Almedalen – frågeparad, nya perspektiv och optimism

”Jag ser två anledningar till optimism när det gäller universitetens framtid. Det ena är tillgången på människor och till skillnad från naturresurser så finns tillgång på människor överallt. Det andra är att det inte heller finns någon gräns för okunskap och ovetande. Universiteten har alltså en outsinlig källa att ösa ur”

Ungefär så besvarade den norske framstående samhällsvetaren Gudmund Hernes, frågan om universitetens framtid – hotade eller viktigare än någonsin? Se webbsändning.  Ett mycket inspirerande seminarium där Gudmund menade att det finns all anledning till optimism.

Almedalen är en parad av frågor som belyses ur olika perspektiv och här är några som jag valt att ägna de senaste dagarna åt:

  • Blir Sverige starkare som kunskapsnation genom internationalisering av högskolor och universitet?
  • Konsekvenser av styr – och resursutredningen – vad tror studenterna?
  • Öppen vetenskap- behövs det?
  • Universitetets roll- bilda eller utbilda?
  • Hälften läkare, hälften civilingenjör – är hybridutbildningar svaret på nya krav inom sjukvården?
  • Var går gränsen för vad vi bör forska om? Hur vet vi om vi överträtt den?
Panel från vänster: Thomas Strand, riksdagsledamot (S), Erik Bengtzboe, riksdagsledamot (M), Eva Wiberg, Jacob Adamowicz, ordförande SFS och Pam Fredman, särskild utredare.

Under det välbesökta seminariet Hur kan vi främja vetenskapens bidrag till samhällets utveckling? lyfte forskningsminister Helene Hellmark Knutsson en viktig och lite sorglig paradox. Trots att vi väl känner betydelsen av samverkan mellan akademi, forskning och politik, finns det idag en tendens att vissa politiker ser en möjlighet att vinna politiska poäng på att driva frågor där man i stor utsträckning har folket med sig trots att man inte har forskning, fakta och expertis på sin sida. Detta på grund av att man stärker bilden av sig själv som ”folkets man” som står upp mot etablissemanget. En viktig spaning men jag hoppas och tror att merparten av politiker inte väljer den vägen. Ministern betonade bland annat vikten av att arbeta med folkbildning, och där har vi lärosäten en roll att spela. De unga lär sig källkritik i skolan idag men vi har stora grupper av vuxna individer som går in i bubblor av ”jag tycker så här” oavsett vad forskning och vetenskap kommit fram till.

Det är också givande med samtalen vid frukostbordet under Almedalsveckan. På det viset får vi inspel och möjlighet att ta del av essensen och tankarna från seminarier och paneldebatter som kollegor deltagit i. Mattias Goksör, prorektor, bevistade bland annat Hur mår svensk demokrati och vem styr valrörelsen? Där diskuterades demokratin och förtroende och huruvida demokratin är hotad eller inte. SOM-institutet hade något lugnande besked att ge. Trots att vi ibland kan få uppfattningen om motsatsen så är åtminstone förtroende för olika institutioner ganska starkt och konstant över tid.

Ett tips är de live-sända seminarierna som går att se även i efterhand för de som inte har möjlighet att närvara. Bra där att seminarierna på Västsvenska arenan webbsänds via deras Facebook-sida. Det är ett viktigt led i att tillgängliggöra kunskap för fler. Här kan du se samtliga av GU:s webbsända seminarier från årets Almedalsvecka.

Nu lämnar jag Almedalen för i år. Jag vill passa på att önska er alla en härlig sommar!

Eva Wiberg

Rektors välkomsttal under GU:s kväll i Almedalen 2018.

Akademin kan öppna dörrar för diplomatin

I förra veckan deltog jag i en konferens i Siena om hur akademi och diplomati kan samverka i internationella kriser. Konferensen anordnades av European Association of International Studies (AESI). Budskapet var tydligt till såväl studenter som forskare och allmänhet om hur akademin, i bemärkelsen universitet med sin forskning och utbildning, sina studenters engagemang kan bidra i strävan efter fred, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbarhet i en alltmer föränderlig värld.

Piazza del Campo Siena

AESI samlar till seminarier och konferenser för att ge möjlighet till diskussioner mellan universitetsvärlden och diplomatin. Universitetsvärlden kan anses stå för någon sorts objektivitet och garant för att forskningsrön är opartiska oavsett vilken fråga som belyses, och diplomatin, som syftar till dialog och överenskommelser mellan stater och regeringar.

Vid konferensen diskuterade vi bland annat hur EU trots alla problem kan vara en fredfull aktör och måste vara det, oavsett vad som händer. Situationen i Medelhavet och mellanöstern berördes. Vi talade om hur universiteten kan vara en aktör som kan hjälpa diplomatin att nå fram där det ser politiskt svårt ut.

I mitt anförande passade jag på att lyfta några av vårt universitets framstående bidrag på området, bland annat V-Dem institute, QoG Institute och Centre for Collective Action Research (CeCar) som har beröring med demokratifrågor och korruption.

Min övertygelse är att akademin har en unik möjlighet att nå fram och hitta vägar där diplomatin kanske inte alltid lyckas. Det kan vara enklare för oss att komma fram genom samarbeten inom forskning och utbildning, vilket är en förutsättning för att implementera diplomatiska lösningar. Vår roll är självklart att bistå med kunskap och fakta. Men akademin kan vara en dörröppnare och skapa förutsättningar för diplomatin.

Eva Wiberg

Eva Wiberg och Prof. Massimo Maria Caneva, President AESI

Besök i Singapore – en blick in i framtiden

Alldeles nyss hemkommen från Singapore där Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och jag deltog i den stora konferensen Asia-Pacific Association för International Education (APAIE) under några väldigt intensiva dagar. Konferensens tema var framtidens utexaminerade studenter (Future ready graduates), efter den fjärde industrialiseringen.

En del av konferensen ägnades åt ett rundabordssamtal med ett trettiotal rektorer från olika universitet i världen. Inspel från oss alla gav vid handen att vi, oavsett var vi befinner oss i världen, måste ha beredskap för det livslånga lärandet. Kompetensförsörjningen med högre utbildning som spår, är nödvändig i synnerhet då personer i yrkeslivet kommer behöva att förstärka och förändra sin kompetens i takt med att samhället förändras genom ny teknik och artificiell intelligens som kommer att ställa så mycket krav på oss alla. Inte minst från den mänskliga, beteendevetenskapliga sidan.

Singapore är väldigt speciellt. Där finns universitet som rankas som de absolut bästa i världen. På National University of Singapore (NUS) träffade vi den nye rektorn, professor Tan Eng Chye, för att förstärka vårt samarbete. Såväl för Chalmers som Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har ett universitetsgemensamt avtal, och studentutbytet mellan våra universitet är bland det mest framgångsrika i Singapore. Men fler lärare och forskare borde ta chansen att vistas där, vid miljöer som till exempel CREATE, och Future Cities Laboratory, som är ett tvärvetenskapligt excellenscentrum för hållbarhet. Forskare från hela världen kan ansöka hit. Forskning kring den globala uppvärmningen är ett prioriterat område.

Vid NUS träffade vi också några studenter som är på utbyte, Anastacia som läser lingvistik vid GU, och Gizem, som läser pedagogik. De vittnar om en mångkulturell miljö med intensiva dagar. De bor på ett campus med allt vad en student kan behöva – läsplatser, caféer, affärer, banker, och sportarenor. Det är mycket grönt mellan byggnaderna. Faktum är att huvudcampus ligger på en plats som tidigare var golfbana. Anastacia och Gizem rekommenderar fler studenter vid Göteborgs universitet att söka sig till Singapore.

Det finns mer spännande att berätta om vårt besök på Nanyang Technological University (NTU) och mötet med dess nye rektor, professor Subra Suresh, och på Singapore Managerial University, (SMU), som har ett väl upparbetat samarbete med Handelshögskolan.

Sammanfattningsvis är en stor behållning för mig att Chalmers och Göteborgs universitet tillsammans och internationellt kan promota och stärka kännedomen om våra båda lärosäten i Göteborg. Tillsammans erbjuder vi en bred, djup och komplett forsknings- och utbildningsmiljö.

Nu är det dags för lite påskledighet för oss alla, och jag passar därför på att önska er en riktigt fin och avkopplande helg!

Eva Wiberg

Från vänster: Maria Knutsson Wedel och Stefan Bengtsson, Chalmers, Eva Wiberg, Anastacia (GU), Victor (Chalmers), Gizem (GU) och Kristin Rådesjö (GU)

 

Artificiell intelligens och användning av data kräver ansvarsfull hantering

I förra veckan var jag i Japan och deltog vid konferensen Science and Technology in Society forum (STS forum) i Kyoto. Där kan man verkligen prata om att ta ett långsiktigt grepp om framtidsfrågorna. Den årliga konferensen, som funnits sedan 2004, har ett perspektiv på 100-500 år framåt i tiden och tar sin utgångspunkt i den tekniska utvecklingen som skapat välfärd och ekonomisk tillväxt för väldigt många människor runtom i världen, men som samtidigt innebär stora utmaningar, inte minst när det gäller klimatförändringar och ökade skillnader mellan fattiga och rika. Årets upplaga av STS forum handlade om artificiell intelligens och dataanvändning. Det är ju ämnen som är högst aktuella, inte bara i vår sektor men överhuvudtaget i samhället.

Jag skulle säga att STS forum är en jätteviktig konferens för oss. Inte främst för sitt innehåll utan framför allt som mötesplats. Sammanhanget ger ett unikt omvärldsperspektiv som kan vara svårt att få på annat sätt. Hit kommer en rad högt uppsatta personer med stort inflytande och beslutsmakt. Genom åren har en rad ministrar och Nobelpristagare deltagit. Som brukligt var Japans premiärminister Shinzo Abe invigningstalare. Temat var teknik och artificiell intelligens och hur vi som individer påverkas av utvecklingen.

En betydelsefull del av konferensen var det särskilda rektorsmöte där ett 50-tal rektorer från hela världen fick möjlighet att träffas och diskutera dessa stora och utmanande framtidsfrågor som vi alla brottas med just nu. En viktig diskussionspunkt var hur vi ska stärka våra universitet så att vi på bästa möjliga sätt kan bidra till att tackla de samhälleliga utmaningarna och de krav vi har på oss. Detta samtidigt som vi värnar våra grundläggande värderingar och vårt oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska bindningar. När det exempelvis gäller tillgängligheten av data är den stora utmaningen att hantera dessa data på ett etiskt försvarbart sätt. Här krävs ett stort ansvarstagande, i synnerhet när det handlar om att flera olika länders forskare är inblandade, länder där lagstiftningen kan se helt olika ut.

Konferensen är också en värdefull plattform för att nätverka och stärka kunskapen om Göteborgs universitet internationellt. Visserligen känner jag många av ledningarna från de universitet som deltog sedan tidigare, exempelvis University of Amsterdam, University College London, University of Tokyo, Kyoto University och National University of Singapore. Men som rektor för Göteborgs universitet är det ju från en helt ny plattform, vilket förstås gör stor skillnad.

I Japan passade jag också på att diskutera samarbeten, befintliga såväl som nya, och student- och forskarutbyten med flera av landets inhemska universitet. Med Tokyo University, där vi från GU idag har separata fakultetsavtal, vill vi få till ett universitetsövergripande samarbete. Det skulle underlätta för mobilitet såväl som för forskningssamarbeten. Det skulle också ge oss ökade möjligheter till nya doktorandstipendier. Även med University of Kyoto diskuterar vi nya samarbeten.

Väl tillbaka i Göteborg efter ett intensivt program, blev jag glatt överraskad över den fina beslutsklubba jag fick som lite försenad installationspresent från studenterna. Som jag tolkar det en direkt syftning till att jag värnar studentinflytandet. Redan vid denna veckas beslutsmöte kom den väl till pass och jag lovar att den kommer att finnas med även framöver.

Som installationspresent från studenterna fick jag en beslutsklubba.

Eva Wiberg