Nu får universitetet tydligare karriärvägar

Igår, 22 februari, beslutade vår styrelse att revidera universitetets anställningsordning. Det är ett beslut som förhoppningsvis ska leda till tydligare anställningar och karriärvägar. Bakgrunden är ny lagstiftning som vi inom akademin måste tillämpa från 1 april 2018 och som kan bli början till en fast anställning på universitet och högskolor.

Vad som händer konkret är att det införs en möjlighet att högst fem år efter doktorsexamen bli anställd som biträdande lektor, och att efter fyra till sex år ha rätt att bli prövad för en anställning som lektor. En karriärtjänst som kan leda till en professur.

En annan fråga är hur det ser ut när man är i slutet av sin karriär som professor. Jag tycker det är angeläget att vi på Göteborgs universitet tar vara på den kompetens och erfarenhet som våra professorer har även efter 67 års ålder. Samtidigt är det viktigt att det finns en tydlighet i hur villkoren ser ut. Idag kan det se olika ut mellan olika lärosäten. Att styrelsen i beslutet om en reviderad anställningsordning även tog bort även tjänstebenämningen senior professor, eftersom denna saknar stöd i Högskolelagen, tror jag kommer att bidra till ökad tydlighet kring vad som gäller.

Men alla är inte nöjda. Jag fick häromdagen ett brev från en grupp medarbetare som idag är verksamma som seniora professorer vid Göteborgs universitet. De upplever att de är utsatta för åldersdiskriminering och protesterar mot styrelsens beslut.

Att tjänstebenämningen senior professor försvinner har ingen koppling till möjligheten för pensionerade professorer att även i framtiden vara verksamma vid Göteborgs universitet, med eller utan anställning. Det är också viktigt att poängtera att samtliga professorer, efter uppnådd pensionsålder, dessutom alltid har rätt att använda sig av titeln professor emeritus/emerita.

Jag kommer inom kort att revidera reglerna för pensionerade professorers fortsatta verksamhet vid Göteborgs universitet. För professorer emeriti med anställning införs enligt de nya reglerna tjänstebenämningen senior forskare. En anställning som senior forskare kommer på samma sätt som nuvarande senior professor att gälla för ett år i taget och det kommer inte att finnas någon övre tidsgräns för hur länge en enskild professor kan vara aktuell för en anställning som senior forskare.

Det känns bra vi att vi nu får en tjänstestruktur som innebär ökade möjligheter till fasta anställningar och tydligare karriärvägar och villkor genom hela det akademiska arbetslivet, från början till slut. När allt kommer omkring handlar det om att vi som arbetsgivare ska kunna ta hand om universitetets viktigaste tillgång – vår kompetens.

Eva Wiberg

 

This post is also available in: enEnglish

4 reaktioner till “Nu får universitetet tydligare karriärvägar”

  1. 1. Hur tänker du och styrelsen kring karriärvägar till Professor för den som faller för den mycket snäva tidsgränsen 5 år efter doktorsexamen? Är det i så fall forskare och/eller förste forskningsingenjör som vi kan erbjuda dem som efter den gränsen ändå vill kunna meritera sig för att stå redo inför utlysta lektorat?

    2. Ett kritiskt viktigt moment är hur utvärderingen ska gå till under det biträdande lektoratet. Om de här tjänsterna ska vara kvalitetsdrivande så måste tydliga krav tas fram och och deras effekter följas upp. Tänker GU centralt ta fram riktlinjer för det arbetet? Vi gör gärna det arbetet på institutionen eftersom vi strävar efter högsta kvalitet men vi behöver veta att vi också har mandatet att ställa höga krav.

    1. Hej Johan,
      När det gäller din första fråga så är det regeringen som har fattat beslut om ändringen i högskoleförordningen, i syfte att skapa en tryggare anställningsform för unga forskare. För dem som ”faller” för tidsgränsen på fem år finns i princip två anställningar; antigen som universitetslektor eller som forskare. Men det är endast vid anställning som universitetslektor som det finns möjlighet till befordran till professor.

      På din andra fråga är svaret att universitetets anställningsordning bör kompletteras med ytterligare anvisningar av fakultetsstyrelserna. Anvisningarna får dock inte innehålla regler som innebär att anställningsordningens regler inskränks eller kringgås.

      Eva Wiberg

  2. I alla fall vid en GU specifik institution får ingen bli biträtande lektor för att det är ”för stor en risk för institutionen” att vara tvungen att anställa dem som universitet lektor. Jag tror då att ändringen kommer inte att betyda att flera bli biträntande lektor, utan att unga forskare får inte längre ansöka t.ex. VR etableringsbidrag, som ansöktes hittils som forskarassistent. Då det kommer att finnas även mindre möjlighet att skapa en karriär vid GU.
    Hur i praktiken kommer du att ”tvinga” prefekter att anställa unga forskare som biträtande lektor?

    1. Hej Celine,
      Det är regeringen som har fattat beslut om ändringen i högskoleförordningen i syfte att skapa en tryggare anställningsform för unga forskare. Det är alltså inte enbart vid Göteborgs universitet som den tidsbegränsade anställningen som forskarassistent kommer upphöra utan det gäller alla lärosäten. Man kan säga att det är statsmakten som ”tvingar” prefekten att anställa unga forskare som biträdande lektorer – och det ska ses mot bakgrund av att det inom högskolesektorn finns många tidsbegränsade anställningar (av dem som undervisar och forskar vid statliga universitet och högskolor var, enligt Universitetskanslersämbetet, 28 procent visstidsanställda 2016).

      Eva Wiberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *