En vecka full av högtider, tacksamhet och finbesök

Vårens mest intensiva vecka är här. I tisdags var det äntligen dags att sjösätta en ny tradition – diplomeringsceremonin. Syftet med ceremonin är att tacka och uppmärksamma alla de studenter, som under sin egen studietid, tar sig tid att engagera sig i kommittéer, kårernas presidier och styrelser, nämnder, råd och studenttidningar. Detta är en tradition som jag önskade ta med mig från Lund. Anledningen till det är att jag anser att studentengagemanget är avgörande för att ett universitet ska lyckas med att höja kvaliteten och kunna utvecklas. Vår organisation är beroende av att inte bara attrahera studenter, utan också att studenterna involverar sig i verksamheten.

Diplomeringsceremoni 22 maj 2018 Fotograf: Johan Wingborg

På onsdagen fick jag möjlighet att hälsa ett tjugotal nya prefekter och dekaner välkomna till sina nya uppdrag. Med hjälp av personalenheten tog vi fram en skräddarsydd introduktion då det är så många nya på väg in i sina uppdrag samtidigt. Syftet med den är att få en gemensam grund att stå på både när det gäller arbetsgivarfrågor men också knyta kontakter, diskutera förväntningar på uppdraget. Det mest uppskattade inslaget tror jag var råden och tipsen som Ingrid Elam, avgående dekan, Konstnärliga fakulteten, och Thomas Erhag, avgående prefekt, Juridiska institutionen, bjöd på.

Eva Wiberg med nya prefekter och dekaner 23 maj 2018 Fotograf: Ylva Berggren

Under onsdag eftermiddag hade vi terminens sista strategimöte. I samband med det passade vi på att avtacka de prefekter och dekaner som nu lämnar sina uppdrag.

På torsdagen gick färden till Tjärnö marina laboratorium dit kronprinsessan Victoria styrt kosan för såväl sin landskapsvandring som det seminarium som Johan Kuylenstierna, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, samordnat. Johan är dessutom ledamot i GU:s styrelse. Kerstin Johannesson, föreståndare för Tjärnö, var vår värd. Bohuslän och Kosteröarna visade sig från sin allra vackraste sida och medarbetare på Tjärnö hade satt ihop ett späckat program med beröring på Tjärnös forskningsområden. De marina utbildningarna här är något av ett flaggskepp för universitetet och den forskning som bedrivs är mycket framgångsrik.

Från vänster: Kerstin Johannesson, Kronprinsessan Victoria och Eva Wiberg Foto: Marie Lowrie

Idag fredag håller jag för första gången i Göteborgs universitets professorsinstallation i konserthuset. Jag ser fram emot att få tillfälle att välkomna inte mindre än 43 professorer. Körschemat har jag i ett fast grepp när jag utropar: Feliciter, professores!

Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack till alla medarbetare som arbetat länge och intensivt med förberedelserna för diplomeringsceremoni, introduktionsdagar, kronprinsessans besök och professorsinstallation. Jag är medveten om att det ligger många timmar och mycket möda bakom att få dessa tillställningar att bli så bra och flyta på. Ni ska vara stolta över er insats och jag kan nästan höra er luta er tillbaka och pusta ut. Det är ni väl värda. Tack.

Med sikte på samarbete i Väst

I veckan besökte vi i ledningen våra kollegor på Högskolan Väst i Trollhättan. Syftet med mötet var att diskutera områden där vi kan utveckla vår samverkan, lärosäten emellan.

Detta besök, liksom tidigare på Högskolan i Borås är en del av de studiebesök, eller roadshows, som vi gör för att förstärka och hitta nya möjligheter för samverkan. En idé som diskuterades var till exempel att kunna samarbeta för att hitta jobbmöjligheter och tjänster för medföljande parter när forskare kommer hit. Ett konstruktivt förslag tycker jag som vi ska titta närmare på.

Rektor Martin Hellström berättade bland annat att Högskolan Väst är duktiga på bred rekrytering. De rekryterar flest i landet från hem där ingen av föräldrarna har akademisk bakgrund. Högskolan Väst har cirka 12 000 studenter och cirka 580 anställda.

Särskilt intressant var det att höra om satsningen på kunskap i samverkan och arbetsintegrerat lärande (AIL). Sedan 2002 har högskolan Väst regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Utgångspunkter för AIL är att kunskap skapas i hela samhället och i samspel mellan akademin och omvärlden.

Under vårt besök fick vi en rundvandring på Innovatum. Det är en utvecklingsarena inom forskningen som bedrivs inom ramen för produktionstekniskt centrum (PTC), som är en av plattformarna inom AIL. Fokus för forskningen är utvecklingen av produktionsprocesser i tillverkningsindustrin.

Det finns mycket mer att berätta men nu tar jag helg och önskar er en trevlig Valborg!

Från vänster, Li Lejerstedt, högskoledirektör HV, Johan Johansson, stabschef GU, Bibbi Ringsby-Jansson, vicerektor AIL HV, Anna Lindholm, universitetsdirektör GU, Martin Hellström, rektor HV, Eva Wiberg, rektor GU, Jan Theliander HV och Mattias Goksör, prorektor GU. Fotograf: Andreas Borg

 

 

Besök i Singapore – en blick in i framtiden

Alldeles nyss hemkommen från Singapore där Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och jag deltog i den stora konferensen Asia-Pacific Association för International Education (APAIE) under några väldigt intensiva dagar. Konferensens tema var framtidens utexaminerade studenter (Future ready graduates), efter den fjärde industrialiseringen.

En del av konferensen ägnades åt ett rundabordssamtal med ett trettiotal rektorer från olika universitet i världen. Inspel från oss alla gav vid handen att vi, oavsett var vi befinner oss i världen, måste ha beredskap för det livslånga lärandet. Kompetensförsörjningen med högre utbildning som spår, är nödvändig i synnerhet då personer i yrkeslivet kommer behöva att förstärka och förändra sin kompetens i takt med att samhället förändras genom ny teknik och artificiell intelligens som kommer att ställa så mycket krav på oss alla. Inte minst från den mänskliga, beteendevetenskapliga sidan.

Singapore är väldigt speciellt. Där finns universitet som rankas som de absolut bästa i världen. På National University of Singapore (NUS) träffade vi den nye rektorn, professor Tan Eng Chye, för att förstärka vårt samarbete. Såväl för Chalmers som Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har ett universitetsgemensamt avtal, och studentutbytet mellan våra universitet är bland det mest framgångsrika i Singapore. Men fler lärare och forskare borde ta chansen att vistas där, vid miljöer som till exempel CREATE, och Future Cities Laboratory, som är ett tvärvetenskapligt excellenscentrum för hållbarhet. Forskare från hela världen kan ansöka hit. Forskning kring den globala uppvärmningen är ett prioriterat område.

Vid NUS träffade vi också några studenter som är på utbyte, Anastacia som läser lingvistik vid GU, och Gizem, som läser pedagogik. De vittnar om en mångkulturell miljö med intensiva dagar. De bor på ett campus med allt vad en student kan behöva – läsplatser, caféer, affärer, banker, och sportarenor. Det är mycket grönt mellan byggnaderna. Faktum är att huvudcampus ligger på en plats som tidigare var golfbana. Anastacia och Gizem rekommenderar fler studenter vid Göteborgs universitet att söka sig till Singapore.

Det finns mer spännande att berätta om vårt besök på Nanyang Technological University (NTU) och mötet med dess nye rektor, professor Subra Suresh, och på Singapore Managerial University, (SMU), som har ett väl upparbetat samarbete med Handelshögskolan.

Sammanfattningsvis är en stor behållning för mig att Chalmers och Göteborgs universitet tillsammans och internationellt kan promota och stärka kännedomen om våra båda lärosäten i Göteborg. Tillsammans erbjuder vi en bred, djup och komplett forsknings- och utbildningsmiljö.

Nu är det dags för lite påskledighet för oss alla, och jag passar därför på att önska er en riktigt fin och avkopplande helg!

Eva Wiberg

Från vänster: Maria Knutsson Wedel och Stefan Bengtsson, Chalmers, Eva Wiberg, Anastacia (GU), Victor (Chalmers), Gizem (GU) och Kristin Rådesjö (GU)

 

Näckrosen – en viktig del när universitetet bygger för framtiden

Göteborgs universitets vision om att skapa en ”gränsöverskridande mötesplats för humaniora, konst och kultur” fick i veckan en knuff framåt. Efter ett intensivt arbete med många inblandade presenterades en utvecklingsplan för området Näckrosen 2018-2040 för medarbetare, närboende och media. Enligt vår fastighetstrateg Mårten Tiselius finns det inget liknande någon annanstans i Europa.

Det är verkligen spännande att se att området nu har påbörjat sin förändringsprocess. Utbyggnaden av Humanisten är i full gång. Det ser visserligen inte så vackert ut just nu men Pontus Isaksson, fastighetschef på Akademiska hus, lovade dyrt och heligt att Näckrosenområdet kommer att bli minst lika fint som innan, om inte vackrare.

Utvecklingsplanen blir ett viktigt inspel till stadens detaljplanearbete. Som de flesta av er redan vet är ju tanken att samla universitetets konstnärliga och humanistiska fakulteteter ihop med universitetsbiblioteket. Under 2018 genomförs en förstudie kring både en ny konstnärlig fakultet och nytt universitetsbibliotek. Dessutom kommer det att under hösten utlysas en arkitekttävling om just biblioteket.

Men varför är utvecklingen av Näckrosenområdet så viktig? Jo, här bygger vi nu för framtiden, det är en del av vårt arbete med att förnya och skapa mötesplatser för morgondagens studenter och göteborgare. Det är förstås av avgörande betydelse att det är verksamhetens behov som driver utvecklingen, men vi vill också bidra till att skapa mer liv i området och öppna upp parken och universitetet för allmänheten. Området upplevs idag som ganska slutet, otillgängligt och i viss mån även som en otrygg plats under dygnets mörkare timmar. Tanken är att det ska bli mer inbjudande och även upplevas som en tryggare plats att vistas på.

I grunden handlar det om att integrera Näckrosenområdet med kulturinstitutionerna runt Götaplatsen – Konstmuseet, Konserthuset, Stadsteatern och stadsbiblioteket – men ett kulturstråk kan ju sträcka sig hela vägen längs Kungsportsavenyn ned till Göteborgsoperan. Och kanske i framtiden kan ta stadens planerade linbana över till Backateatern, Aftonstjärnan och andra kulturupplevelser. Från Näckrosen finns även möjligheter att koppla ihop oss med nya stråk, t ex upp mot Chalmers.

Jag vill att Göteborgs universitet ska bli mer synligt i staden. Näckrosen, men även våra andra byggplaner, är viktiga steg. Idag är vi utspridda över staden och inte en så tydlig och närvarande aktör som vi borde vara. Med våra studenter och anställda utgör vi en väsentlig del av stadens invånare, räknar vi in Chalmers så utgör vi ca 10 procent av stadens invånare. Vi är en stor och viktig resurs i staden. Det är klart att vi måste synas!

Utställningen om planen står kvar till påsk, i övre foajén i Hovrätten på Olof Wijksgatan, om du har vägarna förbi.

Eva Wiberg

Jag tillsammans med fastighetsstrateg Mårten Tiselius vid utställningen av Näckrosens utvecklingsplan.

 

Nytt biografiskt lexikon synliggör kvinnor

Göteborgs universitet fick stort genomslag i medierna i samband med 8 mars och den internationella kvinnodagen. Den främsta anledningen var lanseringen av ett helt nytt kvinnobiografiskt lexikon. Ett fantastiskt fint uppslagsverk som lyfter och synliggör kvinnor från medeltiden och fram till våra dagar. Just nu innehåller lexikonet artiklar om 1 000 kvinnor, tanken är att det ska fyllas på allteftersom. Gemensamt för alla dessa kvinnor är att de, på olika sätt, bidragit till samhällets nytta. Gemensamt för dem är också att de inte längre lever och på det sättet är en del av vår kvinnohistoria.

Enligt initiativtagaren Lisbeth Larsson, som är professor i litteraturvetenskap, fanns tankarna på ett kvinnobiografiskt lexikon redan på 1970-talet men det är först nu som det har kunnat realiseras. Orsaken var brist på pengar, det var helt enkelt svårt att hitta finansiering för ett jämställdhetsprojekt, vilket var fokus då. Tricket var, enligt Lisbeth Larsson, att byta inriktning och istället kalla det ett infrastrukturprojekt. Det fungerade. Riksbankens Jubileumsfond finansierar projektet som pågått under två år.

Det roliga med kvinnobiografin är också att det är resultatet av många människors arbete och då inte bara här på GU där projektetet letts av Maria Sjöberg, professor i historia. Det är närmare 400 ämnesspecialister från olika lärosäten och kulturinstitutioner runtom i Sverige som bidragit med texter. Det kallar jag gott samarbete. Tack alla ni som gjort detta möjligt!

Ni som inte redan varit inne och tittat på det nya lexikonet. Gör det. Och ni som har tips på andra kvinnor som borde ingå, hör av er till redaktionen.

Att Göteborgs universitet på detta sätt bidrar till att lyfta kvinnors roll i historien, känns både bra och passande i en tid när vi intensifierar arbetet med jämställdhet. Det gäller här hos oss på GU men gäller hela universitetssektorn. Vi har alla ett tydligt uppdrag från regeringen att öka jämställdheten inom akademin. Det gör vi bland annat genom det genomgripande arbetet med jämställdhetsintegrering som pågår just nu.

Utöver lanseringen av det kvinnobiografiska lexikonet, hade universitetet flera andra intressanta aktiviteter på kvinnodagen, bl.a. genomfördes en paneldiskussion som reflekterade kring hur genusfrågorna ser ut på dagens politiska agenda.

Eva Wiberg

Nu får universitetet tydligare karriärvägar

Igår, 22 februari, beslutade vår styrelse att revidera universitetets anställningsordning. Det är ett beslut som förhoppningsvis ska leda till tydligare anställningar och karriärvägar. Bakgrunden är ny lagstiftning som vi inom akademin måste tillämpa från 1 april 2018 och som kan bli början till en fast anställning på universitet och högskolor.

Vad som händer konkret är att det införs en möjlighet att högst fem år efter doktorsexamen bli anställd som biträdande lektor, och att efter fyra till sex år ha rätt att bli prövad för en anställning som lektor. En karriärtjänst som kan leda till en professur.

En annan fråga är hur det ser ut när man är i slutet av sin karriär som professor. Jag tycker det är angeläget att vi på Göteborgs universitet tar vara på den kompetens och erfarenhet som våra professorer har även efter 67 års ålder. Samtidigt är det viktigt att det finns en tydlighet i hur villkoren ser ut. Idag kan det se olika ut mellan olika lärosäten. Att styrelsen i beslutet om en reviderad anställningsordning även tog bort även tjänstebenämningen senior professor, eftersom denna saknar stöd i Högskolelagen, tror jag kommer att bidra till ökad tydlighet kring vad som gäller.

Men alla är inte nöjda. Jag fick häromdagen ett brev från en grupp medarbetare som idag är verksamma som seniora professorer vid Göteborgs universitet. De upplever att de är utsatta för åldersdiskriminering och protesterar mot styrelsens beslut.

Att tjänstebenämningen senior professor försvinner har ingen koppling till möjligheten för pensionerade professorer att även i framtiden vara verksamma vid Göteborgs universitet, med eller utan anställning. Det är också viktigt att poängtera att samtliga professorer, efter uppnådd pensionsålder, dessutom alltid har rätt att använda sig av titeln professor emeritus/emerita.

Jag kommer inom kort att revidera reglerna för pensionerade professorers fortsatta verksamhet vid Göteborgs universitet. För professorer emeriti med anställning införs enligt de nya reglerna tjänstebenämningen senior forskare. En anställning som senior forskare kommer på samma sätt som nuvarande senior professor att gälla för ett år i taget och det kommer inte att finnas någon övre tidsgräns för hur länge en enskild professor kan vara aktuell för en anställning som senior forskare.

Det känns bra vi att vi nu får en tjänstestruktur som innebär ökade möjligheter till fasta anställningar och tydligare karriärvägar och villkor genom hela det akademiska arbetslivet, från början till slut. När allt kommer omkring handlar det om att vi som arbetsgivare ska kunna ta hand om universitetets viktigaste tillgång – vår kompetens.

Eva Wiberg

 

Dödsdömda Ahmadreza Djalali måste friges

Det är med oro och bestörtning som jag har följt utvecklingen i fallet Ahmadreza Djalali. Han är forskare i katastrofmedicin, är knuten bland annat till Karolinska institutet och bor sedan flera år i Sverige med sin familj. Ahmadreza Djalali har permanent uppehållstillstånd i Sverige men har sitt ursprung i Iran. Det var i samband med en föreläsningsresa dit under april 2016 som han fängslades. I oktober 2017 dömdes han till döden, på oklara grunder anklagad för spioneri av de iranska myndigheterna. Fallet har uppmärksammats av såväl svenska Amnesty som Scholars at Risk.

I likhet med bland andra Karolinska institutet, Uppsala universitet och SUHF står vi på Göteborgs universitet upp för den akademiska friheten och fördömer Irans behandling av en kollega. Vi kräver att domen upphävs och att han omedelbart friges. Vi vill också visa vårt stöd till Ahmadreza Djalalis familj och fördömer i alla sammanhang tillämpningen av dödsstraff, oavsett var i världen det sker.

Eva Wiberg

 

 

Förslag till ny styrmodell intressant men reser en del frågor

Som jag skrev om i mitt förra inlägg är utredningen om framtidens styrning och finansiering av högskolesektorn – Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten – en av de pågående aktiviteter som kommer att ha störst framtida påverkan på landets universitet och högskolor. I torsdags, den 1 februari, inledde utredaren Pam Fredman, en turné där vi lärosäten mer ingående får ta del av och diskutera det utkast till förslag som presenterades i början av året. Först ut var Göteborg, därefter blir det möten i Stockholm (5/2), Uppsala (7/2) och Lund (13/2).

Gårdagens möte, som hölls på Chalmers, var bra och på flera sätt klargörande. Vi har ju alla haft möjlighet att läsa och fundera över det tidigare framlagda förslaget, nu fick vi som var där möjlighet att ställa frågor och diskutera kring sådant som vi uppfattat som otydligt eller ofärdigt. Från Göteborgs universitet deltog jag själv, prorektor Mattias Goksör, universitetsdirektör Anna Lindholm och de tre vicerektorerna för utbildning, samverkan och forskning, Mette Sandoff, Fredrika Lagergren och Göran Landberg.

Första gången vi fick en dragning om förslaget till ny styrmodell, var det mest fokus på den övergripande strukturen av resurstilldelningen och att de statliga basanslagen i framtiden föreslås komma som ett samlat anslag. Något som utredarna menar ska ge lärosätena bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt, mer flexibelt och med större handlingsutrymme för profilering, mångfald och nyskapande. Samtidigt ställer detta större krav på de enskilda lärosätena att ta ansvar för autonomin och att utveckla sin strategiska förmåga.

Vid mötet igår fick vi se ett mer detaljerat förslag. Utöver det samlade anslaget som antas ge lärosätena ”större frihet under ansvar”, föreslås fyraåriga överenskommelser mellan regeringen och de enskilda lärosätena. Dessa lyfts fram som centrala för styrningen, frågan är hur de utformas så att de kan balansera statens krav på styrning och lärosätenas behov av och utrymme för långsiktigt och strategiskt arbete. Av förslaget framgår att man tänker sig en ”intermediär”, alltså någon typ av förmedlande länk som ska ha som uppgift att ta fram det underlag som ska ligga till grund för överenskommelserna mellan regeringen och lärosätena.

Som ett sätt att hålla samman styrningen av sektorn, och inte minst hålla ihop forskning och utbildning, vill utredningen också skrota nuvarande forskningsproposition och i stället införa en samlad högskoleproposition.

För min del är intermediärens roll och ansvar den del av förslaget som fortfarande till viss del är höjt i dunkel och det var också den delen som väckte mest frågor vid gårdagens genomgång. Från högskolehåll uttrycktes också en del oro över att de föreslagna överenskommelserna ska gynna de stora universiteten och på sikt leda till en utarmning av de mindre högskolornas roll.

Det vi sett av utredningsförslaget hittills väcker som sagt fortfarande en del frågor, särskilt då när det gäller lärosätenas förmåga att ta det större ansvar för medlen som ett samlat anslag kommer att kräva, men också kring hur den ”överprövning” av överenskommelser mellan regering, lärosäte och andra eventuella aktörer ska se ut.

Helt klart förutsätter de föreslagna överenskommelserna en mer fördjupad dialog mellan regeringen och lärosätena jämfört med vad som sker idag. Utredningen behöver också utveckla och förtydliga vad överenskommelserna ska innefatta och huruvida den föreslaga intermediären kan komma att påverka överenskommelserna.

Utredningen om framtidens styrning av högskolan ska vara klar i december. För att det skarpa förslaget ska bli så bra som möjligt är det nu viktigt att vi lärosäten följer vad som händer och tar alla chanser till inspel. Vi kommer alla att påverkas av resultatet.

Eva Wiberg

 

2018 viktigt år för styrningen av framtidens högskola

Helgerna är över och det nya arbetsåret är i full gång. Hoppas ni alla tagit chansen till återhämtning och känner er hyggligt vederkvickta såhär vid terminsstart.

Det kommer att bli ett spännande år. En av de viktigaste aktiviteterna som pågår just nu är utredningen om framtidens styrning och finansiering av universitet och högskolor – Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten. Som alla vet är det universitetets förra rektor Pam Fredman som är regeringens särskilda utredare och hon har till i början av december på sig att ta fram ett förslag.

Redan under slutet av förra året fick vi viss underhandsinformation om hur utredningsarbetet fortlöpte och i förra veckan gjorde Pam och hennes medarbetare en dragning kring ett första utkast till ny styrnings- och resurstilldelningsmodell. Förslaget presenterades i samband med ett av de dialogseminarier som SUHF brukar anordna kring olika aktuella frågor.

Den riktigt stora förändringen som föreslås är att de statliga basresurserna i framtiden ska komma som ett samlat anslag. Genomförs detta innebär det ett slut på dagens situation där pengarna betalas ut i två olika rör – ett för forskning och ett för utbildning – för att istället komma samlat i en och samma påse. Det, i vissa stycken revolutionerande förslaget, skulle innebära en hel del fördelar men det finns också en del frågetecken kring hur det ska gå till i praktiken.

De största vinsterna jag ser med ett samlat anslag är möjligheten till ökad långsiktighet och flexibilitet för vår verksamhet. Det skulle helt enkelt ge oss ett utökat handlingsutrymme när det gäller att utveckla och stärka våra respektive lärosäten. Samtidigt kommer det att ställa ökade krav på högskolesektorn som helhet. Utöver ett större gemensamt ansvarstagande för användningen av resurser behöver vi också både stärka vår förmåga att arbeta strategiskt och bli bättre på att samverka både internt och extern. Till syvende och sist handlar det om att vi måste ta ett större gemensamt ansvar för vår autonomi, detta samtidigt som vi på ett mer fördjupat sätt diskuterar universitetens roll i samhället.

Vi har nu chansen att komma med inspel och påverka förslaget. Och det ska vi självklart göra. En första chans får vi redan 1 februari då utredningen anordnar ett av flera gruppvisa lärosätesmöten som ska diskutera förslaget. En av de frågor jag själv funderar över är exempelvis hur de fyraåriga uppdragsavtal med olika parter som föreslås ska se ut i praktiken. Men det finns mycket annat som också behöver ventileras och det ser jag verkligen fram emot.

Avslutningsvis vill jag passa på att gratulera Malmö universitet som invigdes av högskoleminister Helene Hellmark Knutsson tidigare i veckan. Lycka till!

Eva Wiberg

 

 

 

 

 

 

Dags för 2017 års bokslut

Året är snart till ända och det är dags att göra bokslut. För min del är det självklart stora under 2017 att jag fick förtroendet att ta över ledningen av Göteborgs universitet. GU är utan tvekan ett fantastiskt lärosäte. Det var mitt intryck innan jag började här, efter sex månader som rektor kan jag bara konstatera att det stämmer mer än väl. Här finns både hög kompetens och stora möjligheter.

Det är förstås omöjligt att på ett litet utrymme som en blogg nämna allt spännande och intressant som händer runtom på vårt universitet. Men för att ändå lyfta några saker så gillar jag verkligen det tvärvetenskapliga anslaget, som ju illustreras på ett väldigt bra sätt genom universitetets gemensamma satsning UGOT Challenges. Att arbeta över disciplingränserna, och då menar jag i ännu större utsträckning än vad som görs idag, tror jag dessutom är helt nödvändigt för vårt lärosäte. Både ur ett konkurrensperspektiv och för att vi som universitet ska kunna bidra till de hållbarhetsmål som FN satt upp för världen genom Agenda 2030.

Det för mig osökt över till universitetets eget hållbarhetsarbete som är både framgångsrikt och under ständig utveckling. Det fick vi också ett kvitto på i en granskning som presenterades av Universitetskanslerämbetet, UKÄ, tidigare i höst. Av 47 lärosäten som utvärderades, var det bara elva, alltså knappt en fjärdedel som fick godkänt och som bedömdes ha ”en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning”. Vi var bland de elva. En annan sorts kvitto på framgångsrikt hållbarhetsarbete är regeringens utnämning av GMV:s föreståndare Katarina Gårdfeldt till ny föreståndare för Polarforskningssekretariatet. Ett både viktigt och prestigefullt uppdrag som vi i alla fall lite kan ta åt oss äran av.

Göteborgs universitet har haft ett framgångsrikt år 2017 vad gäller forskningsfinansiering från olika håll, vilket är ett gott bevis på forskning med hög kvalitet. Vi fick under hösten ett rekordstort forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, 188 miljoner kronor. Det är så mycket som en tredjedel av KAW:s totala projektanslag för 2017. Lysande! I de nationella forskningsinfrastruktursatsningarna fick vi från Vetenskapsrådet finansiering till tre enheter knutna till GU: SND, Språkbanken och Evaluation Through Follow-up. Alla tre nationellt viktiga forskningsinfrastrukturer. Och så här mot slutet av året kunde vi också bland annat glädjas över tre nya Academy Fellows till Göteborgs universitet.

Jag vill slutligen också säga något om de verksamhetsdialoger som vi i universitetsledningen deltagit i under november och december. Det har varit väldigt uppmuntrande att inse att arbetet med handlings- och verksamhetsplaner (HPVP) fått ett så stort genomslag. Det finns en tydlighet i hur planerna ska tacklas och ett stabilt sätt att arbeta på. Det var också mycket intressant att få ta del av de olika fakulteternas och institutionernas prioriteringar. Här visades det verkligen prov på både engagemang och strategiskt tänkande.

Vi pratade förstås också om höstens stora samhällshändelse #metoo. Det har varit omvälvande att uppleva hur kvinnor äntligen vågar stå upp och berätta om trakasserier och övergrepp som de blivit utsatta för. Det är självklart inget problem man löser så lätt, att komma tillrätta med detta kommer att kräva ett långsiktigt och tålmodigt förändringsarbete. Samtidigt känns det betryggande att veta att vi som organisation tar frågan på största allvar, också med tanke på att Universitets- och högskolerådet, UHR, har fått regeringens uppdrag att se över hur lärosätena arbetar med frågan.

När det gäller universitetets arbetsmiljöarbete generellt så uppfattade vi att det finns en samsyn kring det omtag vi nu gör, och som prorektor Mattias Goksör ansvarar för. Ett första steg för att stärka universitetets systematiska arbetsmiljöarbete tar vi genom att skapa en starkare koppling mellan den centrala arbetsmiljökommittén, CAMK, och de lokala arbetsmiljökommittéerna, LAMK. Systematik och uppföljning är viktigt för att alla medarbetare ska känna sig trygga och trivas.

Tack alla, medarbetare och studenter, för goda insatser och stöd under året. Jag önskar er ett gott slut på 2017 och gott nytt år!

Eva Wiberg