Samarbete med södra Afrika bra för demokratin och den akademiska friheten

Universitetsnätverk och internationella konferenser håller inte alltid vad de lovar. Det gjorde, med råge, förra veckans jubileumskonferens för universitetsnätverket SANORD, (Southern African Nordic Center), i Zimbabwe. Jag medverkade som en av huvudtalarna och det var en rätt speciell känsla att komma dit bara några dagar efter att landets 93-åriga president Robert Mugabe äntligen gått med på att avgå efter 37 år vid makten. Att Zimbabwes hela juristkår var på samma ställe som vi för att diskutera landets lagstiftning förstärkte upplevelsen av historisk milstolpe.

SANORD är ett nätverk för lärosäten i Norden och i södra Afrika och har idag totalt 46 medlemmar, varav 21 i de nordiska länderna. Fokus ligger på att ta sig an regionala och globala utmaningar inom forskning och utbildning, innovation och utveckling samt bidra till arbetet med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Göteborgs universitet har varit med sedan 2011. Nätverket, som kom till för att främja samarbeten mellan de två regionerna, firade nu sitt 10-årsjubileum.  Från Göteborgs universitet var vi tre som deltog. Det var jag, Jens Stilhoff Sörensen, forskare från institutionen för globala studier och Karolina Catoni, internationell handläggare från International Centre. Jens talade i en workshop om akademisk frihet och kunskapsöverföring mellan nord och syd. Karolina var bland annat med och arrangerade en workshop om hur det internationella samarbetet ska kunna stärkas för att utveckla SANORD ytterligare.

En utgångspunkt för mitt eget tal var hur kontakterna mellan de nordiska länderna och södra Afrika under de senaste decennierna utvecklats från att handla mest om stöd, exempelvis under apartheidperioden, till ett mer jämbördigt samarbete. Ett samarbete där vi, trots att vi har olika förutsättningar och olika utmaningar, kan lära av varandra. Det gäller sådant som universitetens roll i samhället, akademisk frihet och hållbar utveckling och inte minst då förutsättningarna för demokrati. Medan exempelvis Zimbabwe nu förhoppningsvis kommer att gå mot en demokratisk utveckling, hotas våra demokratier här uppe i norr av relativt nya företeelser som växande kunskapsförakt, desinformation och falska nyheter. Genom samarbetet med afrikanska stater där demokrati inte sällan förvandlats till diktatur, får vi själva möjlighet till en större insikt i vad som faktiskt behövs för att behålla och stärka demokratin.

Vikten av samarbete var något som även Sydafrikas forsknings- och teknologiminister Naledi Pandor betonade i sitt tal. Vi var rörande eniga om att vi visserligen ligger långt ifrån varandra, men att vi med hjälp av tekniken lätt kan nås.

Mest handlade mitt tal om hållbar utveckling, vilket ansvar vi som universitet har och vad vi kan göra tillsammans för att bidra till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Med olika exempel försökte jag visa på hur alla målen hänger ihop men också hur vi med vår forskning, utbildning och samverkan har en avgörande betydelse för att ambitiösa mål som utrotning av hunger, ökad jämlikhet och utbildning till alla ska kunna bli verklighet till år 2030.

I den översyn som vi gör just nu av de internationella nätverk som Göteborgs universitet redan deltar i, alternativt vill komma in i, upplever jag att samarbetet inom SANORD är väl värt att utveckla. Det är en konstellation mellan två kontinenter med stora outnyttjade samarbetsmöjligheter och vi planerar därför att öka vårt engagemang inom nätverket. Det gäller såväl tematiska forskningssamarbeten som olika utbyten för studenter.

Nästa SANORD-konferens kommer att hållas i finska Jyväskylä i augusti 2018. Rubriken är ”Academic citizenship: recognition, resilience or resistance?”

Eva Wiberg

Strategier för kompetensförsörjning behövs genom hela arbetslivet

I veckan som gick handlade det mesta för min del om arbetsgivarfrågor. Först var det SUHF:s arbetsgivardagar, sedan Arbetsgivarverkets årsmöte.

Vi lever i en tid med mycket fokus på karriärfrågor inom akademin, såväl i början som i slutet av en universitetsanställds arbetsliv. Det handlar både om doktoranders villkor, en karriär efter disputationen och om möjligheterna vid slutet av en karriär som professor.

Ny lagstiftning som vi måste tillämpa från 1 april 2018 kan bli början till en fast anställning på universitet och högskolor. Då införs nämligen möjligheten att högst fem år efter doktorsexamen bli anställd som biträdande lektor, och efter fyra till sex år ha rätt att bli prövad för en anställning som lektor. En karriärtjänst som kan leda till en professur. Tanken är att man ska ställa höga krav på rekryteringen, och att såväl pedagogisk som vetenskaplig skicklighet prövas. För GU:s del kommer vi att införa denna tjänstestruktur från 1 april 2018, vilket innebär att anställningsordningen ska revideras.

En annan fråga är hur det ser ut när man är i slutet av sin karriär som professor. Vid SUHF:s arbetsgivardag i Stockholm vittnade några rektorer om de förutsättningar som gäller vid deras respektive lärosäten för professorer som verkar som emeriti eller seniorprofessorer. Det ser alltså olika ut vid olika lärosäten.

Jag tycker det är väsentligt att vi på Göteborgs universitet tar vara på den erfarenhet som våra professorer har även efter 67 års ålder, men det är också viktigt att det finns en tydlighet i hur villkoren ser ut. I dag ser det olika ut inom vårt universitet. Planen är att vi nu ska se över hur vi använder oss av dessa båda kategorier.

Till syvende och sist handlar diskussionen om karriärvägar om att vi som arbetsgivare är så strategiska som möjligt när det gäller att rekrytera och ta hand om de bästa förmågorna genom hela arbetslivet, från början till slut.

Eva Wiberg

#Metoo-kampanjen en injektion för jämställdhetsarbetet

Att för första gången medverka i universitetets doktorspromotion gav mig en alldeles speciell känsla! Det var mäktigt att tillsammans med alla festklädda och förväntansfulla människor tåga in på tre led, samtidigt, och sedan fylla upp hela den stora scenen på Svenska Mässan.

Jag vet hur mycket arbete som lagts ner på att allt ska se så naturligt och fulländat ut under promotionsakten som det ju gjorde. Jag vet också hur mycket arbete alla doktorer har lagt ner, och vad det kan ha krävt i form av stöd från familj och vänner. Men nu är de framme vid målet och jag hoppas att de njöt i fulla drag, både av vad de uppnått och den högtidliga tillställningen.

Och själva festmiddagen var verkligen en ren njutning. Med hjälp av våra fantastiska musikalstudenter och duktiga medarbetare blev det en oförglömlig kväll. Tack!

SUHF:s årskonferens en viktig mötesplats
I veckan som gick höll SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) sin årskonferens och förbundsförsamling. Nyss hemkommen därifrån konstaterar jag hur viktigt det är att regelbundet träffas med sina kolleger för att diskutera de viktiga frågor vi brottas med i sektorn. Tema för årskonferensen var internationalisering, en fråga som alla vet ligger mig varmt om hjärtat.

Förbundsförsamlingens agenda var späckad. Lärosätenas självständighet, lärarutbildningen, infrastrukturfrågor och open access var några av de ämnen som diskuterades. Vi pratade också en del om vilka frågor vi vill ta upp och diskutera lite djupare med ministern när hon besöker vårt årliga rektorsmöte i Steningevik i januari.

#Metoo – en vitamininjektion
Sist men absolut inte minst måste jag få säga några ord om #metoo-kampanjen. Jag tycker det är mycket bra att det nu äntligen blir en bred diskussion om det som alla kvinnor alltid vetat. Nämligen att det inte bara sker olika typer av uppenbara sexuella trakasserier, utan också att det finns en strukturell ojämställdhet som kan ta sig många olika uttryck, det kan exempelvis handla om de härskartekniker där manliga kolleger osynliggör sina kvinnliga kolleger. En teknik som i och för sig även kan användas av kvinnor.

Det som är bra är att det nu finns en levande debatt som förhoppningsvis medvetandegör oss alla om sådant som tidigare legat under ytan. Inom akademin är vi inte annorlunda än på andra ställen. Vi behöver också våga ta debatten och vi har nu ett ypperligt tillfälle att ytterligare gå till botten med jämställdhetsfrågorna. Vår högskoleminister Helene Hellmark Knutsson har öppnat för detta genom det möte hon hade i veckan med expertgruppen för jämställdhet i högskolan. Syftet var att diskutera frågan om sexuella trakasserier på högskolan men det handlade också om breddad rekrytering och brett deltagande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är något som vi även inom GU behöver göra.

Eva Wiberg

Akademisk integritet, japansk hållbart åldrande – och doktorspromotion!

Hur arbetar Göteborgs universitet med akademiskt skrivande, akademisk integritet och frågor som rör plagiat? Jo, enligt vårt sätt att se handlar den typen av frågor i hög grad om utbildning. I veckan som gick, den 10–14 oktober, fick vi möjlighet att berätta om detta när GU besöktes dels av rektorer från Serbien samt Serbiens vice utbildningsminister, dels av företrädare för Europarådet och dess antikorruptionsenhet. Alla gäster fick med sig en bred bild av hur vi hanterar dessa frågor, hur de olika aktörernas roller ser ut och hur vi tillsammans arbetar för att skapa ett universitet som är bäst i Sverige på akademisk integritet. Sonja Bjelobaba från PIL-enheten, själv med serbiskt ursprung, var en drivande kraft i mötena och gav en överblick, inte bara för våra gäster, utan också för våra egna anställda som deltog i seminarierna.

Ett resultat av mötena är att vi ska fortsätta arrangera sammankomster inom GU för ömsesidigt informationsarbete kring akademisk integritet. Dessutom kom ett positivt besked från den serbiska delegationen att de gärna vill använda GU:s resurs i akademisk integritet som utgångspunkt för att bygga något motsvarande för samtliga universitet i Serbien. De vill även utveckla andra former av samarbete – ett fruktbart möte med andra ord!

MIRAI – framtid med japanska förtecken
Det första MIRAI-seminariet, med japanska och svenska lärosäten i samarbete kring forskning, utbildning och innovation, särskilt för yngre forskare och doktorander, ägde i veckan rum i Lund. Tanken är att stärka verksamheterna mellan våra länder. Sju svenska lärosäten medverkade, förutom GU även universiteten i Stockholm, Uppsala, Umeå, Linköping, Chalmers samt naturligtvis Lunds universitet. Dessutom deltog åtta japanska lärosäten: Hiroshima University, Hokkaido University, Kyushu University, Nagoyoa University, Sophia University, University of Tokyo, Tokyo Institute of Technology samt Waseda University.

STINT, som medfinansierar den svenska delen av MIRAI, medverkade också, liksom representanter för både Japans och Sveriges utbildningsdepartement samt forskningsfinansiärer med flera.

Forskare, inklusive doktorander, deltog i seminarierna som hade tre övergripande teman: åldrande, hållbarhet och materialvetenskap. Ett särskilt spår var de stora forskningsanläggningarna Max IV och ESS och deras motsvarigheter i Japan, som gärna ser fortsatta samarbeten framöver. Dessutom visade det sig finnas ett särskilt intresse för innovationsfrågor; en speciell gruppering, där GU är sammankallande, kommer därför att bilda en så kallad Task Force för att ta fram initiativ som stärker samverkan mellan akademi, näringsliv och det omgivande samhället.

Nästa år blir det seminarier i Japan under hösten, och workshoppar av olika slag under hela året. Här kan yngre forskare och doktorander delta.

Läs mer på http://www.mirai.nu/

Är du förresten intresserad av något projekt inom högre utbildning och forskning som kan stärka relationerna mellan Japan och Sverige? Ett litet tips är då att söka medel från STINT eller RJ. Nästa år gör de nämligen en särskild satsning i samband med 150-årsfirandet av Sveriges diplomatiska relationer med Japan.

Läs mer på http://www.stint.se/se/nyheter/var/newsID/596

Dags för årets största högtid
Är man rektor vid Göteborgs universitet är varje vecka full av intressanta händelser. Men just denna vecka avslutas med ett extra speciellt evenemang. Idag, fredagen den 20 oktober, är det åter dags för doktorspromotionen, universitetets största högtid. Som ny rektor för GU känns det förstås hedrande men också betydelsefullt att få promovera alla dessa nya doktorer inom en rad skilda ämnen som på olika sätt kommer att bli viktiga för Sveriges framtid.

Eva Wiberg

Artificiell intelligens och användning av data kräver ansvarsfull hantering

I förra veckan var jag i Japan och deltog vid konferensen Science and Technology in Society forum (STS forum) i Kyoto. Där kan man verkligen prata om att ta ett långsiktigt grepp om framtidsfrågorna. Den årliga konferensen, som funnits sedan 2004, har ett perspektiv på 100-500 år framåt i tiden och tar sin utgångspunkt i den tekniska utvecklingen som skapat välfärd och ekonomisk tillväxt för väldigt många människor runtom i världen, men som samtidigt innebär stora utmaningar, inte minst när det gäller klimatförändringar och ökade skillnader mellan fattiga och rika. Årets upplaga av STS forum handlade om artificiell intelligens och dataanvändning. Det är ju ämnen som är högst aktuella, inte bara i vår sektor men överhuvudtaget i samhället.

Jag skulle säga att STS forum är en jätteviktig konferens för oss. Inte främst för sitt innehåll utan framför allt som mötesplats. Sammanhanget ger ett unikt omvärldsperspektiv som kan vara svårt att få på annat sätt. Hit kommer en rad högt uppsatta personer med stort inflytande och beslutsmakt. Genom åren har en rad ministrar och Nobelpristagare deltagit. Som brukligt var Japans premiärminister Shinzo Abe invigningstalare. Temat var teknik och artificiell intelligens och hur vi som individer påverkas av utvecklingen.

En betydelsefull del av konferensen var det särskilda rektorsmöte där ett 50-tal rektorer från hela världen fick möjlighet att träffas och diskutera dessa stora och utmanande framtidsfrågor som vi alla brottas med just nu. En viktig diskussionspunkt var hur vi ska stärka våra universitet så att vi på bästa möjliga sätt kan bidra till att tackla de samhälleliga utmaningarna och de krav vi har på oss. Detta samtidigt som vi värnar våra grundläggande värderingar och vårt oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska bindningar. När det exempelvis gäller tillgängligheten av data är den stora utmaningen att hantera dessa data på ett etiskt försvarbart sätt. Här krävs ett stort ansvarstagande, i synnerhet när det handlar om att flera olika länders forskare är inblandade, länder där lagstiftningen kan se helt olika ut.

Konferensen är också en värdefull plattform för att nätverka och stärka kunskapen om Göteborgs universitet internationellt. Visserligen känner jag många av ledningarna från de universitet som deltog sedan tidigare, exempelvis University of Amsterdam, University College London, University of Tokyo, Kyoto University och National University of Singapore. Men som rektor för Göteborgs universitet är det ju från en helt ny plattform, vilket förstås gör stor skillnad.

I Japan passade jag också på att diskutera samarbeten, befintliga såväl som nya, och student- och forskarutbyten med flera av landets inhemska universitet. Med Tokyo University, där vi från GU idag har separata fakultetsavtal, vill vi få till ett universitetsövergripande samarbete. Det skulle underlätta för mobilitet såväl som för forskningssamarbeten. Det skulle också ge oss ökade möjligheter till nya doktorandstipendier. Även med University of Kyoto diskuterar vi nya samarbeten.

Väl tillbaka i Göteborg efter ett intensivt program, blev jag glatt överraskad över den fina beslutsklubba jag fick som lite försenad installationspresent från studenterna. Som jag tolkar det en direkt syftning till att jag värnar studentinflytandet. Redan vid denna veckas beslutsmöte kom den väl till pass och jag lovar att den kommer att finnas med även framöver.

Som installationspresent från studenterna fick jag en beslutsklubba.

Eva Wiberg

 

Göteborgs universitet får rekordanslag

Ännu en intensiv vecka har passerat och prorektor Mattias Goksör och jag känner oss alltmer hemtama i våra nya roller. Det är förstås väldigt mycket nytt att sätta sig in i och många människor att lära känna, men det viktiga är att det känns bra och det gör det verkligen.

Den senaste veckan har varit späckad med olika interna och externa aktiviteter. Det har varit allt från möte med universitetsstyrelsen och strategimöte med alla dekaner och prefekter till Bokmässan, besök av Prins Daniel samt 100-årsfirandet av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW.

I förra veckan presenterade regeringen sin höstbudget. På utbildningssidan innebär det bland annat att vi får ytterligare medel, 17 miljoner kronor i tre år, för att bygga ut utbildningen. För att utnyttja dessa pengar på bästa sätt, ska vi först noggrant analysera var de gör bäst nytta. Vi får också 46 heltidsstudieplatser för sommarskolor nästa år. När det gäller forskningen får vi en ökning av det fria basanslaget med 25 miljoner kronor. Detta är baserat på kvalitetsaspekter, vilket är mycket bra. Vi kommer att analysera utfallet och arbeta fram en plan för fördelning inom lärosätet. Positivt är också att regeringens kvalitetssatsning på 30 miljoner kronor per år inom hum/sam fortsätter till och med åtminstone 2020.

Över huvud taget är propositionen ett tecken på att satsningen på högre utbildning fortsätter, och att satsningen på hum/sam fortsätter även efter 2018 är glädjande, då en kortsiktig lösning inte ger någon större effekt.

Ytterligare besked om medelstilldelning ur ett nationellt perspektiv kom genom Vetenskapsrådet, som i de nationella forskningsinfrastruktursatsningarna gav finansiering till tre enheter knutna till GU: SND, Språkbanken och Evaluation Through Follow-up. Alla tre är viktiga forskningsinfrastrukturer för Sverige.

Vi fick i veckan besked om ett rekordstort forskningsanslag från KAW, 188 miljoner kronor, vilket är en tredjedel av KAW:s totala projektanslag för 2017. Pengarna går till fem olika projekt inom medicin och naturvetenskap och fördelas över fem år. Mycket glädjande och bra tidpunkt då vi under torsdagen firade KAW:s 100-årsjubileum med symposiet Metabolism – The Foundation of Life anordnat av GU, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien, KVA. Jag tror att ordföranden i KAW, Peter Wallenberg Jr samt vd Göran Sandberg, och generalsekreterare Göran K Hansson från KVA var nöjda. Stort tack från oss här vid Göteborgs Universitet!

På torsdagen startade även årets bokmässa i Göteborg. Temat är bildning och jag deltog under öppningsdagen i ett panelsamtal om detta ämne. Jonsereds herrgård arrangerade och det blev ett spänstigt samtal om bildning sett ur ett antal olika perspektiv. I sig bildande, tycker jag. I GU:s monter var det mycket folk som intresserat lyssnade till kortföreläsningar om Döda havsrullar och mycket annat spännande.

Eva Wiberg

 

 

 

Universiteten kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling

I veckan som gick hade jag förmånen att få delta i ett seminarium med namnet ”Mediterranean Crisis: University cooperation for sustainable development and peace”. Konferensen hölls utanför Rom och samlade studenter från Balkan, Mellanöstern och Europa för att diskutera freds- och hållbarhetsfrågor. Det yttersta syftet med mötet, som var det andra i ordningen och anordnades av Università Roma Tre i Rom, är att få med universitetsvärlden i ett arbete för att skapa en fredlig och hållbar utveckling i exempelvis Mellanöstern. En nyckel är att ha med studenter från de utsatta områdena i regionen och få dem att börja samtala med varandra.

Ett antal forskare och andra universitetspersoner fick tillsammans med studenterna en inblick i arbetet med masterutbildningar som har bidragit till att bygga upp verksamheten efter bland annat krigen i forna Jugoslavien och Libanon. Det var många goda samtal som jag hoppas kommer att leda till fortsatt samarbete med stöd från både EU och FN. Jag tänker också att vi från GU har goda förutsättningar att medverka i detta arbete.

Vi har nu också välkomnat våra nya studenter, vilket skedde på Världskulturmuseet i samarbete med Chalmers. Rektor Stefan Bengtsson och jag höll gemensamt välkomsttal inför över tusen nya studenter, såväl svenska som internationella. Väldigt lättsamt och trevligt.

GU:s nya doktorander hade sin obligatoriska introduktionsdag i fredags. Wallenbergcentrum fylldes av förväntansfulla doktorander från samtliga fakulteter. Under dagen fick de inblick i vad det innebär att vara verksam som forskarstuderande vid GU, med sin bredd och spets. Några ord på vägen fick de också av mig, som hälsade dem välkomna.

Till sist måste jag säga att det känns bra att nu ha blivit rektor ”på riktigt”. Jag började ju visserligen mitt uppdrag 1 juli men jag måste erkänna att det känns extra bra efter att ha blivit installerad som rektor vid den fantastiskt fina och högtidliga installationen för en dryg vecka sedan. Tack alla medarbetare och andra som förgyllde min dag!

Eva Wiberg

Intensivt möte med landets rektorer

Som jag berättade i förra blogginlägget befann jag mig den 17-18 augusti på Smådalarö gård i Haninge. Det handlade om SUHF:s årliga internat då 21 högskolerektorer samlades för att under några informella, men intensiva dagar diskutera viktiga frågor av olika slag. Dessa sammankomster är viktiga för mig då jag får möjlighet att på ett enkelt sätt stämma av olika frågor med mina rektorskollegor. Här tar jag upp några av frågorna som kom upp.

Lärosätenas styrning och ledning i förhållande till de direktiv som regeringen ger oss är en ständig fråga, och nu kom vi att diskutera den utredning av styrning och resursfördelning av högskolan som förra rektorn, Pam Fredman, nyligen påbörjat. Det är regeringen som vill få förslag på hur ett mer effektivt styrsystem skulle kunna se ut för att ge lärosätena bättre förutsättningar att utvecklas. Den 21 september kommer Pam och hennes medarbetare från universitetsledningens stab, Magnus Petersson, att hålla en hearing i Göteborg med lärosätena. Det blir intressant att följa arbetet!

En annan pågående utredning, som görs av Agneta Bladh, styrelseordförande för Vetenskapsrådet, handlar om ökad internationalisering. En första enkät är inlämnad av högskolorna och vi ställer oss alla frågan om hur nationellt strategiska ska vi vara, för att främja såväl forskning och utbildning som exportstrategier. Vi är ett litet land och har mycket att vinna på att samarbeta kring internationaliseringsfrågor mellan lärosätena.

Och redan nästa vecka ska ytterligare en utredning vara klar. Då gäller det reglerna kring forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Utreder gör justitierådet Gudmund Toijer och frågan är svår på många sätt: var går gränsen mellan vård och forskning och hur gör vi systemet rättssäkert, främst för patienterna men även för forskare och läkare? Vilka regler ska gälla när andra aktörer, som industri eller internationella lärosäten, är involverade och hur lång bör preskriptionstiden vara? Frågorna kräver kraftfull kompetens för att hanteras på bästa sätt.

Handlingsplaner och policydokument i all ära, men när det gäller jämställdhetsintegrering är det nu dags att också kavla upp ärmarna. Det är ju Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet som fungerar som särskilt stöd i det arbetet. Efter årsskiftet går uppdraget över till den nya jämställdhetsmyndigheten, som ju även den placerats i Göteborg.

Ett uppmärksammat regeringsförslag, som jag berättade om för någon vecka sedan och säkert kommer att återkomma till många gånger, är Brett deltagande i högskoleutbildning. Förslaget innebär bland annat en ändring i högskolelagen; istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, är tanken att lärosätena också ska få ett utökat ansvar för att studenterna faktiskt fullföljer sin utbildning.

Landets rektorer är nog överens om att begreppet brett deltagande är mer adekvat än breddad rekrytering. Det motsvarar internationellt ”widening participation”. Det innebär bland annat att studenterna ska få det stöd de behöver under sin studiegång (se gärna mitt blogginlägg från 15 augusti). Mycket görs redan, både när det gäller rekrytering och exempelvis distansutbildning, för att möjliggöra högskolestudier oavsett bostadsort. Man alla är vi nog överens om att vi aldrig får tumma på kvaliteten i utbildningen och att det är studenten själv som ansvarar för sina studier. Ska vi göra ännu mer, och samtidigt behålla hög kvalitet i utbildningarna, kommer det att krävas ökade resurser.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, väntas snart offentliggöra sin utvärdering av högskolornas arbete för att främja en hållbar utveckling. Jag hyser stor förhoppning om att vårt lärosäte ska komma väl ut. För till de många saker som jag, som nybliven rektor, blivit imponerad över vid Göteborgs universitet, hör det stora hållbarhetsmedvetande som finns här på alla nivåer – fakulteter, institutioner och enheter. Det är något alla medarbetare kan vara riktigt stolta över.

I onsdags eftermiddag hälsades alla inresande internationella studenter välkomna hit till Göteborgs universktet. Omkring 900 studenter kom till biografen Draken på Järntorget, vilket var långt fler än väntat och lokalerna räckte knappt till. Welcome Services ansvarar för evenemanget som ger studentera värdefull information om vårt universitet, Göteborg och Sverige. Vicerektor för utbildningen, Mette Sandoff, som inledde eftermiddagen med att hålla ett välkomsttal sa till mig efteråt:

”Fantasktiskt roligt att se Draken fylld till bredden av studenter som valt att komma till GU för att studera – ett gott betyg till hela vår utbildningsverksamhet. Med ett så väl genomtänkt och engagerande välkomstprogram är det med stolthet man går upp på scen och hälsar alla studenter välkomna till GU”.

Eva Wiberg

 

 

 

 

 

Marita Hilliges ny generalsekreterare för SUHF

Tillsammans med ett tjugotal rektorer för Sveriges lärosäten, befinner jag mig just nu på Smådalarö för SUHF:s årliga rektorsinternat. Det är intensiva dagar och jag återkommer i nästa vecka med information om de intressanta diskussioner vi haft. En för högskolesektorn viktig och mycket trevlig nyhet måste bara förmedlas nu: styrelsen för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, utsåg igår, den 17 augusti, Marita Hilliges till ny generalsekreterare.

Marita Hilliges är professor i neurovetenskap och är sedan 2010 rektor vid Högskolan Dalarna. Hon har bland annat också varit prorektor för Högskolan i Halmstad. Marita Hilliges har sedan flera år tillbaka erfarenhet från arbete inom SUHF. Hon var vice ordförande för förbundet mellan 2011 – 2014 och hon har också varit ordförande i flera av förbundets arbetsgrupper.

Marita börjar sin nya tjänst den 1 oktober och efterträder Anders Söderholm som är ny generaldirektör för UKÄ.

Stort grattis till Marita!

Eva Wiberg

Fångad i en selfie tillsammans med SUHF:s nya generalsekreterare Marita Hilliges

Nya regeringsförslag väcker debatt

Välkomna tillbaka efter en förhoppningsvis avkopplande sommar! Höstens arbete börjar så smått att ta fart och själv har jag installerat mig i universitetets fina gamla huvudbyggnad i Vasaparken. Känns bra.

Under sommaren har det kommit en del nya remisser och lagförslag som berör högskolesektorn. Det förslag som väckt störst uppmärksamhet och som lett till en polariserad diskussion i media är regeringens promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning, som kom i mitten av juli. Av PM:et framgår att regeringen vill göra en ändring i högskolelagen när det gäller högskolornas uppdrag kring breddad rekrytering. Istället för att som nu aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, så ska våra lärosäten framöver också främja ett breddat deltagande i högskoleutbildning. Det innebär i praktiken att universitet och högskolor får ett uttalat ansvar för att ge det stöd som krävs för att de som antagits till högskolan också fullföljer sin utbildning.

Förslaget har som sagt retat upp en del och så sent som i helgen skrev den tidigare högskoleministern och Liberalernas partiledare Jan Björklund på DN Debatt att regeringens ”order” till Sveriges universitet om att högskolorna ska se till att studenterna till varje pris godkänns kommer att leda till sänkt kvalitet i den högre utbildningen. Samma slutsats drog Alexander Maurits och Tobias Hägerstrand från Lunds universitet i en debattartikel i SvD i slutet av juli. De menade att det är helt orealistiskt att tro att det inte kommer att krävas extra resurser för att bedriva ett arbete med breddat deltagande och hävdade samtidigt att regeringens hårda styrning av högskolan är skadlig. Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson replikerade att regeringens förslag inte handlar om att sänka kraven och att högskolan och högre utbildning är något som angår hela samhället, inte bara dem som är närmast verksamma i den.

Författaren och journalisten Göran Rosenberg gjorde i sammanhanget en hörvärd radiokrönika i förra söndagens God morgon världen.

Min åsikt är att vi aldrig får göra avkall på utbildningens kvalitet, och att de förväntade lärandemål som anges i program- och kursplaner naturligtvis måste uppfyllas för att studenten ska få godkänt vid examination. Det innebär emellertid också att vi som högskolor självklart ska se till att ge det stöd som behövs, givet nuvarande tilldelningssystem.

Ett breddat deltagande i högskolan innebär dock också att studenten har ett krav på sig att prestera enligt de mål som är uppsatta i kurserna. Det kan man aldrig komma ifrån. Här skulle jag vilja påminna om det kompensatoriska uppdrag som grundskola och gymnasium har idag, dvs. att ge alla elever i den svenska skolan jämlika möjligheter till en bra skolgång, goda studieresultat och ökade förutsättningar för universitets- och högskolestudier.

Det ska bli mycket intressant att diskutera det nya lagförslaget med kolleger på GU, men också nationellt! Förslaget är tänkt att träda ikraft den 1 juli 2018

Ytterligare en utredning kom under sommaren från regeringen. Den ska föreslå åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier. Jag välkomnar en sådan utredning, som skulle öka tryggheten för studenter som drabbats av ohälsa. Detta förslag bör nog också ses i samband med lagförslaget om breddat deltagande då det explicit står att utredaren ska ”föreslå åtgärder inom studiemedelssystemet i syfte att öka genomströmningen i högskolan”, samt ”föreslå väl avvägda nivåer för fribeloppet inom studiemedelssystemet för alla utbildningsnivåer”. Vad utredningen mynnar ut i får vi ta ställning till framöver.

Jag fick i slutet av förra veckan ta del av några mycket obehagliga listor från en hemsida där högerextrema åsikter uttrycktes. Listorna innehöll mängder av namn på forskare vid våra universitet och högskolor, journalister, politiker, artister och samhällsdebattörer i stort, personer som utpekades bl.a. ”som maktelitens bedragare och förrädare” som på olika sätt skulle dömas och straffas. Webbplatsen är nu visserligen nedstängd och polisanmäld men kan av förståeliga skäl ha skapat en hel del olust och rädsla Jag vill betona att detta är något som vi på GU tar på största allvar. Vår säkerhetschef Jörgen Svensson har kontakt med Säkerhetspolisen och hans råd till dem som känner oro att ta kontakt med honom eller någon av de lokala säkerhetssamordnare som finns på respektive campus.

Det var allt för nu. Min ambition är att blogga åtminstone en gång i veckan eller när det dyker upp något som bara måste kommenteras.

Eva Wiberg