Artificiell intelligens och användning av data kräver ansvarsfull hantering

I förra veckan var jag i Japan och deltog vid konferensen Science and Technology in Society forum (STS forum) i Kyoto. Där kan man verkligen prata om att ta ett långsiktigt grepp om framtidsfrågorna. Den årliga konferensen, som funnits sedan 2004, har ett perspektiv på 100-500 år framåt i tiden och tar sin utgångspunkt i den tekniska utvecklingen som skapat välfärd och ekonomisk tillväxt för väldigt många människor runtom i världen, men som samtidigt innebär stora utmaningar, inte minst när det gäller klimatförändringar och ökade skillnader mellan fattiga och rika. Årets upplaga av STS forum handlade om artificiell intelligens och dataanvändning. Det är ju ämnen som är högst aktuella, inte bara i vår sektor men överhuvudtaget i samhället.

Jag skulle säga att STS forum är en jätteviktig konferens för oss. Inte främst för sitt innehåll utan framför allt som mötesplats. Sammanhanget ger ett unikt omvärldsperspektiv som kan vara svårt att få på annat sätt. Hit kommer en rad högt uppsatta personer med stort inflytande och beslutsmakt. Genom åren har en rad ministrar och Nobelpristagare deltagit. Som brukligt var Japans premiärminister Shinzo Abe invigningstalare. Temat var teknik och artificiell intelligens och hur vi som individer påverkas av utvecklingen.

En betydelsefull del av konferensen var det särskilda rektorsmöte där ett 50-tal rektorer från hela världen fick möjlighet att träffas och diskutera dessa stora och utmanande framtidsfrågor som vi alla brottas med just nu. En viktig diskussionspunkt var hur vi ska stärka våra universitet så att vi på bästa möjliga sätt kan bidra till att tackla de samhälleliga utmaningarna och de krav vi har på oss. Detta samtidigt som vi värnar våra grundläggande värderingar och vårt oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska bindningar. När det exempelvis gäller tillgängligheten av data är den stora utmaningen att hantera dessa data på ett etiskt försvarbart sätt. Här krävs ett stort ansvarstagande, i synnerhet när det handlar om att flera olika länders forskare är inblandade, länder där lagstiftningen kan se helt olika ut.

Konferensen är också en värdefull plattform för att nätverka och stärka kunskapen om Göteborgs universitet internationellt. Visserligen känner jag många av ledningarna från de universitet som deltog sedan tidigare, exempelvis University of Amsterdam, University College London, University of Tokyo, Kyoto University och National University of Singapore. Men som rektor för Göteborgs universitet är det ju från en helt ny plattform, vilket förstås gör stor skillnad.

I Japan passade jag också på att diskutera samarbeten, befintliga såväl som nya, och student- och forskarutbyten med flera av landets inhemska universitet. Med Tokyo University, där vi från GU idag har separata fakultetsavtal, vill vi få till ett universitetsövergripande samarbete. Det skulle underlätta för mobilitet såväl som för forskningssamarbeten. Det skulle också ge oss ökade möjligheter till nya doktorandstipendier. Även med University of Kyoto diskuterar vi nya samarbeten.

Väl tillbaka i Göteborg efter ett intensivt program, blev jag glatt överraskad över den fina beslutsklubba jag fick som lite försenad installationspresent från studenterna. Som jag tolkar det en direkt syftning till att jag värnar studentinflytandet. Redan vid denna veckas beslutsmöte kom den väl till pass och jag lovar att den kommer att finnas med även framöver.

Som installationspresent från studenterna fick jag en beslutsklubba.

Eva Wiberg

 

Göteborgs universitet får rekordanslag

Ännu en intensiv vecka har passerat och prorektor Mattias Goksör och jag känner oss alltmer hemtama i våra nya roller. Det är förstås väldigt mycket nytt att sätta sig in i och många människor att lära känna, men det viktiga är att det känns bra och det gör det verkligen.

Den senaste veckan har varit späckad med olika interna och externa aktiviteter. Det har varit allt från möte med universitetsstyrelsen och strategimöte med alla dekaner och prefekter till Bokmässan, besök av Prins Daniel samt 100-årsfirandet av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW.

I förra veckan presenterade regeringen sin höstbudget. På utbildningssidan innebär det bland annat att vi får ytterligare medel, 17 miljoner kronor i tre år, för att bygga ut utbildningen. För att utnyttja dessa pengar på bästa sätt, ska vi först noggrant analysera var de gör bäst nytta. Vi får också 46 heltidsstudieplatser för sommarskolor nästa år. När det gäller forskningen får vi en ökning av det fria basanslaget med 25 miljoner kronor. Detta är baserat på kvalitetsaspekter, vilket är mycket bra. Vi kommer att analysera utfallet och arbeta fram en plan för fördelning inom lärosätet. Positivt är också att regeringens kvalitetssatsning på 30 miljoner kronor per år inom hum/sam fortsätter till och med åtminstone 2020.

Över huvud taget är propositionen ett tecken på att satsningen på högre utbildning fortsätter, och att satsningen på hum/sam fortsätter även efter 2018 är glädjande, då en kortsiktig lösning inte ger någon större effekt.

Ytterligare besked om medelstilldelning ur ett nationellt perspektiv kom genom Vetenskapsrådet, som i de nationella forskningsinfrastruktursatsningarna gav finansiering till tre enheter knutna till GU: SND, Språkbanken och Evaluation Through Follow-up. Alla tre är viktiga forskningsinfrastrukturer för Sverige.

Vi fick i veckan besked om ett rekordstort forskningsanslag från KAW, 188 miljoner kronor, vilket är en tredjedel av KAW:s totala projektanslag för 2017. Pengarna går till fem olika projekt inom medicin och naturvetenskap och fördelas över fem år. Mycket glädjande och bra tidpunkt då vi under torsdagen firade KAW:s 100-årsjubileum med symposiet Metabolism – The Foundation of Life anordnat av GU, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien, KVA. Jag tror att ordföranden i KAW, Peter Wallenberg Jr samt vd Göran Sandberg, och generalsekreterare Göran K Hansson från KVA var nöjda. Stort tack från oss här vid Göteborgs Universitet!

På torsdagen startade även årets bokmässa i Göteborg. Temat är bildning och jag deltog under öppningsdagen i ett panelsamtal om detta ämne. Jonsereds herrgård arrangerade och det blev ett spänstigt samtal om bildning sett ur ett antal olika perspektiv. I sig bildande, tycker jag. I GU:s monter var det mycket folk som intresserat lyssnade till kortföreläsningar om Döda havsrullar och mycket annat spännande.

Eva Wiberg

 

 

 

Universiteten kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling

I veckan som gick hade jag förmånen att få delta i ett seminarium med namnet ”Mediterranean Crisis: University cooperation for sustainable development and peace”. Konferensen hölls utanför Rom och samlade studenter från Balkan, Mellanöstern och Europa för att diskutera freds- och hållbarhetsfrågor. Det yttersta syftet med mötet, som var det andra i ordningen och anordnades av Università Roma Tre i Rom, är att få med universitetsvärlden i ett arbete för att skapa en fredlig och hållbar utveckling i exempelvis Mellanöstern. En nyckel är att ha med studenter från de utsatta områdena i regionen och få dem att börja samtala med varandra.

Ett antal forskare och andra universitetspersoner fick tillsammans med studenterna en inblick i arbetet med masterutbildningar som har bidragit till att bygga upp verksamheten efter bland annat krigen i forna Jugoslavien och Libanon. Det var många goda samtal som jag hoppas kommer att leda till fortsatt samarbete med stöd från både EU och FN. Jag tänker också att vi från GU har goda förutsättningar att medverka i detta arbete.

Vi har nu också välkomnat våra nya studenter, vilket skedde på Världskulturmuseet i samarbete med Chalmers. Rektor Stefan Bengtsson och jag höll gemensamt välkomsttal inför över tusen nya studenter, såväl svenska som internationella. Väldigt lättsamt och trevligt.

GU:s nya doktorander hade sin obligatoriska introduktionsdag i fredags. Wallenbergcentrum fylldes av förväntansfulla doktorander från samtliga fakulteter. Under dagen fick de inblick i vad det innebär att vara verksam som forskarstuderande vid GU, med sin bredd och spets. Några ord på vägen fick de också av mig, som hälsade dem välkomna.

Till sist måste jag säga att det känns bra att nu ha blivit rektor ”på riktigt”. Jag började ju visserligen mitt uppdrag 1 juli men jag måste erkänna att det känns extra bra efter att ha blivit installerad som rektor vid den fantastiskt fina och högtidliga installationen för en dryg vecka sedan. Tack alla medarbetare och andra som förgyllde min dag!

Eva Wiberg

Intensivt möte med landets rektorer

Som jag berättade i förra blogginlägget befann jag mig den 17-18 augusti på Smådalarö gård i Haninge. Det handlade om SUHF:s årliga internat då 21 högskolerektorer samlades för att under några informella, men intensiva dagar diskutera viktiga frågor av olika slag. Dessa sammankomster är viktiga för mig då jag får möjlighet att på ett enkelt sätt stämma av olika frågor med mina rektorskollegor. Här tar jag upp några av frågorna som kom upp.

Lärosätenas styrning och ledning i förhållande till de direktiv som regeringen ger oss är en ständig fråga, och nu kom vi att diskutera den utredning av styrning och resursfördelning av högskolan som förra rektorn, Pam Fredman, nyligen påbörjat. Det är regeringen som vill få förslag på hur ett mer effektivt styrsystem skulle kunna se ut för att ge lärosätena bättre förutsättningar att utvecklas. Den 21 september kommer Pam och hennes medarbetare från universitetsledningens stab, Magnus Petersson, att hålla en hearing i Göteborg med lärosätena. Det blir intressant att följa arbetet!

En annan pågående utredning, som görs av Agneta Bladh, styrelseordförande för Vetenskapsrådet, handlar om ökad internationalisering. En första enkät är inlämnad av högskolorna och vi ställer oss alla frågan om hur nationellt strategiska ska vi vara, för att främja såväl forskning och utbildning som exportstrategier. Vi är ett litet land och har mycket att vinna på att samarbeta kring internationaliseringsfrågor mellan lärosätena.

Och redan nästa vecka ska ytterligare en utredning vara klar. Då gäller det reglerna kring forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Utreder gör justitierådet Gudmund Toijer och frågan är svår på många sätt: var går gränsen mellan vård och forskning och hur gör vi systemet rättssäkert, främst för patienterna men även för forskare och läkare? Vilka regler ska gälla när andra aktörer, som industri eller internationella lärosäten, är involverade och hur lång bör preskriptionstiden vara? Frågorna kräver kraftfull kompetens för att hanteras på bästa sätt.

Handlingsplaner och policydokument i all ära, men när det gäller jämställdhetsintegrering är det nu dags att också kavla upp ärmarna. Det är ju Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet som fungerar som särskilt stöd i det arbetet. Efter årsskiftet går uppdraget över till den nya jämställdhetsmyndigheten, som ju även den placerats i Göteborg.

Ett uppmärksammat regeringsförslag, som jag berättade om för någon vecka sedan och säkert kommer att återkomma till många gånger, är Brett deltagande i högskoleutbildning. Förslaget innebär bland annat en ändring i högskolelagen; istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, är tanken att lärosätena också ska få ett utökat ansvar för att studenterna faktiskt fullföljer sin utbildning.

Landets rektorer är nog överens om att begreppet brett deltagande är mer adekvat än breddad rekrytering. Det motsvarar internationellt ”widening participation”. Det innebär bland annat att studenterna ska få det stöd de behöver under sin studiegång (se gärna mitt blogginlägg från 15 augusti). Mycket görs redan, både när det gäller rekrytering och exempelvis distansutbildning, för att möjliggöra högskolestudier oavsett bostadsort. Man alla är vi nog överens om att vi aldrig får tumma på kvaliteten i utbildningen och att det är studenten själv som ansvarar för sina studier. Ska vi göra ännu mer, och samtidigt behålla hög kvalitet i utbildningarna, kommer det att krävas ökade resurser.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, väntas snart offentliggöra sin utvärdering av högskolornas arbete för att främja en hållbar utveckling. Jag hyser stor förhoppning om att vårt lärosäte ska komma väl ut. För till de många saker som jag, som nybliven rektor, blivit imponerad över vid Göteborgs universitet, hör det stora hållbarhetsmedvetande som finns här på alla nivåer – fakulteter, institutioner och enheter. Det är något alla medarbetare kan vara riktigt stolta över.

I onsdags eftermiddag hälsades alla inresande internationella studenter välkomna hit till Göteborgs universktet. Omkring 900 studenter kom till biografen Draken på Järntorget, vilket var långt fler än väntat och lokalerna räckte knappt till. Welcome Services ansvarar för evenemanget som ger studentera värdefull information om vårt universitet, Göteborg och Sverige. Vicerektor för utbildningen, Mette Sandoff, som inledde eftermiddagen med att hålla ett välkomsttal sa till mig efteråt:

”Fantasktiskt roligt att se Draken fylld till bredden av studenter som valt att komma till GU för att studera – ett gott betyg till hela vår utbildningsverksamhet. Med ett så väl genomtänkt och engagerande välkomstprogram är det med stolthet man går upp på scen och hälsar alla studenter välkomna till GU”.

Eva Wiberg

 

 

 

 

 

Marita Hilliges ny generalsekreterare för SUHF

Tillsammans med ett tjugotal rektorer för Sveriges lärosäten, befinner jag mig just nu på Smådalarö för SUHF:s årliga rektorsinternat. Det är intensiva dagar och jag återkommer i nästa vecka med information om de intressanta diskussioner vi haft. En för högskolesektorn viktig och mycket trevlig nyhet måste bara förmedlas nu: styrelsen för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, utsåg igår, den 17 augusti, Marita Hilliges till ny generalsekreterare.

Marita Hilliges är professor i neurovetenskap och är sedan 2010 rektor vid Högskolan Dalarna. Hon har bland annat också varit prorektor för Högskolan i Halmstad. Marita Hilliges har sedan flera år tillbaka erfarenhet från arbete inom SUHF. Hon var vice ordförande för förbundet mellan 2011 – 2014 och hon har också varit ordförande i flera av förbundets arbetsgrupper.

Marita börjar sin nya tjänst den 1 oktober och efterträder Anders Söderholm som är ny generaldirektör för UKÄ.

Stort grattis till Marita!

Eva Wiberg

Fångad i en selfie tillsammans med SUHF:s nya generalsekreterare Marita Hilliges

Nya regeringsförslag väcker debatt

Välkomna tillbaka efter en förhoppningsvis avkopplande sommar! Höstens arbete börjar så smått att ta fart och själv har jag installerat mig i universitetets fina gamla huvudbyggnad i Vasaparken. Känns bra.

Under sommaren har det kommit en del nya remisser och lagförslag som berör högskolesektorn. Det förslag som väckt störst uppmärksamhet och som lett till en polariserad diskussion i media är regeringens promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning, som kom i mitten av juli. Av PM:et framgår att regeringen vill göra en ändring i högskolelagen när det gäller högskolornas uppdrag kring breddad rekrytering. Istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, så ska våra lärosäten framöver också främja ett breddat deltagande i högskoleutbildning. Det innebär i praktiken att universitet och högskolor får ett uttalat ansvar för att ge det stöd som krävs för att de som antagits till högskolan också fullföljer sin utbildning.

Förslaget har som sagt retat upp en del och så sent som i helgen skrev den tidigare högskoleministern och Liberalernas partiledare Jan Björklund på DN Debatt att regeringens ”order” till Sveriges universitet om att högskolorna ska se till att studenterna till varje pris godkänns kommer att leda till sänkt kvalitet i den högre utbildningen. Samma slutsats drog Alexander Maurits och Tobias Hägerstrand från Lunds universitet i en debattartikel i SvD i slutet av juli. De menade att det är helt orealistiskt att tro att det inte kommer att krävas extra resurser för att bedriva ett arbete med breddat deltagande och hävdade samtidigt att regeringens hårda styrning av högskolan är skadlig. Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson replikerade att regeringens förslag inte handlar om att sänka kraven och att högskolan och högre utbildning är något som angår hela samhället, inte bara dem som är närmast verksamma i den.

Författaren och journalisten Göran Rosenberg gjorde i sammanhanget en hörvärd radiokrönika i förra söndagens God morgon världen.

Min åsikt är att vi aldrig får göra avkall på utbildningens kvalitet, och att de förväntade lärandemål som anges i program- och kursplaner naturligtvis måste uppfyllas för att studenten ska få godkänt vid examination. Det innebär emellertid också att vi som högskolor självklart ska se till att ge det stöd som behövs, givet nuvarande tilldelningssystem.

Ett breddat deltagande i högskolan innebär dock också att studenten har ett krav på sig att prestera enligt de mål som är uppsatta i kurserna. Det kan man aldrig komma ifrån. Här skulle jag vilja påminna om det kompensatoriska uppdrag som grundskola och gymnasium har idag, dvs. att ge alla elever i den svenska skolan jämlika möjligheter till en bra skolgång, goda studieresultat och ökade förutsättningar för universitets- och högskolestudier.

Det ska bli mycket intressant att diskutera det nya lagförslaget med kolleger på GU, men också nationellt! Förslaget är tänkt att träda ikraft den 1 juli 2018

Ytterligare en utredning kom under sommaren från regeringen. Den ska föreslå åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier. Jag välkomnar en sådan utredning, som skulle öka tryggheten för studenter som drabbats av ohälsa. Detta förslag bör nog också ses i samband med lagförslaget om breddat deltagande då det explicit står att utredaren ska ”föreslå åtgärder inom studiemedelssystemet i syfte att öka genomströmningen i högskolan”, samt ”föreslå väl avvägda nivåer för fribeloppet inom studiemedelssystemet för alla utbildningsnivåer”. Vad utredningen mynnar ut i får vi ta ställning till framöver.

Jag fick i slutet av förra veckan ta del av några mycket obehagliga listor från en hemsida där högerextrema åsikter uttrycktes. Listorna innehöll mängder av namn på forskare vid våra universitet och högskolor, journalister, politiker, artister och samhällsdebattörer i stort, personer som utpekades bl.a. ”som maktelitens bedragare och förrädare” som på olika sätt skulle dömas och straffas. Webbplatsen är nu visserligen nedstängd och polisanmäld men kan av förståeliga skäl ha skapat en hel del olust och rädsla Jag vill betona att detta är något som vi på GU tar på största allvar. Vår säkerhetschef Jörgen Svensson har kontakt med Säkerhetspolisen och hans råd till dem som känner oro att ta kontakt med honom eller någon av de lokala säkerhetssamordnare som finns på respektive campus.

Det var allt för nu. Min ambition är att blogga åtminstone en gång i veckan eller när det dyker upp något som bara måste kommenteras.

Eva Wiberg

Jag känner mig välkommen

Efter några riktigt intensiva dagar, återvände jag idag från Visby till Göteborg. Almedalen är slut för denna gång. För mig blev det verkligen en rivstart in i rektorsjobbet och jag har under veckan haft möjlighet att under ytterst informella former få träffa flera av mina medarbetare vid universitetet.

Att äta frukost med forskare från olika fakulteter, de flesta involverade i UGOT Challenges olika projekt, att talas vid på Västsvenska arenan med politiker från Västra Götalandsregionen och från staden, med personer från handelskammaren, andra lärosäten i regionen, näringslivsrepresentanter, kolleger och vänner har varit en så positiv upplevelse och har fått mig att känna mig välkommen. Tack för allt vänligt bemötande!

Prorektor Mattias Goksör och jag har fått tid att prata om ledningsarbetet framöver, och det känns väldigt tryggt att ha honom vid min sida. Mattias är lugn och saklig men med en stor portion humor. Det ska bli så roligt att få arbeta tillsammans. Vi fick också tillfälle att gratulera honom särskilt till att han blivit utnämnd till professor.

Hela universitetsledningen med Jörgen Tholin, Staffan Edén, Mette Sandoff, Marie Smedbro (t f universitetsdirektör när Jörgen slutar den 13 augusti), GUS tidigare ordförande och vice ordförande, samt nytillträdda sådana och rektorsrådet Helena Lindholm träffades i olika konstellationer under veckan som gick.

Nu är jag på plats i Vasaparken och har fattat de första rektorsbesluten: ledningen är utsedd. Känns bra.

Jag önskar alla en fin och avkopplande sommar!

Eva Wiberg

I Almedalen fick jag också tillfälle att träffa studentrepresentanter från GUS, Göteborgs universitets studentkårer. Från vänster: Ellinor Alvesson, ny ordförande GUS, jag, prorektor Mattias Goksör, Lina Dahlin, ny vice ordförande GUS, Lina Olofsson, avgående ordförande GUS, Simon Ivarsson, avgående vice ordförande GUS.

Faktaresistens och internationalisering heta frågor hos SUHF

En rektorsfrukost med SUHF i Almedalen kan se ut på följande sätt: macka, kaffe, juice och sen snabbt in i diskussionerna kring bl a forskningsutvärderingar med Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström och Anders Söderholm, ny UKÄ-chef om några veckor.

Det finns förstås ett gemensamt intresse av att föra en dialog med lärosätena när det gäller de forskningsutvärderingar som ska hanteras av UKÄ i framtiden. Ett antal lärosäten har redan genomfört eller är på gång att genomföra utvärderingar och kan dela med sig av information till andra. En fråga som lyftes var om det ska finnas en gemensam metod för utvärdering eller inte. Lärosätena lär få i uppdrag att själva genomföra utvärderingarna, men det finns ganska mycket som talar för att övergripande principer kommer att tas fram.

Samtidigt är det nog bäst att överlåta åt lärosätena att avgöra vilka metoder som lämpar sig bäst för dem, då det inte går att tillämpa samma metoder på stora universitet som på mindre högskolor.

På eftermiddagen körde SUHF tre seminarier i rad med fokus på de mest brännande frågorna i Högskolesverige. Den första berörde faktaresistens och populism, ett återkommande tema under Almedalsveckan. Forskare, rektorer, media och politiker diskuterade vem som har ansvar för vad när det gäller det framväxande desinformationssamhället. Det är i det sammanhanget befriande att veta att det bland alla dessa kategorier finns sansade personer som ser problematiken och tar diskussionen på ett seriöst sätt utan att skylla ifrån sig – och med glimten i ögat!

Det andra seminariet handlade om internationalisering och den utredning regeringen tillsatt för att få fram en internationaliseringsstrategi. Jag hade förmånen att få ge avslutande reflektioner och medskick till utbildningsdepartementet, representerat av statssekreterare Karin Röding.

Som jag ser det är vi är ett litet land som har allt att vinna på att gemensamt lyfta fram Sverige som utbildnings- och forskningsdestination. Internationalisering är också mångfald och inkludering av olika grupper i samhället, inte minst hur vi tar hand om akademiker som hotas i sina hemländer, något som mitt nya rektorsråd Helena Lindholm poängterade. Ska vi ha en nationell strategi behöver man nog också fundera på hur långtgående och hur detaljerad en sådan strategi ska vara.

Det sista SUHF-seminariet handlade om den så kallade Megautredningen som ”ska lösa allt”, eller rättare sagt den som handlar om ”styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten”. Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, inledde och gav tydligt besked om att regeringen ser problem med ett samlat anslag, vilket fick panelen bestående av två av mina företrädare, Pam Fredman och Gunnar Svedberg, samt andra rektorer, politiker och studenter att diskutera förutsättningarna för utredningen i stort. Det var mycket välkommet att få en dialog kring arbetet såhär i upptakten av utredningen.

Sammantaget en givande högskoleeftermiddag!

Eva Wiberg

Efter regn kommer solsken

När man vaknar av ett intensivt regnande känns det bra att få en kopp kaffe och fokusera på viktiga grundfrågor som t ex hur vi ser till att ge relevant fakta och kunskapsbaserad information till samhällsmedborgarna. Så kände jag där jag satt i morse i Västsvenska arenans tält med utsikt mot havet. Skönt att sitta inne och lyssna på en oerhört kompetent panel i ”Hur populistisk vill vi att den kommande valrörelsen ska bli”, med bl a Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hur gör man för att få debatten att bli så saklig som möjligt? Vilka strategier kommer våra politiska partier att ha inför valet? Det var väldigt befriande när både Pia Rehnström, chefredaktör för Sydsvenska dagbladet, och Johnny Magnusson, moderat ordförande i regionstyrelsen i VGR, menade att partiledardebatterna kan vara så tråkiga att man knappat orkar lyssna och att politikerna borde våga ta ut svängarna lite mer!  Som Pia sa som råd till politikerna; ”tänk varje morgon på varför ni blev politiker och läs inte så många opinionsundersökningar”.

Våra stora dagstidningar behöver enligt diskussionen i morse också se över sitt arbete för att nå ut till läsarna på ett trovärdigt sätt. Svenskarna litar enligt studier hellre på myndigheter än våra dagstidningar som i flera fall har över 100 år på nacken, t ex Sydsvenskan som enligt Pia grundades för 170 år sedan. Men frågan är hur myndigheterna når ut till olika delar av samhället?  Hur når vi som universitet ut med vår kunskap? Det är svåra frågor men sådant vi måste diskutera. Och som vi alla har ansvar för.

Sen sken solen igen och sommarvärmen kom tillbaka lagom till Göteborgs universitets första Almedalsmingel någonsin. Vi höll till i Sahlgrenska akademins trädgård och fokus var universitetets tvärvetenskapliga satsning UGOT Challenges. Evablogg mingel 2

Solsken på Göteborgs universitets första mingel i Sahlgrenska akademins trädgård.

Evablogg mingel 1

Göteborgs universitets nya prorektor Mattias Goksör och jag på minglet.

Evablogg mingel Pam ny

Gissa vem som dök mer upp på minglet? Min föregångare Pam Fredman.

Imorgon, onsdag, har SUHF sin sedvanliga dag i Almedalen. Där kommer diskussionen bl a just att handla om vilket ansvar forskare, journalister och politiker har för ett framväxande desinformations-samhälle? Det kan bli en intressant, och förhoppningsvis fördjupad fortsättning på dagens debatt. Ett lästips är Agnes Wolds krönika om universitetets ”fjärde uppgift” i det senaste numret av tidskriften Fokus.

Hörs mer imorgon!

Eva Wiberg

Tankeväckande och lärorikt i Almedalen

Hur gamla kan vi bli? När jag vid seminariet med UGOT-centrumet AgeCap får veta att den som kommer att bli 200 år redan är född, blir jag lite ställd! Vill jag bli 200 år? Hur många generationer kommer jag att få uppleva då? Hur kommer vår livstid att se ut, ska vi inte då arbeta längre än till 67? Vad ska vi göra övriga 133 åren?

Lite provocerande kanske, men tanken slår mig att vi alla behöver tänkta till kring såväl kompetensförsörjning, livslångt lärande, lagförändringar, hur vår hälsa kommer att påverkas. Vetenskapen går framåt, men är vi beredda? AgeCap med sin satsning på tvärvetenskaplig forskning och innovation ska bli mycket intressant att följa.

Hur ser vi till att arbeta för att människor vill ta ett kollektivt ansvar för klimatet och andra globala utmaningar? Också dagens andra UGOT-seminarium med centrumet CeCAR väcker många tankar. Moderatorn Göran Rosenberg, författare och gästprofessor på Göteborgs universitet, påpekade att koldioxidutsläppen inte stannar vid den svenska gränsen och att vi på ett mer förutsättningslöst sätt behöver göra våra bedömningar när det gäller ansvaret för de globala klimatfrågorna.

Efter en förmiddag på Västsvenska arenan, deltog jag i en paneldebatt om universiteten som brobyggare i en tid av nya murar och ökad slutenhet. Seminariet anordnades av Uppsala universitet och var en uppföljning av förra årets Almedalsseminarium om internationalisering, där bl.a. högskoleminister Helene Hellmark Knutsson, jag själv och Eva Åkesson deltog. Vid det tillfället överlämnade vi en checklista till ministern inför den utredning om internationalisering som skulle sättas igång. Det har resulterat i ett kommittédirektiv och en utredning för ökad internationalisering inom högre utbildning och forskning ledd av Agneta Blad.

Eva blogg Uppsala-panel

I dagens panel ingick också förste vice talman Tobias Billström, Svenska institutets generaldirektör Annika Rembe, nytillträdd vice ordförande för European Students’ Union (ESU) Caroline Sundeberg, och Veronika Lindstrand-Kant från Migrationsverket. Vi var i stort överens om att det finns mycket att göra när det gäller ansökningstider, uppehållstillstånd m.m. Lärosätena arbetar på i en rad gemensamma nationella samarbeten i internationella nätverk, men staten behöver underlätta i en rad frågor. Inte minst när det gäller studieavgiftsfrågan och stipendiefrågan.

Faktaresistens, falska fakta och akademins roll i en värld där allt kan bli sanning bara man står på sig är något som behövs lyftas. Ikväll medverkade jag därför tillsammans med mina nya rektorskollegor i Västsverige i ett faktaresistens-quiz som vi högskolor arrangerade gemensamt.  Vi var fem rektorer som tävlade mot varandra men också mot publiken i ett faktaspäckat quiz som också var väldigt roligt och avspänt, mycket tack vara moderatorn Johan Wester, komikern ni vet.

Eva blogg Johan Wester

Johan Wester frågar, jag svarar.

Eva 3 juli 2

Fem västsvenska rektorer quizar i Almedalen: Björn Brorström från Högskolan i Borås, jag, Lars Niklasson från Högskolan i Skövde, Stefan Bengtsson från Chalmers, Martin Hellström från Högskolan Väst.

Min tredje dag som ny rektor för Göteborgs universitet blev ännu en intensiv dag. På mitt program imorgon finns så skilda ämnen som populism, innovationsklimat och kemikalieskatter.

Hörs imorgon!

Eva Wiberg