Intensivt möte med landets rektorer

Som jag berättade i förra blogginlägget befann jag mig den 17-18 augusti på Smådalarö gård i Haninge. Det handlade om SUHF:s årliga internat då 21 högskolerektorer samlades för att under några informella, men intensiva dagar diskutera viktiga frågor av olika slag. Dessa sammankomster är viktiga för mig då jag får möjlighet att på ett enkelt sätt stämma av olika frågor med mina rektorskollegor. Här tar jag upp några av frågorna som kom upp.

Lärosätenas styrning och ledning i förhållande till de direktiv som regeringen ger oss är en ständig fråga, och nu kom vi att diskutera den utredning av styrning och resursfördelning av högskolan som förra rektorn, Pam Fredman, nyligen påbörjat. Det är regeringen som vill få förslag på hur ett mer effektivt styrsystem skulle kunna se ut för att ge lärosätena bättre förutsättningar att utvecklas. Den 21 september kommer Pam och hennes medarbetare från universitetsledningens stab, Magnus Petersson, att hålla en hearing i Göteborg med lärosätena. Det blir intressant att följa arbetet!

En annan pågående utredning, som görs av Agneta Bladh, styrelseordförande för Vetenskapsrådet, handlar om ökad internationalisering. En första enkät är inlämnad av högskolorna och vi ställer oss alla frågan om hur nationellt strategiska ska vi vara, för att främja såväl forskning och utbildning som exportstrategier. Vi är ett litet land och har mycket att vinna på att samarbeta kring internationaliseringsfrågor mellan lärosätena.

Och redan nästa vecka ska ytterligare en utredning vara klar. Då gäller det reglerna kring forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Utreder gör justitierådet Gudmund Toijer och frågan är svår på många sätt: var går gränsen mellan vård och forskning och hur gör vi systemet rättssäkert, främst för patienterna men även för forskare och läkare? Vilka regler ska gälla när andra aktörer, som industri eller internationella lärosäten, är involverade och hur lång bör preskriptionstiden vara? Frågorna kräver kraftfull kompetens för att hanteras på bästa sätt.

Handlingsplaner och policydokument i all ära, men när det gäller jämställdhetsintegrering är det nu dags att också kavla upp ärmarna. Det är ju Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet som fungerar som särskilt stöd i det arbetet. Efter årsskiftet går uppdraget över till den nya jämställdhetsmyndigheten, som ju även den placerats i Göteborg.

Ett uppmärksammat regeringsförslag, som jag berättade om för någon vecka sedan och säkert kommer att återkomma till många gånger, är Brett deltagande i högskoleutbildning. Förslaget innebär bland annat en ändring i högskolelagen; istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, är tanken att lärosätena också ska få ett utökat ansvar för att studenterna faktiskt fullföljer sin utbildning.

Landets rektorer är nog överens om att begreppet brett deltagande är mer adekvat än breddad rekrytering. Det motsvarar internationellt ”widening participation”. Det innebär bland annat att studenterna ska få det stöd de behöver under sin studiegång (se gärna mitt blogginlägg från 15 augusti). Mycket görs redan, både när det gäller rekrytering och exempelvis distansutbildning, för att möjliggöra högskolestudier oavsett bostadsort. Man alla är vi nog överens om att vi aldrig får tumma på kvaliteten i utbildningen och att det är studenten själv som ansvarar för sina studier. Ska vi göra ännu mer, och samtidigt behålla hög kvalitet i utbildningarna, kommer det att krävas ökade resurser.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, väntas snart offentliggöra sin utvärdering av högskolornas arbete för att främja en hållbar utveckling. Jag hyser stor förhoppning om att vårt lärosäte ska komma väl ut. För till de många saker som jag, som nybliven rektor, blivit imponerad över vid Göteborgs universitet, hör det stora hållbarhetsmedvetande som finns här på alla nivåer – fakulteter, institutioner och enheter. Det är något alla medarbetare kan vara riktigt stolta över.

I onsdags eftermiddag hälsades alla inresande internationella studenter välkomna hit till Göteborgs universktet. Omkring 900 studenter kom till biografen Draken på Järntorget, vilket var långt fler än väntat och lokalerna räckte knappt till. Welcome Services ansvarar för evenemanget som ger studentera värdefull information om vårt universitet, Göteborg och Sverige. Vicerektor för utbildningen, Mette Sandoff, som inledde eftermiddagen med att hålla ett välkomsttal sa till mig efteråt:

”Fantasktiskt roligt att se Draken fylld till bredden av studenter som valt att komma till GU för att studera – ett gott betyg till hela vår utbildningsverksamhet. Med ett så väl genomtänkt och engagerande välkomstprogram är det med stolthet man går upp på scen och hälsar alla studenter välkomna till GU”.

Eva Wiberg

 

 

 

 

 

Nya regeringsförslag väcker debatt

Välkomna tillbaka efter en förhoppningsvis avkopplande sommar! Höstens arbete börjar så smått att ta fart och själv har jag installerat mig i universitetets fina gamla huvudbyggnad i Vasaparken. Känns bra.

Under sommaren har det kommit en del nya remisser och lagförslag som berör högskolesektorn. Det förslag som väckt störst uppmärksamhet och som lett till en polariserad diskussion i media är regeringens promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning, som kom i mitten av juli. Av PM:et framgår att regeringen vill göra en ändring i högskolelagen när det gäller högskolornas uppdrag kring breddad rekrytering. Istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, så ska våra lärosäten framöver också främja ett breddat deltagande i högskoleutbildning. Det innebär i praktiken att universitet och högskolor får ett uttalat ansvar för att ge det stöd som krävs för att de som antagits till högskolan också fullföljer sin utbildning.

Förslaget har som sagt retat upp en del och så sent som i helgen skrev den tidigare högskoleministern och Liberalernas partiledare Jan Björklund på DN Debatt att regeringens ”order” till Sveriges universitet om att högskolorna ska se till att studenterna till varje pris godkänns kommer att leda till sänkt kvalitet i den högre utbildningen. Samma slutsats drog Alexander Maurits och Tobias Hägerstrand från Lunds universitet i en debattartikel i SvD i slutet av juli. De menade att det är helt orealistiskt att tro att det inte kommer att krävas extra resurser för att bedriva ett arbete med breddat deltagande och hävdade samtidigt att regeringens hårda styrning av högskolan är skadlig. Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson replikerade att regeringens förslag inte handlar om att sänka kraven och att högskolan och högre utbildning är något som angår hela samhället, inte bara dem som är närmast verksamma i den.

Författaren och journalisten Göran Rosenberg gjorde i sammanhanget en hörvärd radiokrönika i förra söndagens God morgon världen.

Min åsikt är att vi aldrig får göra avkall på utbildningens kvalitet, och att de förväntade lärandemål som anges i program- och kursplaner naturligtvis måste uppfyllas för att studenten ska få godkänt vid examination. Det innebär emellertid också att vi som högskolor självklart ska se till att ge det stöd som behövs, givet nuvarande tilldelningssystem.

Ett breddat deltagande i högskolan innebär dock också att studenten har ett krav på sig att prestera enligt de mål som är uppsatta i kurserna. Det kan man aldrig komma ifrån. Här skulle jag vilja påminna om det kompensatoriska uppdrag som grundskola och gymnasium har idag, dvs. att ge alla elever i den svenska skolan jämlika möjligheter till en bra skolgång, goda studieresultat och ökade förutsättningar för universitets- och högskolestudier.

Det ska bli mycket intressant att diskutera det nya lagförslaget med kolleger på GU, men också nationellt! Förslaget är tänkt att träda ikraft den 1 juli 2018

Ytterligare en utredning kom under sommaren från regeringen. Den ska föreslå åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier. Jag välkomnar en sådan utredning, som skulle öka tryggheten för studenter som drabbats av ohälsa. Detta förslag bör nog också ses i samband med lagförslaget om breddat deltagande då det explicit står att utredaren ska ”föreslå åtgärder inom studiemedelssystemet i syfte att öka genomströmningen i högskolan”, samt ”föreslå väl avvägda nivåer för fribeloppet inom studiemedelssystemet för alla utbildningsnivåer”. Vad utredningen mynnar ut i får vi ta ställning till framöver.

Jag fick i slutet av förra veckan ta del av några mycket obehagliga listor från en hemsida där högerextrema åsikter uttrycktes. Listorna innehöll mängder av namn på forskare vid våra universitet och högskolor, journalister, politiker, artister och samhällsdebattörer i stort, personer som utpekades bl.a. ”som maktelitens bedragare och förrädare” som på olika sätt skulle dömas och straffas. Webbplatsen är nu visserligen nedstängd och polisanmäld men kan av förståeliga skäl ha skapat en hel del olust och rädsla Jag vill betona att detta är något som vi på GU tar på största allvar. Vår säkerhetschef Jörgen Svensson har kontakt med Säkerhetspolisen och hans råd till dem som känner oro att ta kontakt med honom eller någon av de lokala säkerhetssamordnare som finns på respektive campus.

Det var allt för nu. Min ambition är att blogga åtminstone en gång i veckan eller när det dyker upp något som bara måste kommenteras.

Eva Wiberg