funderar också på hur väl förberedda vi lärosäten är på det ansvar och den autonomi (som vi egentligen har redan idag i stor utsträckning) vi kommer att behöva hantera internt. Att förändra en kultur som drivits av prestationshets, ogenomträngliga/slentrianmässiga fördelningsmodeller mellan olika nivåer inom lärosätena, svårigheter att få ekonomin att gå ihop för kurser och program, föreställningen hos en del lärare om att  ”köpa sig fri från undervisningsdelen i anställningen”. Forskningsvillkoren som driver forskar/lärare att hela tiden söka externa medel för att dra in till sin lön. Vi klarar en omställning, men det krävs en förändring i syn på utbildning och forskning, och hur samverkansdelen ska tas om hand. Andra länder klarar det. Då måste vi också kunna förändras. Men det kommer att ta tid, kraft och ett starkt mod och uthållighet inom våra lärosäten, från styrelser, rektorer, fakulteter, institutioner, lärare, forskare och inte minst studenterna!

Låt oss begrunda utredningen och komma med kloka remissvar, som tänker långsiktigt, hållbart och har forskningens, utbildningens och inte minst studenternas bästa i fokus!

Tack Pam, och ditt team, för ett gediget arbete som nu levererats i form av ett betänkande. Under arbetets gång har vi nog alla insett vilket hästarbete det varit att försöka låta alla komma till tals,  men ändå hålla en någorlunda rak väg framåt, så spretigt som det är kring högskolefrågor: alla har synpunkter. Jag tror att vi alla är tacksamma för att ni så tidigt inkluderade många aktörer inom högskolesfären i otaliga seminarier och dialoger. Vilken uthållighet!

Utredningen i sin helhet 

Se streamat seminarium här