#Metoo-kampanjen en injektion för jämställdhetsarbetet

Att för första gången medverka i universitetets doktorspromotion gav mig en alldeles speciell känsla! Det var mäktigt att tillsammans med alla festklädda och förväntansfulla människor tåga in på tre led, samtidigt, och sedan fylla upp hela den stora scenen på Svenska Mässan.

Jag vet hur mycket arbete som lagts ner på att allt ska se så naturligt och fulländat ut under promotionsakten som det ju gjorde. Jag vet också hur mycket arbete alla doktorer har lagt ner, och vad det kan ha krävt i form av stöd från familj och vänner. Men nu är de framme vid målet och jag hoppas att de njöt i fulla drag, både av vad de uppnått och den högtidliga tillställningen.

Och själva festmiddagen var verkligen en ren njutning. Med hjälp av våra fantastiska musikalstudenter och duktiga medarbetare blev det en oförglömlig kväll. Tack!

SUHF:s årskonferens en viktig mötesplats
I veckan som gick höll SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) sin årskonferens och förbundsförsamling. Nyss hemkommen därifrån konstaterar jag hur viktigt det är att regelbundet träffas med sina kolleger för att diskutera de viktiga frågor vi brottas med i sektorn. Tema för årskonferensen var internationalisering, en fråga som alla vet ligger mig varmt om hjärtat.

Förbundsförsamlingens agenda var späckad. Lärosätenas självständighet, lärarutbildningen, infrastrukturfrågor och open access var några av de ämnen som diskuterades. Vi pratade också en del om vilka frågor vi vill ta upp och diskutera lite djupare med ministern när hon besöker vårt årliga rektorsmöte i Steningevik i januari.

#Metoo – en vitamininjektion
Sist men absolut inte minst måste jag få säga några ord om #metoo-kampanjen. Jag tycker det är mycket bra att det nu äntligen blir en bred diskussion om det som alla kvinnor alltid vetat. Nämligen att det inte bara sker olika typer av uppenbara sexuella trakasserier, utan också att det finns en strukturell ojämställdhet som kan ta sig många olika uttryck, det kan exempelvis handla om de härskartekniker där manliga kolleger osynliggör sina kvinnliga kolleger. En teknik som i och för sig även kan användas av kvinnor.

Det som är bra är att det nu finns en levande debatt som förhoppningsvis medvetandegör oss alla om sådant som tidigare legat under ytan. Inom akademin är vi inte annorlunda än på andra ställen. Vi behöver också våga ta debatten och vi har nu ett ypperligt tillfälle att ytterligare gå till botten med jämställdhetsfrågorna. Vår högskoleminister Helene Hellmark Knutsson har öppnat för detta genom det möte hon hade i veckan med expertgruppen för jämställdhet i högskolan. Syftet var att diskutera frågan om sexuella trakasserier på högskolan men det handlade också om breddad rekrytering och brett deltagande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är något som vi även inom GU behöver göra.

Eva Wiberg

Akademisk integritet, japansk hållbart åldrande – och doktorspromotion!

Hur arbetar Göteborgs universitet med akademiskt skrivande, akademisk integritet och frågor som rör plagiat? Jo, enligt vårt sätt att se handlar den typen av frågor i hög grad om utbildning. I veckan som gick, den 10–14 oktober, fick vi möjlighet att berätta om detta när GU besöktes dels av rektorer från Serbien samt Serbiens vice utbildningsminister, dels av företrädare för Europarådet och dess antikorruptionsenhet. Alla gäster fick med sig en bred bild av hur vi hanterar dessa frågor, hur de olika aktörernas roller ser ut och hur vi tillsammans arbetar för att skapa ett universitet som är bäst i Sverige på akademisk integritet. Sonja Bjelobaba från PIL-enheten, själv med serbiskt ursprung, var en drivande kraft i mötena och gav en överblick, inte bara för våra gäster, utan också för våra egna anställda som deltog i seminarierna.

Ett resultat av mötena är att vi ska fortsätta arrangera sammankomster inom GU för ömsesidigt informationsarbete kring akademisk integritet. Dessutom kom ett positivt besked från den serbiska delegationen att de gärna vill använda GU:s resurs i akademisk integritet som utgångspunkt för att bygga något motsvarande för samtliga universitet i Serbien. De vill även utveckla andra former av samarbete – ett fruktbart möte med andra ord!

MIRAI – framtid med japanska förtecken
Det första MIRAI-seminariet, med japanska och svenska lärosäten i samarbete kring forskning, utbildning och innovation, särskilt för yngre forskare och doktorander, ägde i veckan rum i Lund. Tanken är att stärka verksamheterna mellan våra länder. Sju svenska lärosäten medverkade, förutom GU även universiteten i Stockholm, Uppsala, Umeå, Linköping, Chalmers samt naturligtvis Lunds universitet. Dessutom deltog åtta japanska lärosäten: Hiroshima University, Hokkaido University, Kyushu University, Nagoyoa University, Sophia University, University of Tokyo, Tokyo Institute of Technology samt Waseda University.

STINT, som medfinansierar den svenska delen av MIRAI, medverkade också, liksom representanter för både Japans och Sveriges utbildningsdepartement samt forskningsfinansiärer med flera.

Forskare, inklusive doktorander, deltog i seminarierna som hade tre övergripande teman: åldrande, hållbarhet och materialvetenskap. Ett särskilt spår var de stora forskningsanläggningarna Max IV och ESS och deras motsvarigheter i Japan, som gärna ser fortsatta samarbeten framöver. Dessutom visade det sig finnas ett särskilt intresse för innovationsfrågor; en speciell gruppering, där GU är sammankallande, kommer därför att bilda en så kallad Task Force för att ta fram initiativ som stärker samverkan mellan akademi, näringsliv och det omgivande samhället.

Nästa år blir det seminarier i Japan under hösten, och workshoppar av olika slag under hela året. Här kan yngre forskare och doktorander delta.

Läs mer på http://www.mirai.nu/

Är du förresten intresserad av något projekt inom högre utbildning och forskning som kan stärka relationerna mellan Japan och Sverige? Ett litet tips är då att söka medel från STINT eller RJ. Nästa år gör de nämligen en särskild satsning i samband med 150-årsfirandet av Sveriges diplomatiska relationer med Japan.

Läs mer på http://www.stint.se/se/nyheter/var/newsID/596

Dags för årets största högtid
Är man rektor vid Göteborgs universitet är varje vecka full av intressanta händelser. Men just denna vecka avslutas med ett extra speciellt evenemang. Idag, fredagen den 20 oktober, är det åter dags för doktorspromotionen, universitetets största högtid. Som ny rektor för GU känns det förstås hedrande men också betydelsefullt att få promovera alla dessa nya doktorer inom en rad skilda ämnen som på olika sätt kommer att bli viktiga för Sveriges framtid.

Eva Wiberg

Intensivt möte med landets rektorer

Som jag berättade i förra blogginlägget befann jag mig den 17-18 augusti på Smådalarö gård i Haninge. Det handlade om SUHF:s årliga internat då 21 högskolerektorer samlades för att under några informella, men intensiva dagar diskutera viktiga frågor av olika slag. Dessa sammankomster är viktiga för mig då jag får möjlighet att på ett enkelt sätt stämma av olika frågor med mina rektorskollegor. Här tar jag upp några av frågorna som kom upp.

Lärosätenas styrning och ledning i förhållande till de direktiv som regeringen ger oss är en ständig fråga, och nu kom vi att diskutera den utredning av styrning och resursfördelning av högskolan som förra rektorn, Pam Fredman, nyligen påbörjat. Det är regeringen som vill få förslag på hur ett mer effektivt styrsystem skulle kunna se ut för att ge lärosätena bättre förutsättningar att utvecklas. Den 21 september kommer Pam och hennes medarbetare från universitetsledningens stab, Magnus Petersson, att hålla en hearing i Göteborg med lärosätena. Det blir intressant att följa arbetet!

En annan pågående utredning, som görs av Agneta Bladh, styrelseordförande för Vetenskapsrådet, handlar om ökad internationalisering. En första enkät är inlämnad av högskolorna och vi ställer oss alla frågan om hur nationellt strategiska ska vi vara, för att främja såväl forskning och utbildning som exportstrategier. Vi är ett litet land och har mycket att vinna på att samarbeta kring internationaliseringsfrågor mellan lärosätena.

Och redan nästa vecka ska ytterligare en utredning vara klar. Då gäller det reglerna kring forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Utreder gör justitierådet Gudmund Toijer och frågan är svår på många sätt: var går gränsen mellan vård och forskning och hur gör vi systemet rättssäkert, främst för patienterna men även för forskare och läkare? Vilka regler ska gälla när andra aktörer, som industri eller internationella lärosäten, är involverade och hur lång bör preskriptionstiden vara? Frågorna kräver kraftfull kompetens för att hanteras på bästa sätt.

Handlingsplaner och policydokument i all ära, men när det gäller jämställdhetsintegrering är det nu dags att också kavla upp ärmarna. Det är ju Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet som fungerar som särskilt stöd i det arbetet. Efter årsskiftet går uppdraget över till den nya jämställdhetsmyndigheten, som ju även den placerats i Göteborg.

Ett uppmärksammat regeringsförslag, som jag berättade om för någon vecka sedan och säkert kommer att återkomma till många gånger, är Brett deltagande i högskoleutbildning. Förslaget innebär bland annat en ändring i högskolelagen; istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, är tanken att lärosätena också ska få ett utökat ansvar för att studenterna faktiskt fullföljer sin utbildning.

Landets rektorer är nog överens om att begreppet brett deltagande är mer adekvat än breddad rekrytering. Det motsvarar internationellt ”widening participation”. Det innebär bland annat att studenterna ska få det stöd de behöver under sin studiegång (se gärna mitt blogginlägg från 15 augusti). Mycket görs redan, både när det gäller rekrytering och exempelvis distansutbildning, för att möjliggöra högskolestudier oavsett bostadsort. Man alla är vi nog överens om att vi aldrig får tumma på kvaliteten i utbildningen och att det är studenten själv som ansvarar för sina studier. Ska vi göra ännu mer, och samtidigt behålla hög kvalitet i utbildningarna, kommer det att krävas ökade resurser.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, väntas snart offentliggöra sin utvärdering av högskolornas arbete för att främja en hållbar utveckling. Jag hyser stor förhoppning om att vårt lärosäte ska komma väl ut. För till de många saker som jag, som nybliven rektor, blivit imponerad över vid Göteborgs universitet, hör det stora hållbarhetsmedvetande som finns här på alla nivåer – fakulteter, institutioner och enheter. Det är något alla medarbetare kan vara riktigt stolta över.

I onsdags eftermiddag hälsades alla inresande internationella studenter välkomna hit till Göteborgs universktet. Omkring 900 studenter kom till biografen Draken på Järntorget, vilket var långt fler än väntat och lokalerna räckte knappt till. Welcome Services ansvarar för evenemanget som ger studentera värdefull information om vårt universitet, Göteborg och Sverige. Vicerektor för utbildningen, Mette Sandoff, som inledde eftermiddagen med att hålla ett välkomsttal sa till mig efteråt:

”Fantasktiskt roligt att se Draken fylld till bredden av studenter som valt att komma till GU för att studera – ett gott betyg till hela vår utbildningsverksamhet. Med ett så väl genomtänkt och engagerande välkomstprogram är det med stolthet man går upp på scen och hälsar alla studenter välkomna till GU”.

Eva Wiberg

 

 

 

 

 

Marita Hilliges ny generalsekreterare för SUHF

Tillsammans med ett tjugotal rektorer för Sveriges lärosäten, befinner jag mig just nu på Smådalarö för SUHF:s årliga rektorsinternat. Det är intensiva dagar och jag återkommer i nästa vecka med information om de intressanta diskussioner vi haft. En för högskolesektorn viktig och mycket trevlig nyhet måste bara förmedlas nu: styrelsen för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, utsåg igår, den 17 augusti, Marita Hilliges till ny generalsekreterare.

Marita Hilliges är professor i neurovetenskap och är sedan 2010 rektor vid Högskolan Dalarna. Hon har bland annat också varit prorektor för Högskolan i Halmstad. Marita Hilliges har sedan flera år tillbaka erfarenhet från arbete inom SUHF. Hon var vice ordförande för förbundet mellan 2011 – 2014 och hon har också varit ordförande i flera av förbundets arbetsgrupper.

Marita börjar sin nya tjänst den 1 oktober och efterträder Anders Söderholm som är ny generaldirektör för UKÄ.

Stort grattis till Marita!

Eva Wiberg

Fångad i en selfie tillsammans med SUHF:s nya generalsekreterare Marita Hilliges

Nya regeringsförslag väcker debatt

Välkomna tillbaka efter en förhoppningsvis avkopplande sommar! Höstens arbete börjar så smått att ta fart och själv har jag installerat mig i universitetets fina gamla huvudbyggnad i Vasaparken. Känns bra.

Under sommaren har det kommit en del nya remisser och lagförslag som berör högskolesektorn. Det förslag som väckt störst uppmärksamhet och som lett till en polariserad diskussion i media är regeringens promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning, som kom i mitten av juli. Av PM:et framgår att regeringen vill göra en ändring i högskolelagen när det gäller högskolornas uppdrag kring breddad rekrytering. Istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, så ska våra lärosäten framöver också främja ett breddat deltagande i högskoleutbildning. Det innebär i praktiken att universitet och högskolor får ett uttalat ansvar för att ge det stöd som krävs för att de som antagits till högskolan också fullföljer sin utbildning.

Förslaget har som sagt retat upp en del och så sent som i helgen skrev den tidigare högskoleministern och Liberalernas partiledare Jan Björklund på DN Debatt att regeringens ”order” till Sveriges universitet om att högskolorna ska se till att studenterna till varje pris godkänns kommer att leda till sänkt kvalitet i den högre utbildningen. Samma slutsats drog Alexander Maurits och Tobias Hägerstrand från Lunds universitet i en debattartikel i SvD i slutet av juli. De menade att det är helt orealistiskt att tro att det inte kommer att krävas extra resurser för att bedriva ett arbete med breddat deltagande och hävdade samtidigt att regeringens hårda styrning av högskolan är skadlig. Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson replikerade att regeringens förslag inte handlar om att sänka kraven och att högskolan och högre utbildning är något som angår hela samhället, inte bara dem som är närmast verksamma i den.

Författaren och journalisten Göran Rosenberg gjorde i sammanhanget en hörvärd radiokrönika i förra söndagens God morgon världen.

Min åsikt är att vi aldrig får göra avkall på utbildningens kvalitet, och att de förväntade lärandemål som anges i program- och kursplaner naturligtvis måste uppfyllas för att studenten ska få godkänt vid examination. Det innebär emellertid också att vi som högskolor självklart ska se till att ge det stöd som behövs, givet nuvarande tilldelningssystem.

Ett breddat deltagande i högskolan innebär dock också att studenten har ett krav på sig att prestera enligt de mål som är uppsatta i kurserna. Det kan man aldrig komma ifrån. Här skulle jag vilja påminna om det kompensatoriska uppdrag som grundskola och gymnasium har idag, dvs. att ge alla elever i den svenska skolan jämlika möjligheter till en bra skolgång, goda studieresultat och ökade förutsättningar för universitets- och högskolestudier.

Det ska bli mycket intressant att diskutera det nya lagförslaget med kolleger på GU, men också nationellt! Förslaget är tänkt att träda ikraft den 1 juli 2018

Ytterligare en utredning kom under sommaren från regeringen. Den ska föreslå åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier. Jag välkomnar en sådan utredning, som skulle öka tryggheten för studenter som drabbats av ohälsa. Detta förslag bör nog också ses i samband med lagförslaget om breddat deltagande då det explicit står att utredaren ska ”föreslå åtgärder inom studiemedelssystemet i syfte att öka genomströmningen i högskolan”, samt ”föreslå väl avvägda nivåer för fribeloppet inom studiemedelssystemet för alla utbildningsnivåer”. Vad utredningen mynnar ut i får vi ta ställning till framöver.

Jag fick i slutet av förra veckan ta del av några mycket obehagliga listor från en hemsida där högerextrema åsikter uttrycktes. Listorna innehöll mängder av namn på forskare vid våra universitet och högskolor, journalister, politiker, artister och samhällsdebattörer i stort, personer som utpekades bl.a. ”som maktelitens bedragare och förrädare” som på olika sätt skulle dömas och straffas. Webbplatsen är nu visserligen nedstängd och polisanmäld men kan av förståeliga skäl ha skapat en hel del olust och rädsla Jag vill betona att detta är något som vi på GU tar på största allvar. Vår säkerhetschef Jörgen Svensson har kontakt med Säkerhetspolisen och hans råd till dem som känner oro att ta kontakt med honom eller någon av de lokala säkerhetssamordnare som finns på respektive campus.

Det var allt för nu. Min ambition är att blogga åtminstone en gång i veckan eller när det dyker upp något som bara måste kommenteras.

Eva Wiberg

Efter regn kommer solsken

När man vaknar av ett intensivt regnande känns det bra att få en kopp kaffe och fokusera på viktiga grundfrågor som t ex hur vi ser till att ge relevant fakta och kunskapsbaserad information till samhällsmedborgarna. Så kände jag där jag satt i morse i Västsvenska arenans tält med utsikt mot havet. Skönt att sitta inne och lyssna på en oerhört kompetent panel i ”Hur populistisk vill vi att den kommande valrörelsen ska bli”, med bl a Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hur gör man för att få debatten att bli så saklig som möjligt? Vilka strategier kommer våra politiska partier att ha inför valet? Det var väldigt befriande när både Pia Rehnström, chefredaktör för Sydsvenska dagbladet, och Johnny Magnusson, moderat ordförande i regionstyrelsen i VGR, menade att partiledardebatterna kan vara så tråkiga att man knappat orkar lyssna och att politikerna borde våga ta ut svängarna lite mer!  Som Pia sa som råd till politikerna; ”tänk varje morgon på varför ni blev politiker och läs inte så många opinionsundersökningar”.

Våra stora dagstidningar behöver enligt diskussionen i morse också se över sitt arbete för att nå ut till läsarna på ett trovärdigt sätt. Svenskarna litar enligt studier hellre på myndigheter än våra dagstidningar som i flera fall har över 100 år på nacken, t ex Sydsvenskan som enligt Pia grundades för 170 år sedan. Men frågan är hur myndigheterna når ut till olika delar av samhället?  Hur når vi som universitet ut med vår kunskap? Det är svåra frågor men sådant vi måste diskutera. Och som vi alla har ansvar för.

Sen sken solen igen och sommarvärmen kom tillbaka lagom till Göteborgs universitets första Almedalsmingel någonsin. Vi höll till i Sahlgrenska akademins trädgård och fokus var universitetets tvärvetenskapliga satsning UGOT Challenges. Evablogg mingel 2

Solsken på Göteborgs universitets första mingel i Sahlgrenska akademins trädgård.

Evablogg mingel 1

Göteborgs universitets nya prorektor Mattias Goksör och jag på minglet.

Evablogg mingel Pam ny

Gissa vem som dök mer upp på minglet? Min föregångare Pam Fredman.

Imorgon, onsdag, har SUHF sin sedvanliga dag i Almedalen. Där kommer diskussionen bl a just att handla om vilket ansvar forskare, journalister och politiker har för ett framväxande desinformations-samhälle? Det kan bli en intressant, och förhoppningsvis fördjupad fortsättning på dagens debatt. Ett lästips är Agnes Wolds krönika om universitetets ”fjärde uppgift” i det senaste numret av tidskriften Fokus.

Hörs mer imorgon!

Eva Wiberg

Tankeväckande och lärorikt i Almedalen

Hur gamla kan vi bli? När jag vid seminariet med UGOT-centrumet AgeCap får veta att den som kommer att bli 200 år redan är född, blir jag lite ställd! Vill jag bli 200 år? Hur många generationer kommer jag att få uppleva då? Hur kommer vår livstid att se ut, ska vi inte då arbeta längre än till 67? Vad ska vi göra övriga 133 åren?

Lite provocerande kanske, men tanken slår mig att vi alla behöver tänkta till kring såväl kompetensförsörjning, livslångt lärande, lagförändringar, hur vår hälsa kommer att påverkas. Vetenskapen går framåt, men är vi beredda? AgeCap med sin satsning på tvärvetenskaplig forskning och innovation ska bli mycket intressant att följa.

Hur ser vi till att arbeta för att människor vill ta ett kollektivt ansvar för klimatet och andra globala utmaningar? Också dagens andra UGOT-seminarium med centrumet CeCAR väcker många tankar. Moderatorn Göran Rosenberg, författare och gästprofessor på Göteborgs universitet, påpekade att koldioxidutsläppen inte stannar vid den svenska gränsen och att vi på ett mer förutsättningslöst sätt behöver göra våra bedömningar när det gäller ansvaret för de globala klimatfrågorna.

Efter en förmiddag på Västsvenska arenan, deltog jag i en paneldebatt om universiteten som brobyggare i en tid av nya murar och ökad slutenhet. Seminariet anordnades av Uppsala universitet och var en uppföljning av förra årets Almedalsseminarium om internationalisering, där bl.a. högskoleminister Helene Hellmark Knutsson, jag själv och Eva Åkesson deltog. Vid det tillfället överlämnade vi en checklista till ministern inför den utredning om internationalisering som skulle sättas igång. Det har resulterat i ett kommittédirektiv och en utredning för ökad internationalisering inom högre utbildning och forskning ledd av Agneta Blad.

Eva blogg Uppsala-panel

I dagens panel ingick också förste vice talman Tobias Billström, Svenska institutets generaldirektör Annika Rembe, nytillträdd vice ordförande för European Students’ Union (ESU) Caroline Sundeberg, och Veronika Lindstrand-Kant från Migrationsverket. Vi var i stort överens om att det finns mycket att göra när det gäller ansökningstider, uppehållstillstånd m.m. Lärosätena arbetar på i en rad gemensamma nationella samarbeten i internationella nätverk, men staten behöver underlätta i en rad frågor. Inte minst när det gäller studieavgiftsfrågan och stipendiefrågan.

Faktaresistens, falska fakta och akademins roll i en värld där allt kan bli sanning bara man står på sig är något som behövs lyftas. Ikväll medverkade jag därför tillsammans med mina nya rektorskollegor i Västsverige i ett faktaresistens-quiz som vi högskolor arrangerade gemensamt.  Vi var fem rektorer som tävlade mot varandra men också mot publiken i ett faktaspäckat quiz som också var väldigt roligt och avspänt, mycket tack vara moderatorn Johan Wester, komikern ni vet.

Eva blogg Johan Wester

Johan Wester frågar, jag svarar.

Eva 3 juli 2

Fem västsvenska rektorer quizar i Almedalen: Björn Brorström från Högskolan i Borås, jag, Lars Niklasson från Högskolan i Skövde, Stefan Bengtsson från Chalmers, Martin Hellström från Högskolan Väst.

Min tredje dag som ny rektor för Göteborgs universitet blev ännu en intensiv dag. På mitt program imorgon finns så skilda ämnen som populism, innovationsklimat och kemikalieskatter.

Hörs imorgon!

Eva Wiberg