Almedalen – en brygga över till sommaren

Då har vi kickat igång årets Almedalsvecka och invigt Västsvenska Arenan, där Göteborgs universitet är en av aktörerna. I år har vi valt att låta våra seminarier handla om universitetets roll i samhället, som kommer att belysas ur ett antal olika perspektiv. Jag hann tyvärr inte i tid för att hinna bevista det första av GU:s seminarier – Tvärvetenskap är framtiden, men hänger universiteten med?  Det var Mistra Urban Futures som anordnade och som tur är går det titta på i efterhand. Man tog avstamp i hållbarhetsmålen för Agenda 2030 och i UKÄs utvärdering från 2017 om svenska lärosätens utbildningsinsatser inom hållbar utveckling, där bara en fjärdedel ansågs ha en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning. Eftersom vårt universitet fick ett gott omdöme tycker jag nog att vi ”hänger med” men det går givetvis att göra mer. Under seminariet lyfte Louise Jansson, koordinator för studentmedverkan om hållbarhet vid GU att lärosäten kan bli mer innovativa och skapa strukturer som gör att utbildningsprogram kan knyta an bättre till praktik. Jag håller med henne fullständigt när hon betonar att vi ska se studenten som inte bara en konsument av utbildning utan en viktig samhällsaktör och en viktig kunskapsproducent.

Ledningen representerad i Almedalen: Fredrika Lagergren Wahlin, vicerektor för samverkan, Eva Wiberg och Mattias Goksör. Fotograf: Johan Wingborg

Det känns nästan lite högtidligt att tänka på att det i år var 50 år sedan som Olof Palme stod på sitt lastbilsflak här i Almedalen första gången. I år är det dessutom valår och jag gissar att temperaturen höjs en aning. Åtminstone i debatten, annars har det blåst kyliga vindar i Visby idag, solen till trots.

Förväntningar jag har på Almedalen i år är flera. Jag vill så klart höra andras åsikter om vad universitetets roll är. Jag har aldrig tidigare känt ett större behov än i dagens läge att finnas med i samhällsdebatten. Här kan vi lyfta vår forskning som kan bidra till nya infallsvinklar och lösningar. Och det ligger helt i linje med vårt grunduppdrag, att samverka i det samhälle vi lever i. Almedalen är en utmärkt arena för att nå ut med forskningskommunikation.

Jag förväntar mig också många informella samtal och spännande möten. Trots ett intensivt seminarieschema, tycker jag mig få möjlighet till ett avbräck från vardagliga rutiner under Almedalsveckan och istället fylla på en rejäl injektion av tankar och idéer inför hösten. Veckan här blir en lucka, en brygga eller en sluss över från vardagens intensiva schema och rutiner till att landa i sommarens avkoppling och friare kalender. Med det menar jag att för mig blir Almedalen en tid för reflektion, fria tankar och några dagar där jag samlar på olika perspektiv och tankefrön som sedan kan ligga och marinera under sommarens lediga dagar. Almedalen blir en påfyllning inför att kunna reflektera på längre sikt, men också omvärldsbevakning och tips, som till exempel böcker och ämnen jag vill passa på att förkovra mig i under sommaren. Senare under hösten kan tankar från Almedalsveckan fungera som gödning i arbetet med såväl olika planer, direktiv, arbete och projekt.

Jag hoppas kunna närvara vid flera av GU:s seminarier. Och jag ser särskilt fram emot Vetenskapsrådets seminarium Hur kan vi främja vetenskapens bidrag till samhällets utveckling?  och  SUHFs seminarium Var går gränsen för vad vi bör forska om?  Dessutom kommer vi så klart få höra mer om den högskolepolitiska utvecklingen och styr- och resursutredningen under flera seminarier.

Idag har det varit Moderaternas dag i Almedalen och Västsvenska arenan öppnade.

Kul att vara igång!

Eva Wiberg

 

Näckrosen – en viktig del när universitetet bygger för framtiden

Göteborgs universitets vision om att skapa en ”gränsöverskridande mötesplats för humaniora, konst och kultur” fick i veckan en knuff framåt. Efter ett intensivt arbete med många inblandade presenterades en utvecklingsplan för området Näckrosen 2018-2040 för medarbetare, närboende och media. Enligt vår fastighetstrateg Mårten Tiselius finns det inget liknande någon annanstans i Europa.

Det är verkligen spännande att se att området nu har påbörjat sin förändringsprocess. Utbyggnaden av Humanisten är i full gång. Det ser visserligen inte så vackert ut just nu men Pontus Isaksson, fastighetschef på Akademiska hus, lovade dyrt och heligt att Näckrosenområdet kommer att bli minst lika fint som innan, om inte vackrare.

Utvecklingsplanen blir ett viktigt inspel till stadens detaljplanearbete. Som de flesta av er redan vet är ju tanken att samla universitetets konstnärliga och humanistiska fakulteteter ihop med universitetsbiblioteket. Under 2018 genomförs en förstudie kring både en ny konstnärlig fakultet och nytt universitetsbibliotek. Dessutom kommer det att under hösten utlysas en arkitekttävling om just biblioteket.

Men varför är utvecklingen av Näckrosenområdet så viktig? Jo, här bygger vi nu för framtiden, det är en del av vårt arbete med att förnya och skapa mötesplatser för morgondagens studenter och göteborgare. Det är förstås av avgörande betydelse att det är verksamhetens behov som driver utvecklingen, men vi vill också bidra till att skapa mer liv i området och öppna upp parken och universitetet för allmänheten. Området upplevs idag som ganska slutet, otillgängligt och i viss mån även som en otrygg plats under dygnets mörkare timmar. Tanken är att det ska bli mer inbjudande och även upplevas som en tryggare plats att vistas på.

I grunden handlar det om att integrera Näckrosenområdet med kulturinstitutionerna runt Götaplatsen – Konstmuseet, Konserthuset, Stadsteatern och stadsbiblioteket – men ett kulturstråk kan ju sträcka sig hela vägen längs Kungsportsavenyn ned till Göteborgsoperan. Och kanske i framtiden kan ta stadens planerade linbana över till Backateatern, Aftonstjärnan och andra kulturupplevelser. Från Näckrosen finns även möjligheter att koppla ihop oss med nya stråk, t ex upp mot Chalmers.

Jag vill att Göteborgs universitet ska bli mer synligt i staden. Näckrosen, men även våra andra byggplaner, är viktiga steg. Idag är vi utspridda över staden och inte en så tydlig och närvarande aktör som vi borde vara. Med våra studenter och anställda utgör vi en väsentlig del av stadens invånare, räknar vi in Chalmers så utgör vi ca 10 procent av stadens invånare. Vi är en stor och viktig resurs i staden. Det är klart att vi måste synas!

Utställningen om planen står kvar till påsk, i övre foajén i Hovrätten på Olof Wijksgatan, om du har vägarna förbi.

Eva Wiberg

Jag tillsammans med fastighetsstrateg Mårten Tiselius vid utställningen av Näckrosens utvecklingsplan.

 

Dags för 2017 års bokslut

Året är snart till ända och det är dags att göra bokslut. För min del är det självklart stora under 2017 att jag fick förtroendet att ta över ledningen av Göteborgs universitet. GU är utan tvekan ett fantastiskt lärosäte. Det var mitt intryck innan jag började här, efter sex månader som rektor kan jag bara konstatera att det stämmer mer än väl. Här finns både hög kompetens och stora möjligheter.

Det är förstås omöjligt att på ett litet utrymme som en blogg nämna allt spännande och intressant som händer runtom på vårt universitet. Men för att ändå lyfta några saker så gillar jag verkligen det tvärvetenskapliga anslaget, som ju illustreras på ett väldigt bra sätt genom universitetets gemensamma satsning UGOT Challenges. Att arbeta över disciplingränserna, och då menar jag i ännu större utsträckning än vad som görs idag, tror jag dessutom är helt nödvändigt för vårt lärosäte. Både ur ett konkurrensperspektiv och för att vi som universitet ska kunna bidra till de hållbarhetsmål som FN satt upp för världen genom Agenda 2030.

Det för mig osökt över till universitetets eget hållbarhetsarbete som är både framgångsrikt och under ständig utveckling. Det fick vi också ett kvitto på i en granskning som presenterades av Universitetskanslerämbetet, UKÄ, tidigare i höst. Av 47 lärosäten som utvärderades, var det bara elva, alltså knappt en fjärdedel som fick godkänt och som bedömdes ha ”en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning”. Vi var bland de elva. En annan sorts kvitto på framgångsrikt hållbarhetsarbete är regeringens utnämning av GMV:s föreståndare Katarina Gårdfeldt till ny föreståndare för Polarforskningssekretariatet. Ett både viktigt och prestigefullt uppdrag som vi i alla fall lite kan ta åt oss äran av.

Göteborgs universitet har haft ett framgångsrikt år 2017 vad gäller forskningsfinansiering från olika håll, vilket är ett gott bevis på forskning med hög kvalitet. Vi fick under hösten ett rekordstort forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, 188 miljoner kronor. Det är så mycket som en tredjedel av KAW:s totala projektanslag för 2017. Lysande! I de nationella forskningsinfrastruktursatsningarna fick vi från Vetenskapsrådet finansiering till tre enheter knutna till GU: SND, Språkbanken och Evaluation Through Follow-up. Alla tre nationellt viktiga forskningsinfrastrukturer. Och så här mot slutet av året kunde vi också bland annat glädjas över tre nya Academy Fellows till Göteborgs universitet.

Jag vill slutligen också säga något om de verksamhetsdialoger som vi i universitetsledningen deltagit i under november och december. Det har varit väldigt uppmuntrande att inse att arbetet med handlings- och verksamhetsplaner (HPVP) fått ett så stort genomslag. Det finns en tydlighet i hur planerna ska tacklas och ett stabilt sätt att arbeta på. Det var också mycket intressant att få ta del av de olika fakulteternas och institutionernas prioriteringar. Här visades det verkligen prov på både engagemang och strategiskt tänkande.

Vi pratade förstås också om höstens stora samhällshändelse #metoo. Det har varit omvälvande att uppleva hur kvinnor äntligen vågar stå upp och berätta om trakasserier och övergrepp som de blivit utsatta för. Det är självklart inget problem man löser så lätt, att komma tillrätta med detta kommer att kräva ett långsiktigt och tålmodigt förändringsarbete. Samtidigt känns det betryggande att veta att vi som organisation tar frågan på största allvar, också med tanke på att Universitets- och högskolerådet, UHR, har fått regeringens uppdrag att se över hur lärosätena arbetar med frågan.

När det gäller universitetets arbetsmiljöarbete generellt så uppfattade vi att det finns en samsyn kring det omtag vi nu gör, och som prorektor Mattias Goksör ansvarar för. Ett första steg för att stärka universitetets systematiska arbetsmiljöarbete tar vi genom att skapa en starkare koppling mellan den centrala arbetsmiljökommittén, CAMK, och de lokala arbetsmiljökommittéerna, LAMK. Systematik och uppföljning är viktigt för att alla medarbetare ska känna sig trygga och trivas.

Tack alla, medarbetare och studenter, för goda insatser och stöd under året. Jag önskar er ett gott slut på 2017 och gott nytt år!

Eva Wiberg

 

 

 

Samarbete med södra Afrika bra för demokratin och den akademiska friheten

Universitetsnätverk och internationella konferenser håller inte alltid vad de lovar. Det gjorde, med råge, förra veckans jubileumskonferens för universitetsnätverket SANORD, (Southern African Nordic Center), i Zimbabwe. Jag medverkade som en av huvudtalarna och det var en rätt speciell känsla att komma dit bara några dagar efter att landets 93-åriga president Robert Mugabe äntligen gått med på att avgå efter 37 år vid makten. Att Zimbabwes hela juristkår var på samma ställe som vi för att diskutera landets lagstiftning förstärkte upplevelsen av historisk milstolpe.

SANORD är ett nätverk för lärosäten i Norden och i södra Afrika och har idag totalt 46 medlemmar, varav 21 i de nordiska länderna. Fokus ligger på att ta sig an regionala och globala utmaningar inom forskning och utbildning, innovation och utveckling samt bidra till arbetet med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Göteborgs universitet har varit med sedan 2011. Nätverket, som kom till för att främja samarbeten mellan de två regionerna, firade nu sitt 10-årsjubileum.  Från Göteborgs universitet var vi tre som deltog. Det var jag, Jens Stilhoff Sörensen, forskare från institutionen för globala studier och Karolina Catoni, internationell handläggare från International Centre. Jens talade i en workshop om akademisk frihet och kunskapsöverföring mellan nord och syd. Karolina var bland annat med och arrangerade en workshop om hur det internationella samarbetet ska kunna stärkas för att utveckla SANORD ytterligare.

En utgångspunkt för mitt eget tal var hur kontakterna mellan de nordiska länderna och södra Afrika under de senaste decennierna utvecklats från att handla mest om stöd, exempelvis under apartheidperioden, till ett mer jämbördigt samarbete. Ett samarbete där vi, trots att vi har olika förutsättningar och olika utmaningar, kan lära av varandra. Det gäller sådant som universitetens roll i samhället, akademisk frihet och hållbar utveckling och inte minst då förutsättningarna för demokrati. Medan exempelvis Zimbabwe nu förhoppningsvis kommer att gå mot en demokratisk utveckling, hotas våra demokratier här uppe i norr av relativt nya företeelser som växande kunskapsförakt, desinformation och falska nyheter. Genom samarbetet med afrikanska stater där demokrati inte sällan förvandlats till diktatur, får vi själva möjlighet till en större insikt i vad som faktiskt behövs för att behålla och stärka demokratin.

Vikten av samarbete var något som även Sydafrikas forsknings- och teknologiminister Naledi Pandor betonade i sitt tal. Vi var rörande eniga om att vi visserligen ligger långt ifrån varandra, men att vi med hjälp av tekniken lätt kan nås.

Mest handlade mitt tal om hållbar utveckling, vilket ansvar vi som universitet har och vad vi kan göra tillsammans för att bidra till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Med olika exempel försökte jag visa på hur alla målen hänger ihop men också hur vi med vår forskning, utbildning och samverkan har en avgörande betydelse för att ambitiösa mål som utrotning av hunger, ökad jämlikhet och utbildning till alla ska kunna bli verklighet till år 2030.

I den översyn som vi gör just nu av de internationella nätverk som Göteborgs universitet redan deltar i, alternativt vill komma in i, upplever jag att samarbetet inom SANORD är väl värt att utveckla. Det är en konstellation mellan två kontinenter med stora outnyttjade samarbetsmöjligheter och vi planerar därför att öka vårt engagemang inom nätverket. Det gäller såväl tematiska forskningssamarbeten som olika utbyten för studenter.

Nästa SANORD-konferens kommer att hållas i finska Jyväskylä i augusti 2018. Rubriken är ”Academic citizenship: recognition, resilience or resistance?”

Eva Wiberg

Universiteten kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling

I veckan som gick hade jag förmånen att få delta i ett seminarium med namnet ”Mediterranean Crisis: University cooperation for sustainable development and peace”. Konferensen hölls utanför Rom och samlade studenter från Balkan, Mellanöstern och Europa för att diskutera freds- och hållbarhetsfrågor. Det yttersta syftet med mötet, som var det andra i ordningen och anordnades av Università Roma Tre i Rom, är att få med universitetsvärlden i ett arbete för att skapa en fredlig och hållbar utveckling i exempelvis Mellanöstern. En nyckel är att ha med studenter från de utsatta områdena i regionen och få dem att börja samtala med varandra.

Ett antal forskare och andra universitetspersoner fick tillsammans med studenterna en inblick i arbetet med masterutbildningar som har bidragit till att bygga upp verksamheten efter bland annat krigen i forna Jugoslavien och Libanon. Det var många goda samtal som jag hoppas kommer att leda till fortsatt samarbete med stöd från både EU och FN. Jag tänker också att vi från GU har goda förutsättningar att medverka i detta arbete.

Vi har nu också välkomnat våra nya studenter, vilket skedde på Världskulturmuseet i samarbete med Chalmers. Rektor Stefan Bengtsson och jag höll gemensamt välkomsttal inför över tusen nya studenter, såväl svenska som internationella. Väldigt lättsamt och trevligt.

GU:s nya doktorander hade sin obligatoriska introduktionsdag i fredags. Wallenbergcentrum fylldes av förväntansfulla doktorander från samtliga fakulteter. Under dagen fick de inblick i vad det innebär att vara verksam som forskarstuderande vid GU, med sin bredd och spets. Några ord på vägen fick de också av mig, som hälsade dem välkomna.

Till sist måste jag säga att det känns bra att nu ha blivit rektor ”på riktigt”. Jag började ju visserligen mitt uppdrag 1 juli men jag måste erkänna att det känns extra bra efter att ha blivit installerad som rektor vid den fantastiskt fina och högtidliga installationen för en dryg vecka sedan. Tack alla medarbetare och andra som förgyllde min dag!

Eva Wiberg