Eutopia – nytt europeiskt universitetsnätverk

I onsdags slöt vi en överenskommelse med ett nystartat europeiskt universitetsnätverk, kallat Eutopia. Med oss består nätverket nu av sex universitet.  Nätverket initierades av brittiska universitetet i Warwick tillsammans med franska universitetet Paris Seine och belgiska universitetet Vrije Universiteit Bryssel (VUB). Tidigare under hösten anslöt sig universitetet i Ljubljana, som nu kommer att koordinera alliansen. Det var under hösten som vi, tillsammans med universitetet Pompeu Fabra i Barcelona, fick förfrågan om att delta. I onsdags kunde vi alltså träffas i Ljubljana för att signera och diskutera våra gemensamma satsningar.

Samarbetet är en stark allians och ett av syftena är att svara upp mot EU-kommissionens uppmaning att skapa strategiska samarbeten mellan europeiska lärosäten. Samtliga deltagande universitet har starkt fokus på kvalitetsdriven forskning och utbildning och har mycket god geografisk spridning över Europa. De ingående lärosätena kommer att ”ta lead” på olika delområden, men alla kommer att bidra i samtliga delar. Arbetet kommer att vara studentcentrerat och ha ett inkluderande förhållningssätt. Detta kommer att ta tydligare form den närmsta tiden och jag får anledning att återkomma.

Rektorerna skakar hand. Vid bordet syns från vänster Jaume Casals, Pompeu Fabra University; Caroline Pauwels, Vrije Universiteit Brussel; Eva Wiberg, Göteborgs univeristet; Igor Papič, University of Ljubljana; François Germinet, Paris Seine University; Stuart Croft, University of Warwick. Foto: Photo Studio Nora, Ljubljana

Uppmaningen från EU-kommissionen har också resulterat i en utlysning av medel att söka inom ramen för programmet Erasmus+  som kallas European Universities Initative. Det har fokus på studentmobilitet och ökad kvalitet och konkurrenskraft inom högre utbildning i Europa och vår nya allians har påbörjat arbetet med en ansökan. Oavsett hur vi lyckas med den kommer vi genom att delta lära oss mycket om hur kommissionens kommande program inom området ser ut.

 

Jag vill betona att detta är en viktig förstärkning av våra redan existerande internationella nätverk och samarbeten. Min övertygelse är, som ni känner till vid det här laget, att för att säkerställa kvaliteten och konkurrenskraften för vårt lärosäte så behöver vi satsa på internationalisering ur flera perspektiv, lägga ett globalt pussel om man så vill. Olika pusselbitar kan ha olika fokus och syfte.

Min förhoppning är att en stor andel av våra studenter och medarbetare på olika sätt ska ta vara på möjligheterna, hitta den pusselbit som passar och delta i de internationella samarbetena framöver.

 

Akademin kan öppna dörrar för diplomatin

I förra veckan deltog jag i en konferens i Siena om hur akademi och diplomati kan samverka i internationella kriser. Konferensen anordnades av European Association of International Studies (AESI). Budskapet var tydligt till såväl studenter som forskare och allmänhet om hur akademin, i bemärkelsen universitet med sin forskning och utbildning, sina studenters engagemang kan bidra i strävan efter fred, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbarhet i en alltmer föränderlig värld.

Piazza del Campo Siena

AESI samlar till seminarier och konferenser för att ge möjlighet till diskussioner mellan universitetsvärlden och diplomatin. Universitetsvärlden kan anses stå för någon sorts objektivitet och garant för att forskningsrön är opartiska oavsett vilken fråga som belyses, och diplomatin, som syftar till dialog och överenskommelser mellan stater och regeringar.

Vid konferensen diskuterade vi bland annat hur EU trots alla problem kan vara en fredfull aktör och måste vara det, oavsett vad som händer. Situationen i Medelhavet och mellanöstern berördes. Vi talade om hur universiteten kan vara en aktör som kan hjälpa diplomatin att nå fram där det ser politiskt svårt ut.

I mitt anförande passade jag på att lyfta några av vårt universitets framstående bidrag på området, bland annat V-Dem institute, QoG Institute och Centre for Collective Action Research (CeCar) som har beröring med demokratifrågor och korruption.

Min övertygelse är att akademin har en unik möjlighet att nå fram och hitta vägar där diplomatin kanske inte alltid lyckas. Det kan vara enklare för oss att komma fram genom samarbeten inom forskning och utbildning, vilket är en förutsättning för att implementera diplomatiska lösningar. Vår roll är självklart att bistå med kunskap och fakta. Men akademin kan vara en dörröppnare och skapa förutsättningar för diplomatin.

Eva Wiberg

Eva Wiberg och Prof. Massimo Maria Caneva, President AESI

Samarbete med södra Afrika bra för demokratin och den akademiska friheten

Universitetsnätverk och internationella konferenser håller inte alltid vad de lovar. Det gjorde, med råge, förra veckans jubileumskonferens för universitetsnätverket SANORD, (Southern African Nordic Center), i Zimbabwe. Jag medverkade som en av huvudtalarna och det var en rätt speciell känsla att komma dit bara några dagar efter att landets 93-åriga president Robert Mugabe äntligen gått med på att avgå efter 37 år vid makten. Att Zimbabwes hela juristkår var på samma ställe som vi för att diskutera landets lagstiftning förstärkte upplevelsen av historisk milstolpe.

SANORD är ett nätverk för lärosäten i Norden och i södra Afrika och har idag totalt 46 medlemmar, varav 21 i de nordiska länderna. Fokus ligger på att ta sig an regionala och globala utmaningar inom forskning och utbildning, innovation och utveckling samt bidra till arbetet med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Göteborgs universitet har varit med sedan 2011. Nätverket, som kom till för att främja samarbeten mellan de två regionerna, firade nu sitt 10-årsjubileum.  Från Göteborgs universitet var vi tre som deltog. Det var jag, Jens Stilhoff Sörensen, forskare från institutionen för globala studier och Karolina Catoni, internationell handläggare från International Centre. Jens talade i en workshop om akademisk frihet och kunskapsöverföring mellan nord och syd. Karolina var bland annat med och arrangerade en workshop om hur det internationella samarbetet ska kunna stärkas för att utveckla SANORD ytterligare.

En utgångspunkt för mitt eget tal var hur kontakterna mellan de nordiska länderna och södra Afrika under de senaste decennierna utvecklats från att handla mest om stöd, exempelvis under apartheidperioden, till ett mer jämbördigt samarbete. Ett samarbete där vi, trots att vi har olika förutsättningar och olika utmaningar, kan lära av varandra. Det gäller sådant som universitetens roll i samhället, akademisk frihet och hållbar utveckling och inte minst då förutsättningarna för demokrati. Medan exempelvis Zimbabwe nu förhoppningsvis kommer att gå mot en demokratisk utveckling, hotas våra demokratier här uppe i norr av relativt nya företeelser som växande kunskapsförakt, desinformation och falska nyheter. Genom samarbetet med afrikanska stater där demokrati inte sällan förvandlats till diktatur, får vi själva möjlighet till en större insikt i vad som faktiskt behövs för att behålla och stärka demokratin.

Vikten av samarbete var något som även Sydafrikas forsknings- och teknologiminister Naledi Pandor betonade i sitt tal. Vi var rörande eniga om att vi visserligen ligger långt ifrån varandra, men att vi med hjälp av tekniken lätt kan nås.

Mest handlade mitt tal om hållbar utveckling, vilket ansvar vi som universitet har och vad vi kan göra tillsammans för att bidra till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Med olika exempel försökte jag visa på hur alla målen hänger ihop men också hur vi med vår forskning, utbildning och samverkan har en avgörande betydelse för att ambitiösa mål som utrotning av hunger, ökad jämlikhet och utbildning till alla ska kunna bli verklighet till år 2030.

I den översyn som vi gör just nu av de internationella nätverk som Göteborgs universitet redan deltar i, alternativt vill komma in i, upplever jag att samarbetet inom SANORD är väl värt att utveckla. Det är en konstellation mellan två kontinenter med stora outnyttjade samarbetsmöjligheter och vi planerar därför att öka vårt engagemang inom nätverket. Det gäller såväl tematiska forskningssamarbeten som olika utbyten för studenter.

Nästa SANORD-konferens kommer att hållas i finska Jyväskylä i augusti 2018. Rubriken är ”Academic citizenship: recognition, resilience or resistance?”

Eva Wiberg