Stå upp för den akademiska friheten

 

Det är med oro jag tar del av att den ungerska regeringen nu har genomfört beslutet att lägga ner genusforskningen i landet genom att ta bort det som akademiskt ämne. Redan tidigare har SUHF och European Universities Association reagerat på det här hotet genom att fördöma dekretet, som nu visar sig realiserats. Min rektorskollega på Stockholms universitet, Astrid Söderberg Widding, har redan tidigare skrivit utförligt om ämnet på sin blogg.

Göteborgs universitet har en stark tradition av genusvetenskap. Vi har genusforskning, Nationella sekretariatet för Genusforskning och KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning (som i år firar 60 år!) Vår ställning inom området har sin historiska förklaring. Här skrevs bland annat den första avhandlingen inom kvinnohistoria. År 1984 blev Gunhild Kyle innehavare av Nordens första professur i kvinnohistoria, inrättad vid vårt universitet. 1998 placerades Nationella sekretariatet för genusforskning här.

Ingen kan undgå att genusforskningen är ”ett område för debatt”. Beslutet i Ungern är en intervention i den akademiska friheten som är helt främmande för oss. Jag vill betona hur viktigt det är att vi som universitet står upp för den akademiska friheten och vår autonomi när det kommer till den forskning och utbildning som bedrivs.

Välkomna tillbaka – dags för pride!

Efter en ovanligt lång och oroväckande het sommar är vi många som i dagarna återser varandra på arbetsplatserna. Lite mer utvilade och solkyssta smyger vi igång med en ny termin. Förhoppningsvis har sommaren gett oss alla nya härliga minnen, tillfälle till massor med bad men också tid för eftertanke och reflektion att ta med oss in i hösten. Det känns dock inte som att det startar ”på riktigt” förrän studenterna gör entré om ett par veckor.

I veckan har EuroPride invigts i Göteborg och det märks ute på stan. När jag var ute på lunchen såg jag många glada och förväntansfulla människor. Vårt vanliga WestPride byter i år skepnad och välkomnar det internationella eventet EuroPride som unikt nog delas mellan två städer, Stockholm och Göteborg. Det innebär ett ännu större arrangemang och en tydligare internationell prägel. Vårt universitet är stolt partner till WestPride, sedan 5 år tillbaka. GU passar på att arrangera Forum för normkritisk forskning under torsdagen, som är ett populärvetenskapligt event med många spännande panelsamtal, föreläsningar och utställningar. Läs mer här.

Finalen äger rum på lördag under Pride paraden och då kan du som har möjlighet och vill, student eller anställd på GU, gå gemensamt under universitets banderoll. Känn er varmt välkomna att hänga med! I år har jag själv tyvärr inte möjlighet att delta (av privata skäl.)

För mig är det en självklarhet att vi som universitet står upp för allas lika värde, likabehandling, mångfald och jämställdhet. I våra regler står det att vi ska motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och anställda kopplat till samtliga diskrimineringsgrunder. Att vi som universitet är med är en viktig manifestation gällande alla människors lika värde. Det är själva grunden för ett öppet demokratiskt samhälle. Mångfald i perspektiv, människor och tankar gör vår utbildning och forskning bättre.

Happy Pride!

Nu får universitetet tydligare karriärvägar

Igår, 22 februari, beslutade vår styrelse att revidera universitetets anställningsordning. Det är ett beslut som förhoppningsvis ska leda till tydligare anställningar och karriärvägar. Bakgrunden är ny lagstiftning som vi inom akademin måste tillämpa från 1 april 2018 och som kan bli början till en fast anställning på universitet och högskolor.

Vad som händer konkret är att det införs en möjlighet att högst fem år efter doktorsexamen bli anställd som biträdande lektor, och att efter fyra till sex år ha rätt att bli prövad för en anställning som lektor. En karriärtjänst som kan leda till en professur.

En annan fråga är hur det ser ut när man är i slutet av sin karriär som professor. Jag tycker det är angeläget att vi på Göteborgs universitet tar vara på den kompetens och erfarenhet som våra professorer har även efter 67 års ålder. Samtidigt är det viktigt att det finns en tydlighet i hur villkoren ser ut. Idag kan det se olika ut mellan olika lärosäten. Att styrelsen i beslutet om en reviderad anställningsordning även tog bort även tjänstebenämningen senior professor, eftersom denna saknar stöd i Högskolelagen, tror jag kommer att bidra till ökad tydlighet kring vad som gäller.

Men alla är inte nöjda. Jag fick häromdagen ett brev från en grupp medarbetare som idag är verksamma som seniora professorer vid Göteborgs universitet. De upplever att de är utsatta för åldersdiskriminering och protesterar mot styrelsens beslut.

Att tjänstebenämningen senior professor försvinner har ingen koppling till möjligheten för pensionerade professorer att även i framtiden vara verksamma vid Göteborgs universitet, med eller utan anställning. Det är också viktigt att poängtera att samtliga professorer, efter uppnådd pensionsålder, dessutom alltid har rätt att använda sig av titeln professor emeritus/emerita.

Jag kommer inom kort att revidera reglerna för pensionerade professorers fortsatta verksamhet vid Göteborgs universitet. För professorer emeriti med anställning införs enligt de nya reglerna tjänstebenämningen senior forskare. En anställning som senior forskare kommer på samma sätt som nuvarande senior professor att gälla för ett år i taget och det kommer inte att finnas någon övre tidsgräns för hur länge en enskild professor kan vara aktuell för en anställning som senior forskare.

Det känns bra vi att vi nu får en tjänstestruktur som innebär ökade möjligheter till fasta anställningar och tydligare karriärvägar och villkor genom hela det akademiska arbetslivet, från början till slut. När allt kommer omkring handlar det om att vi som arbetsgivare ska kunna ta hand om universitetets viktigaste tillgång – vår kompetens.

Eva Wiberg

 

Dödsdömda Ahmadreza Djalali måste friges

Det är med oro och bestörtning som jag har följt utvecklingen i fallet Ahmadreza Djalali. Han är forskare i katastrofmedicin, är knuten bland annat till Karolinska institutet och bor sedan flera år i Sverige med sin familj. Ahmadreza Djalali har permanent uppehållstillstånd i Sverige men har sitt ursprung i Iran. Det var i samband med en föreläsningsresa dit under april 2016 som han fängslades. I oktober 2017 dömdes han till döden, på oklara grunder anklagad för spioneri av de iranska myndigheterna. Fallet har uppmärksammats av såväl svenska Amnesty som Scholars at Risk.

I likhet med bland andra Karolinska institutet, Uppsala universitet och SUHF står vi på Göteborgs universitet upp för den akademiska friheten och fördömer Irans behandling av en kollega. Vi kräver att domen upphävs och att han omedelbart friges. Vi vill också visa vårt stöd till Ahmadreza Djalalis familj och fördömer i alla sammanhang tillämpningen av dödsstraff, oavsett var i världen det sker.

Eva Wiberg

 

 

2018 viktigt år för styrningen av framtidens högskola

Helgerna är över och det nya arbetsåret är i full gång. Hoppas ni alla tagit chansen till återhämtning och känner er hyggligt vederkvickta såhär vid terminsstart.

Det kommer att bli ett spännande år. En av de viktigaste aktiviteterna som pågår just nu är utredningen om framtidens styrning och finansiering av universitet och högskolor – Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten. Som alla vet är det universitetets förra rektor Pam Fredman som är regeringens särskilda utredare och hon har till i början av december på sig att ta fram ett förslag.

Redan under slutet av förra året fick vi viss underhandsinformation om hur utredningsarbetet fortlöpte och i förra veckan gjorde Pam och hennes medarbetare en dragning kring ett första utkast till ny styrnings- och resurstilldelningsmodell. Förslaget presenterades i samband med ett av de dialogseminarier som SUHF brukar anordna kring olika aktuella frågor.

Den riktigt stora förändringen som föreslås är att de statliga basresurserna i framtiden ska komma som ett samlat anslag. Genomförs detta innebär det ett slut på dagens situation där pengarna betalas ut i två olika rör – ett för forskning och ett för utbildning – för att istället komma samlat i en och samma påse. Det, i vissa stycken revolutionerande förslaget, skulle innebära en hel del fördelar men det finns också en del frågetecken kring hur det ska gå till i praktiken.

De största vinsterna jag ser med ett samlat anslag är möjligheten till ökad långsiktighet och flexibilitet för vår verksamhet. Det skulle helt enkelt ge oss ett utökat handlingsutrymme när det gäller att utveckla och stärka våra respektive lärosäten. Samtidigt kommer det att ställa ökade krav på högskolesektorn som helhet. Utöver ett större gemensamt ansvarstagande för användningen av resurser behöver vi också både stärka vår förmåga att arbeta strategiskt och bli bättre på att samverka både internt och extern. Till syvende och sist handlar det om att vi måste ta ett större gemensamt ansvar för vår autonomi, detta samtidigt som vi på ett mer fördjupat sätt diskuterar universitetens roll i samhället.

Vi har nu chansen att komma med inspel och påverka förslaget. Och det ska vi självklart göra. En första chans får vi redan 1 februari då utredningen anordnar ett av flera gruppvisa lärosätesmöten som ska diskutera förslaget. En av de frågor jag själv funderar över är exempelvis hur de fyraåriga uppdragsavtal med olika parter som föreslås ska se ut i praktiken. Men det finns mycket annat som också behöver ventileras och det ser jag verkligen fram emot.

Avslutningsvis vill jag passa på att gratulera Malmö universitet som invigdes av högskoleminister Helene Hellmark Knutsson tidigare i veckan. Lycka till!

Eva Wiberg

 

 

 

 

 

 

#Metoo-kampanjen en injektion för jämställdhetsarbetet

Att för första gången medverka i universitetets doktorspromotion gav mig en alldeles speciell känsla! Det var mäktigt att tillsammans med alla festklädda och förväntansfulla människor tåga in på tre led, samtidigt, och sedan fylla upp hela den stora scenen på Svenska Mässan.

Jag vet hur mycket arbete som lagts ner på att allt ska se så naturligt och fulländat ut under promotionsakten som det ju gjorde. Jag vet också hur mycket arbete alla doktorer har lagt ner, och vad det kan ha krävt i form av stöd från familj och vänner. Men nu är de framme vid målet och jag hoppas att de njöt i fulla drag, både av vad de uppnått och den högtidliga tillställningen.

Och själva festmiddagen var verkligen en ren njutning. Med hjälp av våra fantastiska musikalstudenter och duktiga medarbetare blev det en oförglömlig kväll. Tack!

SUHF:s årskonferens en viktig mötesplats
I veckan som gick höll SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) sin årskonferens och förbundsförsamling. Nyss hemkommen därifrån konstaterar jag hur viktigt det är att regelbundet träffas med sina kolleger för att diskutera de viktiga frågor vi brottas med i sektorn. Tema för årskonferensen var internationalisering, en fråga som alla vet ligger mig varmt om hjärtat.

Förbundsförsamlingens agenda var späckad. Lärosätenas självständighet, lärarutbildningen, infrastrukturfrågor och open access var några av de ämnen som diskuterades. Vi pratade också en del om vilka frågor vi vill ta upp och diskutera lite djupare med ministern när hon besöker vårt årliga rektorsmöte i Steningevik i januari.

#Metoo – en vitamininjektion
Sist men absolut inte minst måste jag få säga några ord om #metoo-kampanjen. Jag tycker det är mycket bra att det nu äntligen blir en bred diskussion om det som alla kvinnor alltid vetat. Nämligen att det inte bara sker olika typer av uppenbara sexuella trakasserier, utan också att det finns en strukturell ojämställdhet som kan ta sig många olika uttryck, det kan exempelvis handla om de härskartekniker där manliga kolleger osynliggör sina kvinnliga kolleger. En teknik som i och för sig även kan användas av kvinnor.

Det som är bra är att det nu finns en levande debatt som förhoppningsvis medvetandegör oss alla om sådant som tidigare legat under ytan. Inom akademin är vi inte annorlunda än på andra ställen. Vi behöver också våga ta debatten och vi har nu ett ypperligt tillfälle att ytterligare gå till botten med jämställdhetsfrågorna. Vår högskoleminister Helene Hellmark Knutsson har öppnat för detta genom det möte hon hade i veckan med expertgruppen för jämställdhet i högskolan. Syftet var att diskutera frågan om sexuella trakasserier på högskolan men det handlade också om breddad rekrytering och brett deltagande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är något som vi även inom GU behöver göra.

Eva Wiberg

Akademisk integritet, japansk hållbart åldrande – och doktorspromotion!

Hur arbetar Göteborgs universitet med akademiskt skrivande, akademisk integritet och frågor som rör plagiat? Jo, enligt vårt sätt att se handlar den typen av frågor i hög grad om utbildning. I veckan som gick, den 10–14 oktober, fick vi möjlighet att berätta om detta när GU besöktes dels av rektorer från Serbien samt Serbiens vice utbildningsminister, dels av företrädare för Europarådet och dess antikorruptionsenhet. Alla gäster fick med sig en bred bild av hur vi hanterar dessa frågor, hur de olika aktörernas roller ser ut och hur vi tillsammans arbetar för att skapa ett universitet som är bäst i Sverige på akademisk integritet. Sonja Bjelobaba från PIL-enheten, själv med serbiskt ursprung, var en drivande kraft i mötena och gav en överblick, inte bara för våra gäster, utan också för våra egna anställda som deltog i seminarierna.

Ett resultat av mötena är att vi ska fortsätta arrangera sammankomster inom GU för ömsesidigt informationsarbete kring akademisk integritet. Dessutom kom ett positivt besked från den serbiska delegationen att de gärna vill använda GU:s resurs i akademisk integritet som utgångspunkt för att bygga något motsvarande för samtliga universitet i Serbien. De vill även utveckla andra former av samarbete – ett fruktbart möte med andra ord!

MIRAI – framtid med japanska förtecken
Det första MIRAI-seminariet, med japanska och svenska lärosäten i samarbete kring forskning, utbildning och innovation, särskilt för yngre forskare och doktorander, ägde i veckan rum i Lund. Tanken är att stärka verksamheterna mellan våra länder. Sju svenska lärosäten medverkade, förutom GU även universiteten i Stockholm, Uppsala, Umeå, Linköping, Chalmers samt naturligtvis Lunds universitet. Dessutom deltog åtta japanska lärosäten: Hiroshima University, Hokkaido University, Kyushu University, Nagoyoa University, Sophia University, University of Tokyo, Tokyo Institute of Technology samt Waseda University.

STINT, som medfinansierar den svenska delen av MIRAI, medverkade också, liksom representanter för både Japans och Sveriges utbildningsdepartement samt forskningsfinansiärer med flera.

Forskare, inklusive doktorander, deltog i seminarierna som hade tre övergripande teman: åldrande, hållbarhet och materialvetenskap. Ett särskilt spår var de stora forskningsanläggningarna Max IV och ESS och deras motsvarigheter i Japan, som gärna ser fortsatta samarbeten framöver. Dessutom visade det sig finnas ett särskilt intresse för innovationsfrågor; en speciell gruppering, där GU är sammankallande, kommer därför att bilda en så kallad Task Force för att ta fram initiativ som stärker samverkan mellan akademi, näringsliv och det omgivande samhället.

Nästa år blir det seminarier i Japan under hösten, och workshoppar av olika slag under hela året. Här kan yngre forskare och doktorander delta.

Läs mer på http://www.mirai.nu/

Är du förresten intresserad av något projekt inom högre utbildning och forskning som kan stärka relationerna mellan Japan och Sverige? Ett litet tips är då att söka medel från STINT eller RJ. Nästa år gör de nämligen en särskild satsning i samband med 150-årsfirandet av Sveriges diplomatiska relationer med Japan.

Läs mer på http://www.stint.se/se/nyheter/var/newsID/596

Dags för årets största högtid
Är man rektor vid Göteborgs universitet är varje vecka full av intressanta händelser. Men just denna vecka avslutas med ett extra speciellt evenemang. Idag, fredagen den 20 oktober, är det åter dags för doktorspromotionen, universitetets största högtid. Som ny rektor för GU känns det förstås hedrande men också betydelsefullt att få promovera alla dessa nya doktorer inom en rad skilda ämnen som på olika sätt kommer att bli viktiga för Sveriges framtid.

Eva Wiberg

Intensivt möte med landets rektorer

Som jag berättade i förra blogginlägget befann jag mig den 17-18 augusti på Smådalarö gård i Haninge. Det handlade om SUHF:s årliga internat då 21 högskolerektorer samlades för att under några informella, men intensiva dagar diskutera viktiga frågor av olika slag. Dessa sammankomster är viktiga för mig då jag får möjlighet att på ett enkelt sätt stämma av olika frågor med mina rektorskollegor. Här tar jag upp några av frågorna som kom upp.

Lärosätenas styrning och ledning i förhållande till de direktiv som regeringen ger oss är en ständig fråga, och nu kom vi att diskutera den utredning av styrning och resursfördelning av högskolan som förra rektorn, Pam Fredman, nyligen påbörjat. Det är regeringen som vill få förslag på hur ett mer effektivt styrsystem skulle kunna se ut för att ge lärosätena bättre förutsättningar att utvecklas. Den 21 september kommer Pam och hennes medarbetare från universitetsledningens stab, Magnus Petersson, att hålla en hearing i Göteborg med lärosätena. Det blir intressant att följa arbetet!

En annan pågående utredning, som görs av Agneta Bladh, styrelseordförande för Vetenskapsrådet, handlar om ökad internationalisering. En första enkät är inlämnad av högskolorna och vi ställer oss alla frågan om hur nationellt strategiska ska vi vara, för att främja såväl forskning och utbildning som exportstrategier. Vi är ett litet land och har mycket att vinna på att samarbeta kring internationaliseringsfrågor mellan lärosätena.

Och redan nästa vecka ska ytterligare en utredning vara klar. Då gäller det reglerna kring forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Utreder gör justitierådet Gudmund Toijer och frågan är svår på många sätt: var går gränsen mellan vård och forskning och hur gör vi systemet rättssäkert, främst för patienterna men även för forskare och läkare? Vilka regler ska gälla när andra aktörer, som industri eller internationella lärosäten, är involverade och hur lång bör preskriptionstiden vara? Frågorna kräver kraftfull kompetens för att hanteras på bästa sätt.

Handlingsplaner och policydokument i all ära, men när det gäller jämställdhetsintegrering är det nu dags att också kavla upp ärmarna. Det är ju Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet som fungerar som särskilt stöd i det arbetet. Efter årsskiftet går uppdraget över till den nya jämställdhetsmyndigheten, som ju även den placerats i Göteborg.

Ett uppmärksammat regeringsförslag, som jag berättade om för någon vecka sedan och säkert kommer att återkomma till många gånger, är Brett deltagande i högskoleutbildning. Förslaget innebär bland annat en ändring i högskolelagen; istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, är tanken att lärosätena också ska få ett utökat ansvar för att studenterna faktiskt fullföljer sin utbildning.

Landets rektorer är nog överens om att begreppet brett deltagande är mer adekvat än breddad rekrytering. Det motsvarar internationellt ”widening participation”. Det innebär bland annat att studenterna ska få det stöd de behöver under sin studiegång (se gärna mitt blogginlägg från 15 augusti). Mycket görs redan, både när det gäller rekrytering och exempelvis distansutbildning, för att möjliggöra högskolestudier oavsett bostadsort. Man alla är vi nog överens om att vi aldrig får tumma på kvaliteten i utbildningen och att det är studenten själv som ansvarar för sina studier. Ska vi göra ännu mer, och samtidigt behålla hög kvalitet i utbildningarna, kommer det att krävas ökade resurser.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, väntas snart offentliggöra sin utvärdering av högskolornas arbete för att främja en hållbar utveckling. Jag hyser stor förhoppning om att vårt lärosäte ska komma väl ut. För till de många saker som jag, som nybliven rektor, blivit imponerad över vid Göteborgs universitet, hör det stora hållbarhetsmedvetande som finns här på alla nivåer – fakulteter, institutioner och enheter. Det är något alla medarbetare kan vara riktigt stolta över.

I onsdags eftermiddag hälsades alla inresande internationella studenter välkomna hit till Göteborgs universktet. Omkring 900 studenter kom till biografen Draken på Järntorget, vilket var långt fler än väntat och lokalerna räckte knappt till. Welcome Services ansvarar för evenemanget som ger studentera värdefull information om vårt universitet, Göteborg och Sverige. Vicerektor för utbildningen, Mette Sandoff, som inledde eftermiddagen med att hålla ett välkomsttal sa till mig efteråt:

”Fantasktiskt roligt att se Draken fylld till bredden av studenter som valt att komma till GU för att studera – ett gott betyg till hela vår utbildningsverksamhet. Med ett så väl genomtänkt och engagerande välkomstprogram är det med stolthet man går upp på scen och hälsar alla studenter välkomna till GU”.

Eva Wiberg

 

 

 

 

 

Marita Hilliges ny generalsekreterare för SUHF

Tillsammans med ett tjugotal rektorer för Sveriges lärosäten, befinner jag mig just nu på Smådalarö för SUHF:s årliga rektorsinternat. Det är intensiva dagar och jag återkommer i nästa vecka med information om de intressanta diskussioner vi haft. En för högskolesektorn viktig och mycket trevlig nyhet måste bara förmedlas nu: styrelsen för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, utsåg igår, den 17 augusti, Marita Hilliges till ny generalsekreterare.

Marita Hilliges är professor i neurovetenskap och är sedan 2010 rektor vid Högskolan Dalarna. Hon har bland annat också varit prorektor för Högskolan i Halmstad. Marita Hilliges har sedan flera år tillbaka erfarenhet från arbete inom SUHF. Hon var vice ordförande för förbundet mellan 2011 – 2014 och hon har också varit ordförande i flera av förbundets arbetsgrupper.

Marita börjar sin nya tjänst den 1 oktober och efterträder Anders Söderholm som är ny generaldirektör för UKÄ.

Stort grattis till Marita!

Eva Wiberg

Fångad i en selfie tillsammans med SUHF:s nya generalsekreterare Marita Hilliges

Nya regeringsförslag väcker debatt

Välkomna tillbaka efter en förhoppningsvis avkopplande sommar! Höstens arbete börjar så smått att ta fart och själv har jag installerat mig i universitetets fina gamla huvudbyggnad i Vasaparken. Känns bra.

Under sommaren har det kommit en del nya remisser och lagförslag som berör högskolesektorn. Det förslag som väckt störst uppmärksamhet och som lett till en polariserad diskussion i media är regeringens promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning, som kom i mitten av juli. Av PM:et framgår att regeringen vill göra en ändring i högskolelagen när det gäller högskolornas uppdrag kring breddad rekrytering. Istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, så ska våra lärosäten framöver också främja ett breddat deltagande i högskoleutbildning. Det innebär i praktiken att universitet och högskolor får ett uttalat ansvar för att ge det stöd som krävs för att de som antagits till högskolan också fullföljer sin utbildning.

Förslaget har som sagt retat upp en del och så sent som i helgen skrev den tidigare högskoleministern och Liberalernas partiledare Jan Björklund på DN Debatt att regeringens ”order” till Sveriges universitet om att högskolorna ska se till att studenterna till varje pris godkänns kommer att leda till sänkt kvalitet i den högre utbildningen. Samma slutsats drog Alexander Maurits och Tobias Hägerstrand från Lunds universitet i en debattartikel i SvD i slutet av juli. De menade att det är helt orealistiskt att tro att det inte kommer att krävas extra resurser för att bedriva ett arbete med breddat deltagande och hävdade samtidigt att regeringens hårda styrning av högskolan är skadlig. Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson replikerade att regeringens förslag inte handlar om att sänka kraven och att högskolan och högre utbildning är något som angår hela samhället, inte bara dem som är närmast verksamma i den.

Författaren och journalisten Göran Rosenberg gjorde i sammanhanget en hörvärd radiokrönika i förra söndagens God morgon världen.

Min åsikt är att vi aldrig får göra avkall på utbildningens kvalitet, och att de förväntade lärandemål som anges i program- och kursplaner naturligtvis måste uppfyllas för att studenten ska få godkänt vid examination. Det innebär emellertid också att vi som högskolor självklart ska se till att ge det stöd som behövs, givet nuvarande tilldelningssystem.

Ett breddat deltagande i högskolan innebär dock också att studenten har ett krav på sig att prestera enligt de mål som är uppsatta i kurserna. Det kan man aldrig komma ifrån. Här skulle jag vilja påminna om det kompensatoriska uppdrag som grundskola och gymnasium har idag, dvs. att ge alla elever i den svenska skolan jämlika möjligheter till en bra skolgång, goda studieresultat och ökade förutsättningar för universitets- och högskolestudier.

Det ska bli mycket intressant att diskutera det nya lagförslaget med kolleger på GU, men också nationellt! Förslaget är tänkt att träda ikraft den 1 juli 2018

Ytterligare en utredning kom under sommaren från regeringen. Den ska föreslå åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier. Jag välkomnar en sådan utredning, som skulle öka tryggheten för studenter som drabbats av ohälsa. Detta förslag bör nog också ses i samband med lagförslaget om breddat deltagande då det explicit står att utredaren ska ”föreslå åtgärder inom studiemedelssystemet i syfte att öka genomströmningen i högskolan”, samt ”föreslå väl avvägda nivåer för fribeloppet inom studiemedelssystemet för alla utbildningsnivåer”. Vad utredningen mynnar ut i får vi ta ställning till framöver.

Jag fick i slutet av förra veckan ta del av några mycket obehagliga listor från en hemsida där högerextrema åsikter uttrycktes. Listorna innehöll mängder av namn på forskare vid våra universitet och högskolor, journalister, politiker, artister och samhällsdebattörer i stort, personer som utpekades bl.a. ”som maktelitens bedragare och förrädare” som på olika sätt skulle dömas och straffas. Webbplatsen är nu visserligen nedstängd och polisanmäld men kan av förståeliga skäl ha skapat en hel del olust och rädsla Jag vill betona att detta är något som vi på GU tar på största allvar. Vår säkerhetschef Jörgen Svensson har kontakt med Säkerhetspolisen och hans råd till dem som känner oro att ta kontakt med honom eller någon av de lokala säkerhetssamordnare som finns på respektive campus.

Det var allt för nu. Min ambition är att blogga åtminstone en gång i veckan eller när det dyker upp något som bara måste kommenteras.

Eva Wiberg